IFK Norrköping - Västerås SK 1-2
Ny förlust för IFK på Parken
Rättvis bortaseger på Parken
Begreppet "Gå på fotboll" är väl känt och syftar som bekant till att man, i denna stad, skall se IFK Norrköping i första hand. Idag ändrades den devisen från "Gå på fotboll" till "GåFotboll".
Inför dagens match var det två lag som tidigare under säsongen gjort bra ifrån sig i en match, för att i nästa match göra en riktig djupdykning. IFK Norrköping kom med bortaförlust mot Gefle i ryggen efter att dessförinnan vunnit två raka mot Forward. Veckan hade dessutom inneburit viss turbulens då både Jani Sarajärvi och Dawid Banaczek lämnat klubben för att söka sig lyckan i sina hemländer Finland respektive Polen. Till det skall läggas att Hamilton Thorp är långtidsskadad. Det fanns dock hopp om liv med både nye Peter Hansen och comebackande Nick Bosevski på bänken.
Mardrömsstart - igen!
Matchen började lite trevande med Patrik Jönssons rusher på vänsterkanten som ett gott tecken. Sedan förändrades det mesta. Matchuret hade hunnit till den 5:e spelminuten när en långboll levererades från VSK försvaret upp till Stefan Bärlin. Han i sin tur tog hjälp av hemmakaptenen Patrik Kieback och lobbade in 0-1 över en hjälplös Andreas Lindberg. Detta var inte första gången denna säsong som IFK Norrköping sov vid matchstart och man undrar egentligen vad som krävs för att 11 heltidsproffs ska kunna prestera 100% från start! Nämnde Jönsson försvann efter målet och sprang mest omkring och virrade i mitten. Där var han i vägen för exempelvis Antti Sumiala som försökte tråckla sig fram.
Hemmadebut för Peter Hansen
Hela första 45 minuterna sprang hemmaanfallarna, med bollen vid fötterna, parallellt med mållinjen och försökte hitta en passning in bakom VSK-försvaret. Men inte en enda gång togs det en djupledslöpning! Dessa hade behövts för det var inte ofta bortalaget släppte någon yta för IFK:arna, och när så gjordes stod hemmalaget och tittade på, istället för att röra sig och hitta ny position. Efter en halvtimme tvingades Patrik Kieback utgå. "Kibbe" sprang rakt ut i omklädningsrummet, efter att ha känt sig dålig redan före match. In istället för honom kom hemmadebuterande Peter Hansen. Han tog plats centralt på mittfältet, samtidigt som "Jojje" Karathanasis gick ner som högerback. Mikael Ström gick över som vänsterback, medan Mikael Roth gick in i mitten. Hansen tillförde en tuffhet som saknats på mittfältet och hans passningar var precis så exakta som rapporterna gjort gällande.
Misstag - igen!
I den andra halvleken förväntade vi på läktaren fart och fläkt och snabba distinkta passningar för att luckra upp Västeråsarnas kompakta försvar. Men tji fick vi. I den 51:a matchminuten fick Stefan Bärlin en ypperlig passning ifrån "Jojje" Karathanasis och gjorde inget misstag. 0-2 var ett faktum och det kändes inte orättvist. Hemmalaget spelade krampaktigt och långsamt och de 9 utespelarna som inte hade bollen stod och tittade på den 10:e, bollhållaren. Det håller inte i Superettan och det håller definitivt inte i allsvenskan! Frågan är om det ens håller i division II! Trots Niclas Fredrikssons reducering i mitten på den andra halvleken spelade laget fruktansvärt dåligt. Nick Bosevski gjorde comeback efter en längre tids skadefrånvaro och hade två chanser att kvittera. Först ett skott från 20 meter på halvvolley som VSK-keepern Oskar Wahlström inte hade någon som helst koll på, utan bollen visslade tätt utanför stolpen, sedan ett avslut på volley från 5-6 m. Nick tog dock i för hårt och bollen landade strax intill Moa Martinsson-statyn vid Strömmen.
Bärlin-expressen!
Pris till matchens lirare gick till nummer 14. Det kan nog ingen av oss 4023 på Idrottsparken klaga på. Enda felet var bara att det var nummer 14 i fel lag som fick det. Matchens bästa spelare fanns i Västerås SK:s nr 14 och heter Stefan Bärlin. Han sprang på egen hand sönder IFK-försvaret. Han som fick pris som matchen lirare, Patrik Jönsson, var förvisso inte dålig, men var på tok för osynlig i för långa stunder. Peter Hansen gjorde en klart godkänd hemmadebut, men var alldeles för ensam i ett odugligt hemmalag. Även målvakten Andreas Lindberg skall nämnas för sina räddningar i slutet när bortalaget kom i kontring på kontring.
Orden man inte vill höra!
Jag dristar mig nu till att säga att det är kört. Verkligen kört. Teoretiskt finns chansen att ta sig tillbaka till Allsvenskan i år, men då krävs det att alla spelare lyfter sig inte bara ett, två eller tre snäpp. Nej, det krävs att alla spelare i Idrottsföreningen Kamraterna från Norrköping tar tag i sig själva och ser sig i spegeln. Vore jag en av er skulle jag skämmas över en sådan här insats!
