IFK Norrköping - Åtvidabergs FF 1-2
Förlust i lokalderbyt. Straffmiss av Thordàrson.
I strålande sol och några minusgrader startade matchen. En match som aldrig riktigt lyfte. Därtill var misstagen för många från båda håll. Matchens första femton minuter var Åtvidabergs det bätttre laget, men lyckades ändå aldrig skapa någon riktig farlighet. IFK kom så sakteliga in i matchen och jämnade ut spelet. Men det blev aldrig riktigt farligt från något håll, mest ett ställningskrig. IFK Norrköping försökte trycka på och skapade därigenom 7 hörnor i den första halvleken. Med tyvärr var det för uddlöst och tafatt inne i boxen från IFK:s sida och därför tilläts Henrik "Fimpen" Gustavsson enkelt plocka bollar i luften. ÅFF levde så dags högt på kontringar och fasta situationer. 0-0 i halvtid kändes rättvist.
Fulare spel i andra halvlek.
Spelet i den andra halvleken blev lite hetsigare och fulare. Bl.a. försökte en ÅFF:are kapa Torin, genom att komma med båda fotsulorna i vädret mot Torins ben. Lyckligtvis klarade sig Torin undan med bara en liten touch. Den ojämne domaren Daniel Stålhammar reagerade inte ens! Men när Mete ilsknade till mot ÅFF:aren (jag tror det var Imad Shhadeh), och munhöggs med ÅFF:s Martin Jönsson, då kom reagerade Stålhammar. En skarp tillrättavisning av båda. Svagt av en allsvensk domare att sila mygg och svälja elefanter!
Åtvidaberg tog sedan ledningen i den 53:e minuten, genom Sheriff Suma. Detta efter att Patrik Jönsson golvats av ett knä i magen och låg ner på planen, med påföljd att IFK stannade upp och ville att ÅFF skulle slå ut bollen över sidlinjen. "Icke" sa Sherif, "jag vill göra mål nu när ingen attackerar mig".
Fair Play? Yeah right!
Det blev grinigare från vissa håll på planen och Stålhammar hade lite svårt med att kontrollera läget på planen.
Kvittering, nytt billigt baklängesmål och straffmiss
Inom loppet av sju minuter, så hände en hel del.
Först kvitterade IFK snyggt och en smula tursamt. Andreas Alm tog ner en passning på mittplan, vände bort sin försvarare och gick mot straffområdet. Han slog en crosspassning till Torin på högerkanten. Torin drog sig in i straffområdet och spelade snett bakåt till Gallo, som drog på ett skott. Skottet blev både vint och skevt, men landade hos Alm, som tryckte upp bollen i nättaket. Snyggt och tursamt på en gång.
Bara fem minuter senare, så kapade Mete onödigt och lite klumpigt Martin Jönsson strax utanför IFK:s straffområde. Gult kort och frispark till ÅFF. Den slogs av inte helt obekante "Pligg" Bergström. Han slog den över muren och det såg ut som att Lindberg hade full koll på bollen. Tyvärr studsade bollen ur hans händer och efter lite kalabalik kunde Pontus Karlsson trycka dit 2-1 för ÅFF. Även här agerade IFK:s försvar tafatt. Lindberg fick ingen hjälp mot anstormande motståndare.
Två minuter senare fick IFK en straff, om än något billig.
Alla (förutom det fåtal ÅFF-supporters som var där) runt konstgräset förväntade sig en kvittering. Straffen var inte så dåligt slagen, men Henrik "Fimpen " Gustavsson, gjorde som han nästan alltid brukar göra när det är straff. Han tog den!
Avslutningen av matchen blev heller ingen höjdare spelmässigt och ÅFF kunde åka hem som vinnare av årets första lokalderby.
Sammanfattning och lite omdömen
Som jag tidigare skrivit, så blev det ingen större match. IFK hade 8 man på frånvarolistan och det sätter såklart sina spår. ÅFF var i stort sett ordinarie om än inte riktigt samspelade. Båda lagen kommer att bli vassare till seriestart, det är jag övertygad om.
Individuellt var det skönt att se Andreas tillbaka i målet. Det man reagerade mset på var hur mycket han skrek och snackade med sina medspelare. Så mycket har han inte snackat på alla de övriga matcherna han stått i IFK:s mål. Ett klart plus att höra.
Backlinjen kändes obalanserad stundtals. Patrik Jönsson gjorde ett jättejobb som mittback, men han är bättre på sin ordinarie vänsterkant. Ett sus gick genom publiken när Patrik sprang ifatt och förbi Spahovic (tror jag) i den andra halvleken, och tog enkelt hand om bollen. Patrik startade ca 6-7 meter bakom ÅFF-spelaren!
Mete blandar och ger. Spelar alldeles för svårt i för många situationer och stöller alltför ofta till det för sina lagkamrater. Minus för den onödiga frisparken som gav ÅFF 1-2 och för de lågbollar som enkelt togs omhand av ÅFF:s försvar. Patrik Svensson stabil bakåt, så länge som han spelade högerback. Fick det svårare på vänsterkanten. Kunde deltagit lite oftare i offensiven.
Dahlén hade en mellandag, där han varken var bra eller dålig. Kan betydligt bättre.
Mittfältet hittade aldrig en bra balans. Söderberg hade en dålig dag och hade ett bedrövligt passningsspel. Dock var han bra i defensiven, men han kan betydligt bättre. Verkade hämmad av att spela på vänsterkanten.
Hansson får godkänt men inte mer. Bra i luften, men lite för inaktiv idag. Torin får också godkänt men även han kan beydligt bättre.
Gallo är en mästerlig passare, men det syntes också att han inte är fulltränad än. Blev lite loj stundtals, för att sedan blixtra till.
Isländske Thordàrson, som gjorde en riktigt bra match mot Elfsborg, var betydligt mer osynlig idag. Men kapaciteten finns där. Kunde blivit målskytt med en bättre slagen straff.
Andreas Alm var, tillsammans med Patrik Jönsson, IFK:s bästa spelare. Envis, tuff i närkamper och bra blick förspelet. Almen är på G!
Det jag tror saknas nu, är att fler spelare blir skadefria, så att intensiteten på träningarna kan höjas. Lite av samma fenomen, som förra året om än på en högre nivå.
Nästa träningsmatch är på Skytteholm mot AIK den 9 mars.
Nästa hemmamatch är mot IFK Mariehamn och då kan förhoppningsvis lagkapten Roth, Spong och Rönneklev vara med igen. De två sistnämnda förmodligen redan mot AIK
