Reflektioner från årsmötet
Först måste jag erkänna att rapporten från årsmötet inte blev så bra som jag tänkt mig. En av anlednigarna till det är, att när jag väl kom hem från årsmötet, så satte jag mig ner och pejlade läget på några forum. En del av det som stod att läsa där, gjorde mig djupt besviken. Det förakt som visas för många av de medlemmar som var där, känns ovärdigt. Att raljera över hur många rullatorer eller hur många kepsnissar som var där, känns för mig pinsamt.
Det de hade glömt, var att även en del av de Pelle Holm-förespråkare som var där, har uppnått eller är nära den åldern då dessa instrument börjar bli aktuella.
Att man senare också kunde läsa stadens ledande tidnings sportkrönikör, haka på om kepssnacket, så har det gått för långt. Jag uppmanar skämtsamt honom att börja använda keps själv, som skydd mot eventuella hackspettar.
Falskhet eller bitterhet?
Jag pratade också med två av de största kritikerna och Pelle Holm-förespråkarna, både före och efter mötet. Jag tyckte mig redan innan mötet började, se att de visste vad som skulle hända.
Efter mötet både lät och såg båda glada och nöjda ut. Kim var t.o.m. besviken att alla inte följde hans invit till stående ovation för Björn Johanssons avslutningstal.
Ett tal där Björn poängterade att det var viktigt att få till stånd en försoning mellan supportrarna och föreningen. Ett tal där Björn sträckte ut en verbal hand till Pelle Holm.
Pelle Holm som tidigare under dagen hade ringt till Björn, och frågat om han ändå kunde bli tillfrågad om hjälp, om Björn blev ordförande. Ärligt talat, så tror jag att Pelle redan då kände vartåt det lutade.
Att senare då få läsa att Jörgen var grymt besviken och funderade på att hoppa av sitt stora engagemang för IFK, får mig att undra om det var bitterhet eller falskhet.
Jag tror och hoppas att det var stundens bitterhet, som gav sig tillkänna. För om det är det andra alternativet, så rasar mitt förtroende till botten.
Kom igen Jörgen! Ta emot Björns hand, hjälp till att skapa en positiv atmosfär runt IFK Norrköping nu. Du och dina kollegor är vältaliga och skickliga skribenter, med stort fotbollskunnande. Gräv ner det gamla och sikta framåt och uppåt! Ni har många som läser er sida, och ni har ett stort ansvar för hur stämningarna runt IFK ska vara. Låt det bli positivitet nu! Hjälp till att få ordentlig snurr på insamlingen.
Varför gjorde styrelsen som de gjorde?
Stor kritik har också riktats mot styrelsen, för att de "villkorat" sin medverkan. Varför?
Man androg bl.a. skälet att styrelsen kunde ställas personligen ansvariga för ekonomin. Om det skulle gå så illa att IFK råkade ut för en konkurs, så är samtliga medlemmar i styrelsen personligt betalningsansvariga.
Det har vi bl.a. sett i IFK Motala (bandy) för ett par år sedan. Styrelsens budskap var att alla måste lita till
100% på sina styrelsekamrater.
Därmed inte sagt att Pelle Holm skulle vara en opålitlig person, det tror jag absolut inte.
Men jag har förståelse för deras agerande ändå. Är förtroendet bara 98% eller 99.5% så finns det trots allt en gnutta osäkerhet.
Varför skrivs det så många äktenskapsförord numera? Litar inte folk på varandra, trots löften om evig kärlek och trohet? (Min fru och jag har inte något sådant skrivet) I ett styrelsearbete kan man inte skriva ett äkteskapsförord!
Där är du helt utlämnad till dina egna känslor för dina arbetskamrater. Har du minsta lilla tvivel, så tror jag att alla i samma situation skulle säga samma sak.
Se framåt!
Nu hoppas jag att alla sluter upp runt IFK och istället vänder kraften mot att besegra våra motståndare i Superettan.
Och även betalar in pengar till insamlingen Folkets Man.
För ni vill väl inte att det projektet ska gå i stöpet.
