Djurgården - Örebro0 - 3
IFK Norrköping - Elfsborg: 0-0
Janne Anderssons sista match som manager för IFK Norrköping blev inte riktigt den underhållande match man hade hoppats på och målen uteblev för båda lagen. Men kanske har man, som supporter till IFK Norrköping, blivit bortskämd när det gäller underhållning.
IFK Norrköping tog emot Elfsborg, ett lag som IFK brukar ha väldigt svårt för så det kändes på förhand som en tuff match. Men matchen var speciell även på andra sätt då det var Janne Anderssons sista match som manager i IFK, Traustasons sista match samt IFK Norrköpings 119:e födelsedag. Lägg till att det var mer eller mindre fullsatt på läktarna så förstår man att det var goda förutsättningar för en bra match.
Sjölund och Blomqvist var tillbaka i startelvan efter avstängning respektive skada. Tyvärr var Traustason inte redo för spel och missade därmed chansen att få göra en sista match i den vita tröjan. Tekie tog då platsen till vänster på mittfältet och Bärkroth till höger.
Förutsättningarna för en bra match fanns som sagt, men när matchen väl var igång tog det lång tid innan chanserna började dyka upp. Först i den 25:e minuten kom IFK:s första avslut på mål och då gick ändå Telos långskott rakt på målvakten. Kort därpå skapade Elfsborg en farlig chans, men där gjorde Vaikla en bra räddning. Annars hade det inte hänt mycket alls i chansväg, utan det var två lag som skar av motståndarnas ytor. IFK Norrköping kom inte upp i samma fart och kvalitet som vi är vana vid att se och många gånger slarvades bollen bort genom helt felriktade passningar.
Totte Nyman fick en bra chans att ge IFK ledningen när han löpte i djupet och fångade upp en långboll från Tekie, men i skottögonblicket stördes Totte av försvaret så pass att skottet gick över. Första halvleks bästa chans, men fortfarande 0-0. I och med att det inte hände mycket mer än så så var det även resultatet i halvtid. En, faktiskt, riktigt tråkig första halvlek var över och det hade inte alls blivit den match man på förhand hade hoppats på.
Flera spelare hade inte alls kommit upp i normal nivå och mycket slarv var påtaligt på många håll. Både Tekie och Bärkroth hade tappat mycket boll och inte alls lyckats i det defensiva arbetet, vilket satte sina medspelare i svåra situationer. Elfsborg hade visserligen gjort det bra med att störa IFK:s spel, men samtidigt kändes det som att IFK själva inte var på topp. Inget av lagen skapade många chanser, men Elfsborg kändes så långt lite hetare än IFK.
I den andra halvleken såg IFK direkt bättre ut och tog över spelet. Man lyckades hålla i bollen bättre och behövde inte slå ifrån sig på samma sätt som i den första halvleken. Men riktigt bra målchanser var det fortfarande ont om. Kujovic hade något läge där han var på väg att komma igenom, men stoppades innan skottet hunnit komma. På liknande sätt såg det ut flera gånger och även om IFK satte tryck på Elfsborg så uteblev avsluten. Det kändes som att IFK verkligen ville spela sig in i boxen istället för att ta avslut utifrån, samtidigt som inspel och inlägg sällan nådde fram till rätt adress. Både Kujovic och Nyman togs hårt i straffområdet och båda ansåg sig vara värda varsin straff, men det uteblev. Som närmst ett ledningsmål kom mittbacken Fjoluson som nickade precis utanför efter en frispark. Istället var det nära att Elfsborg tog ledningen i en situation där bortalaget menade att bollen var i mål, men domaren ansåg inte så och det måste ha varit omöjligt för domaren att se och friade.
I jakten på ledningsmålet bytte Janne in Sebastian Andersson och Andreas Hadenius, men det gav inte mycket effekt och matchen slutade 0-0.
Det var en rätt trist match och även om IFK spelade bättre i den andra halvleken så skapades för få chanser och hade bara fem avslut totalt och bara ett av dessa gick på mål. Det är för dåligt och därmed sprack IFK:s svit om både segrar hemma och att göra mål i varje match. Det var inte det slutet man hade hoppats och velat ha på den här speciella matchen. Samtidigt får man räkna med att Elfsborg ändå är ett bra lag, men idag hade det känts extra bra med en seger men det var trots allt inte en förlust. Det saknades skärpa i passningar och onödiga försök till att klacka bollen gjorde att bollen tappades fler gånger än vad som hade varit nödvändigt. Dessutom var det enbart Telo som vågade ta skott utifrån och där saknades Traustason. För mig känns det konstigt att inte Citaku fanns med på bänken, med tanke på att bänken saknade någon ytter. Men Janne hade säkert sina skäl.
Avslutningsvis vill vi på Guldköping skriva samma sak som stod på matchens sista tifo:
Tack Janne, grattis Sverige!
