- -
Trelleborgs FF - Kamraterna 1-0: Straffade av gamla synder
Tempofattigt, svagt passningsspel och totalt utan geist. IFK Norrköpings insats på Vångavallen i Trelleborg var rent ut sagt urusel.
Det höll på att starta som så många andra matcher för IFK Norrköping. Redan i matchens första minut tilläts Erik Sundin komma igenom Kamraternas backlinje, men Nuredin Bakiu lyckades parera avslutet.
Det var de gamla syndernas match för IFK Norrköping. Stillastående utan geist, långa bollar utan löpningar och en backlinje som var som hämtad direkt från första bästa hönsfarm. Kristoffer Arvhage lyckades med konststycket att gå bort sig fyra gånger på 18 minuter och matchen såg ut därefter. Trelleborg vann mittfältskampen tämligen enkelt och Jonas Bjurström kunde mata djupledsboll på djupledsboll på topparna Magnus Andersson och Erik Sundin.
Den sistnämnde gav också hemmalaget ledningen, fullt rättvist, efter 11 minuters spel. Symptomatiskt nog kom målet på en kontring efter IFK:s första halvchans offensivt. Eirik Dybendal och Marcin Burkhardt kunde inte enas om vem som skulle ta skottet från straffområdesbågen och TFF kunde ställa om. Kristian Haynes drev upp bollen, tittade upp och såg Erik Sundin helt ren på TFF:s offensiva vänsterkant och ensam med Nuredin Bakiu lättade han elegant in hemmaledningen.
Var högerbacken Anders Whass befann sig i den situationen är det ingen som riktigt vet, men det spekuleras i att han var på väg till en färja mot Tyskland.
Lite ologiskt var det dock hemmaledningen som fick fart på Kamraterna. Genom Richard Spong började man vinna lite bollar på mitten, men med en fullständigt osynlig Marcin Burkhardt gick de flesta uppspelen till vänster på Kevin Amuneke, som även han var tillbaka i de gamla synderna; stanna upp, flaxa lite med benen, tappa bollen och ramla.
Den enda målchans värd att nämna vid namn var när just Amuneke fick till ett hyggligt inlägg mot Thomas Magnusson, men där målvakten Markus Sahlman hann först med en utboxning.
Skenet bedrog. IFK Norrköping tilläts ha mer bollinnehav i mitten av första halvlek, men det hände ingenting offensivt. Istället ställde Trelleborg om med snabba djupledsbollar mot IFK:s för högt stående backlinje och Magnus Andersson kan numer titulera sig Allsvenskans Värste Målsumpare, efter att han lyckats gå mållös från matchen, trots otaliga chanser. Nuredin Bakiu höll sitt lag kvar med en spektakulär trippelräddning, där såväl Erik Sundin som Magnus Andersson misslyckades med att överlista smålandsmakedoniern från nära håll och på Kristian Haynes efterföljande långskott slängde sig "Nurre" för en riktig "TV-räddning", där han tippade ut bollen vid ena krysset.
Hoppet om förbättring till andra halvlek var ganska svagt. Och visst blev det så. IFK Norrköping försökte anfalla, men blev på tok för omständliga. Det gällde inte bara "sista tredjedelen" som det så ofta heter. Det gällde i tre av tre tredjedelar.
Osynlige Marcin Burhardt byttes ut till förmån för Imad Khalili, som på ett utmärkt sätt axlade polackens osynlighet. Mikael Blomberg ersatte den enda godkända utspelaren i IFK Norrköping, Richard Spong, och visade prov på fina alibilöpningar, medan Andreas Haglund mest blev undanputtad som en bättre vante av TFF:s försvarare.
Nej, en rakt igenom urusel insats som borde resulterat i en än större förlust för Kamraterna. Magnus Andersson serverades ytterligare tre-fyra solklara målchanser, utan att lyckas överlista Bakiu i IFK-målet. Räddade han inte med händerna eller fötterna, kastade han ut en vad eller ett lår för att styra bort bollen.
Det här var då rakt inte vad IFK-supportrarna förväntat sig efter två riktigt vassa insatser i följd. Härnäst väntar kamratmöte med IFK Göteborg på lördag och då krävs betydligt tuffare inställning.
Och kanske också en och annan passning till rätt adress.
