IFK Norrköping - Häcken: 4-2 och tillbaka på rätt spår
Efter tre raka förluster så skulle det krävas en uppryckning av IFK för att kunna matcha Häcken, som börjat hitta formen. Det gjorde verkligen Norrköping och det var högklassig underhållning genom hela matchen som helt rättvist slutade 4-2 till hemmalaget.
Fredagkväll och fjolårets två överraskningslag, i positiv bemärkelse, skulle mötas på Nya Parken. Det mesta var upplagt för en riktigt spännande match där den stora frågan var om IFK Norrköping hade repat sig efter tre raka förluster eller om det skulle bli ännu en svidande förlust. Häcken ställde till problem för IFK båda matcherna förra säsongen och det fanns revansch att utkräva nu.
Redan på uppvärmningen syntes det att spelarna i IFK Norrköping var väldigt fokuserade och taggade inför matchstarten. Det kändes tydligt att den negativa trenden skulle ändras ikväll.
På grund av nya avstängningar och skador så var det återigen en ny startelva som formerades, men glädjande var att våran kapten återigen fanns på planen när IFK ställde upp så här:
Lindberg
Falk-Olander - Skjönsberg - Boo Wiklander - Florén
Smedberg-Dalence - Johansson - Fransson - Luts
Khalili - Thorvaldsson
Att IFK hade sett taggade ut under uppvärmningen speglade av sig på matchens inledning med, då det var hemmalaget som genast tog tag i matchen. Spelarna uppträdde rejält och gick kraftfullt in i situationerna och vann mycket boll direkt.
Det skulle inte ta lång tid innan IFK's spel resulterade i ett par farliga målchanser, båda efter hörnvarianter där Siim Luts avslutade, men närmre än en ribbträff kom han inte då. I det skedet kändes det väldigt typiskt för Norrköping just nu att bollen tog i ribban och ut. Men redan minuten därpå skulle IFK ta ledningen när Martin Smedberg-Dalence fick tag på en misslyckad målvaktsutspark, spelar vidare till Khalili som serverade anfallskollegan Thorvaldsson som avslutade distinkt i mål! Ett väldigt skönt och välförtjänt mål som var precis den start IFK behövde.
Kort därefter skapades flera farliga målchanser, främst från Norrköpings sida och ytterliggare ett mål hängde i luften. Därför kom det lite som en chock när det istället var Häcken som gjorde nästa mål efter en kontring och matchen var kvitterad. Det kändes inte alls rättvist och på flera håll syntes upprörda känslor som menade på att Norrköping skulle haft hörna då när kontringen startades.
Men IFK visade karaktär och vek inte ner sig, utan skapade kort därefter återigen farliga målchanser när en hörna ledde fram till både en stolpträff och en ribbträff, men återigen studsade bollen ut istället för in.
Utdelningen på alla skapade chanser skulle komma och sett till första målet så var det nu ombytta roller då Thorvaldsson läckert serverade Khalili som löpte genom backlinjen och avslutade iskallt i mål till 2-1!
Målet var totalt välförtjänt och IFK kunde utan problem behålla ledningen till halvtid.
Så långt hade det varit en väldigt underhållande match där framförallt Norrköping spelade riktigt fin fotboll. Flera gånger såg spelarna i Häcken väldigt förvirrade ut och det såg nästan löjligt enkelt ut när Norrköpings mittfält rullade ut Häckens motsvarighet.
Häcken hade ändå skapat en del farliga målchanser och som mest farligt kändes det när El Kabir kom rättvänd mot mål, men trots det kändes det tryggt när man fick se Andreas Lindberg briljera i Norrköpings mål. Så långt var det framförallt Lindberg och Siim Luts som utmärkt sig lite extra, även om hela laget såg starkt ut.
Noterbart var att trots tre avslut i målramen så började inte spelarna hänga med huvudet utan istället krigade på med resultatet att båda IFK's mål kom kort därefter.
Andra halvlek började inte riktigt lika bra spelmässigt som den första, men trots det så tog det bara tio minuter innan IFK utökade sin ledning. Likt IFK's andra mål så var det Thorvaldsson som hittade Khalili som löpte sig fri genom Häckens backlinje och avslutet var lika kyligt som vid hans första mål. Avsluten som tidigare inte sett allt för precisa ut såg nu helt kliniska ut istället och glädjen var väldigt tydlig genom hela laget.
Självklart ville inte måltjuven Gunnar Thorvaldsson vara sämre när det gäller målskyttet och efter att ha blivit neddragen i straffområdet så var det han själv som satte 4-1 distinkt i mål!
Då hade 64 minuter av matchen spelats och IFK hade satt sig i en väldigt skön sits inför matchens slutskede.
En vass anfallare finns ju även i Häcken och det var inte helt oväntat att det var just El Kabir som gjorde sitt och Häckens andra mål i matchen. Men närmre än så kom aldrig göteborgslaget och till stående ovationer kunde IFK Norrköping återigen gå av planen som segrare.
Som helhet var matchen en av dom mest underhållande matcherna jag sett på länge i Allsvenskan. Chanser skapades åt båda hållen och även om det var hemmalaget som skapade bäst chanser så var Häcken inte alls ofarliga. Underhållningsvärdet var som sagt väldigt högt och för en neutral åskådare så fanns det säkert inget att klaga på. Jag själv såg vissa punkter som IFK behöver förbättre, men i det stora hela så gör IFK en väldigt bra match. Försvarsspelet känns bättre och mer stabilt än tidigare, men det är just i försvaret som det fortfarande finns mer att önska. Visserligen så mötte IFK ett av Allsvenskans bästa lag när det gäller anfall, men flera gånger var det Andreas Lindberg som tvingades göra några riktigt kvalificerade räddningar.
Fortfarande så missar Norrköping en del bra målchanser, vilket varit väldigt typiskt för IFK så här långt in på säsongen, men när man ändå lyckas göra fyra mål så går det inte att klaga på anfallsspelet. Väldigt kul var det att se hur bra Thorvaldsson och Khalili fungerade tillsammans och två fina mål för bägge anfallarna kan inte direkt skada deras självförtroende framför mål.
Jag tycker också att samarbetet mellan Martin Smedberg-Dalence och Marcus Falk-Olander ser bättre ut än tidigare och ytterbacken gjorde en bättre insats jämfört med senaste matcherna.
Som matchens bästa spelare är det svårt att säga någon annan än Gunnar Thorvaldsson, med tanke på att han var inblandad i samtliga mål. Men även resten av laget förtjänar beröm och lite extra går ut till Khalili, Lindberg och Luts.
Nu väntar några tuffa matcher, närmast mot Malmö FF, och jag tror att den här vinsten betydde mycket mer än bara tre poäng. Det känns som att formen är på väg tillbaka och självförtroendet i laget kan det inte vara fel på just nu.
Ljusnat har det även gjort på skadefronten och trots att Rawez Lawan inte hann spela mer än ett par minuter så känns det skönt att ha fler alternativ att tillgå. Personligen skulle jag inte ha något emot om det blir just han som gör avgörande målet mot sin gamla klubb nästa vecka.
Trots de tre förlusterna så hakar nu IFK på uppe i toppen av tabellen och som Janne Andersson sa efter matchen så består Allsvenskan av 30 omgångar och det här är bara början. Början på toppen får jag tillägga!
