Försvaret IFKs absolut svagaste länk
Det har under hela året talats om IFKs oförmåga att göra mål men faktum är att det framförallt är IFKs bristande aggressivitet och tuffhet i försvaret som ligger bakom att IFK inte ligger bättre till än kvalplats i årets allsvenska.
Det är mer än en gång som motståndarna alltför lättvindigt har fått härja fritt i IFKs straffområde. Därför kan man klart ifrågasätta det nödvändiga och lämpliga i att värva två stycken nya forwards. Att man tog hit en stöder jag fullt ut men frågan är om det inte varit bättre att IFK dessutom försökt att få hit en back också istället för två forwards.
Samtidigt kan jag inte begripa hur IFKs försvarsspel under detta år kunnat rasa samman så betänkligt som det ändå gjort. För med ett enda undantag består årets backuppställning av samma spelare som de senaste säsongerna. Undantaget utgörs av att svikaren Klebér Saarenpää stack till Danmark för att dricka öl och ersattes av Patrik Kieback. Förvisso var Klebér en av allsvenskans absolut bästa mittbackar men jag har ändå svårt att se att försvarsspelet skall behöva rasa samman så mycket som det ändå gjort vid ett flertal tillfällen i år. Detta grundar jag inte minst på att Klebérs insats i IFK under fjolåret trots allt var den sämsta sen han kom till IFK 1997. Inte för att han direkt var dålig men han sviktade ändå betänkligt jämfört med de tre tidigare säsongerna i IFK-dressen. Lägg därtill att herr Kieback hittills gjort en på det hela taget klart godkänd första säsong i allsvenskan, även om hans insats igår mot ÖSK var långt ifrån godkänd, ett öde som han dessvärre delade med flera andra IFKare. Med detta i baktanke har jag mycket svårt att förstå den totala kollaps som ett flertal gånger under året inträffat när det gäller IFKs försvarsspel. Normalt så stabila spelare som Mathias Florén och Fredrik Bild har i år inte alls kommit upp tidigare säsongers utmärkta klass. Nu kan man dock inte skylla alla insläppta mål enbart på backlinjen utan man måste även konstatera att de många gånger inte alls fått den hjälp som man kan förvänta sig av resten av laget.
Hur som helst gäller det för grabbarna att rannsaka sig själva och ta fram lite djävlar anamma och inte vara så mesiga i försvarsspelet. Detta gäller utan något som helst undantag samtliga spelare som ingår i laget. Det är dags att lämna in finsmokingen på kemtvätt och stället dra på sig blåstället. Från och med nu duger ingenting annat än blod, svett och tårar. Det är bara att glömma allt vad finlir heter och ställa in sig på hårt arbete under hösten. Det är endast om samtliga spelare ställer upp på detta som det finns en chans för IFK att slippa såväl kval som direktnedflyttning.