2019-11-09 13:30

Nottingham - Derby
1 - 0

IFK Norrköping - Åtvidaberg: 2-1 och ordningen återställd

Östgötaderby på Nya Parken i Norrköping är en av säsongens höjdpunkter. Men när man ser tillbaka på matchen så kan man gärna få glömma bort den första halvleken som var väldigt svag från hemmalagets sida. Trots det visades det upp rejäl styrka när IFK Norrköping kom ut som ett nytt lag i andra halvlek och att matchen slutade 2-1 vinst kan man tacka den uppryckningen för.

Trots VM-final i hockey och avslutande omgång av Premier League så låg söndagens fokus någon helt annan stans i Norrköping. Självklart var det Nya Parken som var platsen att vara på när årets första östgötaderby skulle avgöras!
Det gråa vädret skulle inte stoppa uppladdningen inför den väldigt viktiga matchen, så istället bjöd Peking Fanz och resten av publiken på vackrare färger så som vitt och blått när IFK Norrköping marscherade in på arenan.
Det kändes tydligt att den här matchen var något lite extra och mer än tre poäng stod på spel. Med tanke på de snöpliga poängtappen i förra säsongens derbyn gjorde att det fanns en hel del revange att utkräva.

Inför matchen hade skadeläget ljusnat lite mer än tidigare och endast skadade Khalili och sjuke Fransson var borta från truppen. Thorvaldsson var tillbaka från sin skada och även Nyman och Kiese Thelin hade repat sig och den sistnämnda startade bredvid islänningen på topp. Att Rawez Lawan inte var redo för att spela 90 minuter än gjorde att han började på bänken och Siim Luts återigen tog plats till vänster på mittfältet. I övrigt såg startelvan ut som vi blivit vana vid.

Något annat vi blivit vana vid är att IFK nästan alltid är det laget som tar kommandot tidigt i matcherna och brukar föra spelet. Matchen idag började annorlunda och det var förvånande nog Åtvidaberg som började bäst. De tre gångerna lagen möttes förra säsongen så var det väldigt tydligt att ÅFF gärna backade hem och absolut inte ville föra matcherna, men idag var det alltså ett lite annat tänk hos gästerna.
Matchen kändes ändå ganska så jämn och det kändes som mest farligt när nått av lagen hade fasta situationer. Det kändes ju ganska logiskt med tanke på att Allsvenskans kanske känsligaste högerfot finns i IFK i form av Smedberg-Dalence och Bergströms vänsterfot hos bortalaget vet vi håller väldig hög klass.
Just Martin Smedberg-Dalence gav prov på sitt fina tillslag när han i den 19:e matchminuten slog hörnan som skulle leda till 1-0. Isaac Kiese Thelin var först på bollen som nickades ner i målområdet och efter lite oreda så kunde till slut Andreas Johansson stöta in ledningsmålet.
Efter målet tog IFK över spelet en aning men matchen fortsatte att svänga lite fram och tillbaka. Halvchanser skapades åt båda hållen och under en period kändes det som att IFK skulle kunna utöka sin ledning, men istället var det Åtvidaberg som skulle göra mål efter en kontring. Ett slarvigt IFK tappade bollen högt upp i planen och i omställningen tappades även markeringen på tidigare nämnde Bergström som till slut kunde slå in kvitteringen från en fristående position.
Efter kvitteringsmålet tog Åtvidaberg över spelet och även om målet kändes ologiskt när det kom så kändes det ändå logiskt att det stod 1-1 i halvtid.

Sett till den första halvleken så hade ÅFF varit totalt sett bättre än Norrköping. Men gästernas avslut kändes sällan speciellt farliga och i undantagsfallen så agerade David Mitov Nilsson väldigt säkert i målet.
Att Åtvidaberg vågade spela den fotbollen de gjorde redan från start överraskade mig en hel del och det kändes absolut positivt för matchen i sig. Men IFK kom inte upp till normal standard och det syntes på flera håll att skärpan inte riktigt fanns där. Ofta blev det tydligt att bollen gick för mycket fram och tillbaka utan att Norrköpings mittfält kunde behålla bollen en längre tid och därmed inte kunde bygga upp någon större press.
Även i anfallet kändes det inte helt hundra även om Kiese Thelin imponerade med sin styrka i luftspelet.

