Jag är en lycklig man!
Är det rätt att sjunga EN GET - EN KO - EN SOLNABO och att dessutom få betalt för det?
Jag är en lycklig man!
Igår fick man ett minne för livet eftersom jag åkte med PF i deras dubbeldäckare upp till Solna.
Vi fick se ett piggt och bestämt IFK som visade att bara man vill så går det.
Att en utvisning inte behöver knäcka ett lag bevisades det med råge igår, IFK fortsatte att satsa framåt trots en man mindre på plan och gjorde då dessutom 2 mål.
Alexander ”Salle” Östlund är ett bevis på att viljan och en bestämd karaktär kan försätta berg, han spelade allt från yttermittfältare, högerback till vänsterback.
Kan det vara så att Salle är lösningen på IFKs högerbacks problem?
Vi fick se Issas första Allsvenska mål och vi sjöng Issa, Issa Issa om och om igen.
Visserligen sjöng några av oss en get, en ko, en solnabo men några osnutna smågnagare uppskattade tydligen sången eftersom killen bredvid mig fick en krona i nacken. Det är inte alltid man får betalt för att bröla.
I bussen hem dansades den gamla Jenka dansen på både över och undervåningen och det sjöngs som aldrig förr, alla var enade om att IFK spelade bra, ja alla spelarna fick höga betyg men den som det pratades mest om och hyllades allra mest var förstås IFKs guldklimp Raboczki, som av vissa har fått smeknamnet ”Ribban”.
När vi slutligen kom hem till Norrköping och Sandgatan stod Uffe Hultberg (IFK hjälte) utanför lokalen med tårar i ögonvrån, han tog emot oss med öppna armar och tackade för stödet och sången som vi stod för i Solna.
