Nantes - Guingamp5 - 0
IFK Norrköping - Gefle IF 0-1
Efter det snöpliga poängtappet förra matchen så var det viktigt att slå tillbaka och plocka hem en trepoängare idag. Under hela matchen kändes det bara som att det var en tidsfråga innan ledningsmålet skulle komma och vinsten inkasseras. Men på övertid var det istället Gefle som gjorde matchens enda mål och besvikelsen var total.
Efter tre matcher utan vinst kändes det inte alls omöjligt att trepoängaren skulle komma just idag mot Gefle. Det största frågetecknet inför matchen var hur backlinjen skulle fungera utan den stabila David Wiklander, som var avstängd i dagens match. Marcus Falk Olander gjorde det bra sist han fick chansen som mittback, men idag skulle bli hans blott andra match från start i årets Allsvenska. I övrigt var startelvan densamma som i förra matchen.
Nilsson
Friberg Da Cruz - Morisbak Skjönsberg – Falk Olander – Florén
Smedberg Dalence – Johansson – Gerson – Telo
Nyman – Thorvaldsson
Matchen började riktigt bra för IFKs del! Bland den bästa starten spelmässigt jag sett på länge och redan i fjärde minuten borde IFK fått straff, efter en solklar hands i straffområdet.Straffen uteblev konstigt nog, men ändå kändes det inte som det var nån större fara då IFK radade upp chans efter chans och spelade ut Gefle totalt. Ungefär så såg det ut under hela första halvlek, även om tempot var som högst första 20 minuterna, och halvfarliga målchanser skapades gång på gång. Oftast gick anfallen via högerkanten och Martin Smedberg-Dalence, men även Christoffer Telo skapade en hel del chanser från sin vänsterkant.
Halvtid kom och fortfarande var det mållöst. Det kändes lite som att Gefle hade fått ner tempot sista delen av halvleken och det var precis så dom ville ha det för att kunna backa hem med hela laget. I andra halvlek skulle det krävas att IFK återigen höjde tempot för att inte riskera att spela Gefle rakt i famnen.
Andra halvlek började faktiskt i ett högre tempo från båda lagen och det kändes som även Gefle gick för seger. Ett antal chanser skapades åt båda håll, men efter en stund återgick Gefle till att backa hem och drog ner på tempot.
IFK tog då över taktpinnen igen och började skapa en del chanser, men riktigt farligt blev det sällan och det krävdes förändringar på planen för att ändra matchbilden. Tyvärr så var det Telo som byttes ut, vilket jag tyckte var synd då han var en av få som skapade det där lilla extra och var tillsammans med Christoffer Nyman mest kreativa. James Frempong kom in istället men lyckades inte skapa speciellt mycket och såg inte riktigt ut att vara i matchform efter sina skadebekymmer.
Stopptiden aviserades och det såg ut som att matchen skulle sluta mållöst, när plötsligt Gefle gör 0-1! Ett långt inlägg nickades i mål på ett sätt som såg alldeles för enkelt ut och försvaret som sett stabilt ut hela matchen fick ge vika.
Mycket mer hände inte innan matchen var slut och burop hördes från publiken samtidigt som IFK lämnade planen mycket besvika.
En förlust kändes inte alls rättvist då IFK var det klart bättre laget så gott som hela matchen, men tyvärr var IFK allt för tama framför målet. Gunnar Thorvaldsson såg iskall och frustrerad ut samtidigt som Nyman visade upp enorm kämparglöd och vilja, utan att lyckas framför målet.
IFK skapade en hel del chanser, men oftast var det ganska lättläst då de flesta anfall gick via högerkanten där inläggen slås ifrån. Smedberg-Dalence skapade väldigt många bra målchanser, men för att lyckas i matcher som den här, så krävs det mer variation. Ofta när Christoffer Telo fick bollen så skapade även han bra chanser och jag tyckte det var synd att han inte fick vara kvar på planen lite längre. Men samtidigt var det mest Frempong och Thelin på bänken som hade lite kreativitet att tillgå, då bänken annars kändes ganska tunn. Visserligen var Khalili skadad men jag tycker att det var få spelare på bänken som hade kunnat göra något för att bättra på IFKs chanser för att vinna matchen.
Laget gjorde annars en ganska bra match och hade de fått den solklara straffen i början så hade säkert matchen blivit helt annorlunda. Men tyvärr blev det inte så och det gick inte att beskylla domaren för förlusten, då det var IFK själva som inte satte dit sina chanser.
Marcus Falk Olander gjorde en bra match och visade att han gott och väl håller som ersättare de få matcher det ordinarie mittbacksparet inte spelar. Han började med att spela väldigt enkelt och såg mer och mer bekväm ut, både med boll och i positionsspelet, ju längre matchen gick. En hel del kunde han säkert tacka Morten Skjönsberg för, då han var enormt stabil under hela matchen och en av planens absolut bästa spelare.
Extra plus ville jag även ge till David Nilsson som återigen spelade stabilt och såg ut som en självklar förstamålvakt.
Hösten hade kommit till stan och Nya Parken, och tyvärr värmde inte IFKs spel tillräckligt och kvällen kändes grå och till slut becksvart.
Härnäst väntar en bortamatch mot Syrianska, vilket inte brukar var det lättaste. Men tre poäng måste komma snart, förhoppningsvis redan i nästa match.
