Gästkrönika: IFK Norrköping i mitt hjärta 2009
Tomas Junglander tycker till om IFK anno 2009
IFK NORRKÖPING I MITT HJÄRTA 2009
Under senare år har det blivit allt vanligare inom idrotten att rekrytera kända och mindre kända företagsledare till styrelser för olika förbund och föreningar.
Experimenten med företagsledare har i många fall varit misslyckade. Som företagsledare har du möjlighet att delegera en mängd arbetsuppgifter. När du kommer till en liten organisation - som de flesta idrottsföreningar är- ska du själv hugga i och dessutom på ett professionellt sätt hantera allt från bristande ekonomiska resurser till frivilliga krafter och toppresterande idrottsmän.
Tidigare var ordföranden en person som höll en låg profil, numera vill vederbörande ofta vara ansiktet utåt.
Detta kanske också som ett led i den civila karriären och då vill man gärna testa gränser. Det betyder ofta en övertro på det egna jagets betydelse för föreningen.
Fotboll handlar mycket om taktik, något som också ska vara rådande i styrelserummen. Där gäller det att vara taktisk när man ska ta svåra beslut och inte minst hur besluten ska offentliggöras. Vi som följer IFK Norrköping har ofta häpnat över den dåliga ”timingen” som har varit rådande i år!
Redan vid årsmötet kunde vi ana vad som var på gång. Sedan kom det ena obetänksamma uttalandet efter det andra!
Sannolikt kommer föreningen att byta ordförande igen. Kanske är det då bättre att kalla till ett extra årsmöte redan nu under hösten för att snabbare få en nytändning och komma igång med framtidsfrågorna. Då bör man också försöka att hitta en kompetent valberedning som har förmåga att föreslå nya ledamöter med respekt och förankring i folkdjupet. Eftersom IFK kommer att anställa en klubbdirektör, med hög ekonomisk kompetens, så behöver man en ordförande med social kompetens och psykologisk blick .
Det är viktigt att komma tillbaka till huvuduppgiften, att utveckla fotbollen inom IFK, i stället för att lägga fokus på Utskottsarbete inom Svenska Fotbollsförbundet som på 1990 - talet eller på arenabygge som under de senaste åren.
Jag tycker att det är märkligt att IFK inte har fått ut mer av sin omfattande och lyckosamma ungdomsverksamhet. Någonstans på vägen har det gått snett!
Jag ser fram emot den dagen när unga lovande fotbollsspelare precis som förr i tiden drömmer om att få spela för IFK Norrköping.
Först måste respekten för IFK´s ärofulla historia återupprättas Till och med de egna matchprogrammen har under senare år varit i total avsaknad av koppling till klubbens historia. Något som är helt unikt bland svenska klubbar!
Det underlättar inte arbetet med att reparera det skamfilade varumärket!
Behandlingen av Nuredin Bakiu under våren är ett annat lågvattenmärke. Att uppmana sin ordinarie målvakt att söka sig till en annan klubb samtidigt som man inte har kontroll över en inlånad målvakts framtidsplaner är ett paradexempel på bristande psykologisk förmåga. Att vara målvakt när man skiftar mittbackar nästan varje match måste vara något av det mest otacksamma man kan tänka sig. Vi som har varit med länge känner ju till att IFK har haft Sveriges mest samspelta radarpar någonsin- målvakten ”Zamora” Nyholm och mittbacken ”Bajdoff” Johansson - som spelade närmare 600 matcher tillsammans.
Det hedrar i varje fall den nuvarande styrelsen att man inte i ren desperation lade hela ansvaret på och bytte tränare eller sportchef när det såg som mörkast ut. Det brukar ändå inte fungera i de flesta fall!
