Jakten på Allsvenskan, dag 269
Göran funderar
En skitmatch är en skitmatch är en skitmatch! Det är den bästa beskrivningen av IFK:s insats mot Ljungskile.
LSK lyckades på ett ganska enkelt och bekvämt sätt, störa ut IFK:s intentioner till anfallsspel.
Avsaknaden av tunge Thordarson och finurlige Laitinen, gav LSK ett enkelt sätt att manövrera ut Eirik Dybendals kreativitet. Eirik blev allt som oftast helt kringskuren av LSK-spelare och fick inga alternativ till passningsvägar. Edwin Phiri gjorde ett mycket bra jobb mot Eirik och var bäste LSK-spelare i mina ögon.IFK lurades, trots varningar från Jingblad, in i LSK:s tempo. När det väl togs löpningar från IFK-spelare, så fick de aldrig bollen. Endast vid ett par tillfällen spelades bollen till spelare som kom med en löpning. Passningsspelet var överlag bedrövligt, från båda håll. Bollar slogs rakt i gapet på motståndare, eller tjongades alldeles åt helvete fel. Ofta hade IFK-spelare ryggen mot LSK:s mål och då är det inte lätt att komma framåt.
Det var inte många spelare som klarade sig undan med ett godkänt betyg mot Ljungskile, men Magnus Jonsson gjorde det definitivt. Två riktigt vassa räddningar räddade hem en poäng åt IFK.
Hoppet lever vidare
Nu finns ju trots allt chansen fortfarande kvar till åtminstone kvalplats och den måste bara tas! På lördag, när Örebro kommer till Parken måste det bli tre poäng. Ett Örebro, som IFK inte vunnit över på Parken sedan år 2000, men nu är det dags. Örebro spelade ungefär lika torftigt mot BP i helgen och har poängmässigt en svikande form. På de fem senaste omgångarna har laget bara mäktat med 6 poäng. Försvarsmässigt ser de svagare ut än IFK och i övrigt är det jämt skägg mellan lagdelarna.