Redan i slutet av den första halvleken syntes det att Rawez Lawan gavs instuktioner och började värma upp mer intensivt och det var därför inte förvånande att han byttes in redan till andra halvleks start på Siim Luts bekostnad.
Det var ett helt annat IFK som kom ut i andra halvlek och Janne Andersson hade verkligen motoverat sina spelare till att gå in och ta över matchen. Det gjorde IFK och direkt i andra halvlek så tog man över spelet och mer eller mindre började dominera på planen. Helt plötsligt hade utsikterna för matchen förändrats och det kändes som IFK var klassen över gästerna nu.
Bättre och bättre chanser skapades från IFK och Gunnar Thorvaldsson hamnade i flera riktigt bra lägen, utan att riktigt få till avsluten. Det syntes att touchen inte riktigt fanns där som innan skadan och med drygt 20 minuter kvar av derbyt så byttes islänningen ut mot Christoffer Nyman.
IFK fortsatte att ta över och matchens absoluta höjdpunkt skulle komma i den 75:e minuten efter att IFK bosatt sig på offensiv planhalva. Andreas Johansson fick fritt fram och lyfte bollen över försvarslinjen till Smedberg-Dalence som mycket smart löpt sig fri och kunde placera in bollen i mål! Återigen ledning och publiken sjöng "Just can't get enough" så det ekade över hela Nya Parken samtidigt som IFK firade sitt mål.
Kort därefter var Kiese Thelin när på att göra ytterligare ett mål, men mer än så blev det inte när IFK kontrollerat kunde avsluta matchen som segrare och därmed var det inget snack om vilka som är bäst i Östergötland!

För att sammanfatta matchen så gjorde IFK en riktigt dålig första halvlek, samtidigt som Åtvidaberg spelade bra. Hade gästerna bara skapat bättre chanser så hade det kunnat bli svårt för Norrköping att vända på matchen så som de gjorde i den andra halvleken. IFK spelar som natt och dag i första respektive andra halvlek. I den första så var både passningsspelet och närkampsspelet väldigt svagt, men i andra så förbättrades det på båda punkterna. Viktigt för IFK var att Gerson och Andreas Johansson fick ett bättre grepp på mittfältet och även bjöd på ett anfallsalternativ när Gerson tog mer löpningar framåt i banan. Men sett över 90 minuter så tycker jag att Norrköping var det bättre laget och förtjänade vinsten.

I försvaret så var Morten Skjönsberg som vanligt tryggheten själv och när Wiklander darrade så fanns alltid norrmannen där bakom och räddade upp situationen. Det känns väldigt viktigt för laget att Skjönsberg ger den tryggheten, även om hans uppspel har mer att önska.
Vidare så tycker jag att Isaac Kiese Thelin gjorde en bra match, där han i slutet tar ett stort ansvar även i defensiven och vinner många viktiga nickdueller.

Även om ÅFF gjorde en bra match så får man vara tacksam att IFK inte mötte ett mer effektivt lag, för då finns det inte utrymme för att göra en så svag första halvlek. Positivt är ju ändå att IFK lyckades höja sitt spel så pass mycket och till nästa match gäller det att ta med sig all den positiva energi som fanns i avslutningen.

Kommande match så väntar Jannes gamla klubb Halmstad och nu gäller det verkligen att IFK ser till att vinna matcherna mot bottenlagen och inte slarvar bort poäng. Förhoppningsvis så vet Janne exakt hur kommande motstånd ska knäckas på bästa sätt och därmed ser till att haka på i toppen när första tredjedelen av Allsvenskan är spelad.