Ensam och ledsen…
…var jag igår mellan 16-18. Vaknade sen imorse med sorg i hjärtat. Kanske finns det fler idag som vaknat med samma känsla. Ska därför försöka ge läsarna ett recept som botar fotbollsrelaterad oro och ångest!
Lite gladare på kvällen…
…. blev jag tack vare ett härligt sällskap. Den bedrövliga tillställningen igår såg jag på en restaurang på Råsunda. Det var möte för alla skribenter på Svenska Fans. Europa, Spanien, England, Allsvenskan, Superettan och neråt, till och med ishockeyredaktionerna var representerade. Ett glatt gäng på ca 50 personer, som drack och åt och hade trevligt. Alla utom jag förstås. Jag drack och åt, men ni fattar vad jag menar!? Vid mitt bord fanns två av mina förebilder på den här siten, Pernilla Olsson och Dr Coco från Bajen redaktionen. Andra förebilder är ju givetvis grabbarna och gubben, på den här redaktionen. Jag skriver under på allt som skrivits, efter kl 18 igår. Mitt emot mig fanns också två himla sköna grabbar från Halmstad redaktionen, som bor här i den Stora Staden. Tänker inte ödsla energi på att skriva om själva matchen. Allt väsentligt är redan sagt och skrivet.
Efter och under matchen diskuterades det flitigt vad supporterskap innebär och allt som finns runt omkring fotbollen. Jag satt mest tyst och led mellan kl 16-18, men tänkte då och då, vilket sanslöst engagemang fotbollen kan väcka. Får ofta höra från en del i min omgivning att jag är fotbollsfanatiker. I det här sällskapet kände jag mig, lite mer ljummet intresserad. Ett bra sätt att bota fanatism kan alltså paradoxalt nog vara, att umgås med andra fanatiker?!
Efter matchen vidtog en frågesport på 25 frågor. Vilka sanslösa kunskaper det finns i det här gänget. Man kan komma ihåg resultat för mer än tio år sedan. Namnet på olika arenor, ålder och skostorlek på spelare. Man häpnar, jag bidrog väl med några rätta svar. Men dr Coco och ena Halmstad snubben skulle göra sig bra i en frågesport på TV.
Receptet
Vad ska man göra? Jag försöker mest bota mig själv med de här raderna. Vi måste hålla isär vissa begrepp. Vi supportar och Fans har en klubbkänsla. Spelarna har inte det, på grund av Bosman och professionalismen bland annat. Men en lagkänsla måste finnas hos alla seriösa spelare. Man spelar för laget och inte sig själv. Hoppas Sörens röst får höras starkare i nästa laguppställning. Nu gäller det att tänka att vi börjar om från noll. Titta igenom alla matcherna men då enbart vissa sekvenser. Sekvenserna jag föreslå är stora delar av andra halvlek mot Djurgården, första halvek mot Trelleborg, och ca 10 minuter igår i första halvlek. Gör mer av det som fungerar är ofta ett vinnande koncept. Om något inte fungerar gör något annat. Samt sist men inte minst, om något fungerar ändra inget! Var och en drar sina egna slutsatser av detta.
På onsdag är det Halmstad och på Söndag Henke borta. Vad som är väldigt viktigt är att laget inte drabbas av det, som vi supportar börjar få. PANIK! Håll huvudet kallt och STÅ UPP FÖR VARANDRA! Vi som är supportar ska fylla Idrottsparken och umgås tillsammans på restaurangerna. Vi ska stötta laget och varandra. När mörkret är som mörkast är ljuset som närmast. Hoppas att det inte blir mörkare än så här, men vi måste vara beredda på det. Receptet måste kokas ner till:
ENADE VI STÅ SÖNDRADE VI FALLA!
Med denna uppmaning vill jag kalla alla Vita och Blå Kamrater till Marios rest på onsdag Hantverkargatan 86. För första gången sedan 30:e mars måste jag prioritera familjen. Men vi syns på söndag!
