Redaktionen sammanfattar säsongen: Del 4
Telo spelar upp bollen på Kujovic som vrider och vänder för att hitta ett avslut. Längst bort ser han Kamara som skriker efter bollen. Men vad gör han, blir det ett avslut eller framspelning. Vi pratar om den sista delen av redaktionens säsongssammanfattning. Nu ska anfallet analyseras.
IFK Norrköping har haft en lång säsong, minst sagt. Man började med en försäsong med få matcher och en dåligt cupspel som bäddade för en jobbigt år. När vi summerar allsvenskan kan vi se att Peking slutade på en 12:e plats med 36 poäng.
I det sista avsnittet gästas redaktionen av GoPeking grundaren Jörgen Löwenfeldt. Fyra frågor ska avhandlas av fem personer.
1) Kujovic såg väldigt bra ut på försäsongen men när väl Allsvenskan drog igång så tog det inte lång tid innan han skadade sig. Även om han missade stora delar av säsongen så lyckades Kujovic ändå göra 10 mål. Hur mycket av IFK:s spel hänger på om Kujovic är hel?
Jonathan Karlsson: För det första så är Kujovic en väldigt bra målskytt, vilket alltid är viktigt att ha i sitt lag. Men han besitter även kvaliteter som är väldigt viktiga för att få Jannes spel att fungera. Spelet bygger ganska mycket på att ha en stark bollmottagare i anfallet som kan plocka ner långbollar och utsparkar, vilket Emir gjort bra. Utan Kujovic på planen så fungerar inte den fasen på samma sätt. Hade Kujovic varit skadefri hela säsongen så tror jag faktiskt att IFK hade spelat in fler poäng och gjort fler mål. Vad man tycker om långbollar är en annan fråga.
Jörgen Löwenfeldt: Nja, inte så mycket av spelet. Kujovic syns ju inte så mycket på planen. Men för resultaten hade han stor roll. Målsnittet kan få spelare mäta sig med. Tyvärr är han ju skadedrabbad, så Janne gör klokt i att värva en kompetent fjärde anfallare i Enarsson.
Gunnar Käll: Inte mycket, det är viktigare att Kamara är på banan. När Kujovic spelade tillsammans med Nyman eller Kiese i 5 matcher blev det 4 förluster. Nyman/Kiese hade bättre statistik när de bildade forwardspar, bl.a. i segern på Friends mot AIK. Viktigast är ändå att spelet i sin helhet fungerar, utan rätt understöd bakifrån blir det svårt att hävda sig som forward.
Elvedin Basic: Med Kujovic på plan har IFK Norrköping byggt en ny dimension. Förutom det raka spelet som man vanligtvis har, kan man hitta långt på en target. En dimension som har saknats. Emir stod trots allt för 10 mål den här säsongen och bara det borde säga att det är en viktig spelare för IFK. Tänk bara på hur många mål han hade gjort om han hade varit skadefri? Utan Kujovic blir det mer djupledsspel vilket också är en bra taktik.
Göran Modeen: Kujovic har betytt mycket då han befunnit sig på planen. Då jag och Gunnar Käll pratade med honom efter Djurgårdsmatchen slogs man av två saker. Dels hur jätte stor han är då man står bredvid honom, dels att han spelar matcherna på smärtstillande. Han tar det bara i samband med matcher för att ”det är skönt att spela helt utan smärta”. Hade blivit lite an en psykologisk grej för honom. Man får hoppas att han blir ännu mer återställd nästa år om han är kvar. För med sin stora tyngd rutin och erfarenhet betyder han mycket där längst fram. Med sin rutin är han oftast på rätt plats vid rätt tillfälle och med sin tyngd samt längd svår att stoppa!
2) Kamara började sin tid i IFK med att mangla en målvakt i luftduell, sätta skräck i många backar och blev känd över stora delar av världen efter sitt vrål efter en utvisning. Men blev han för lugn i slutet av säsongen?
Jonathan Karlsson: Ja det tycker jag att han blev! Kamara är som bäst när han pressar backarna hårt och är tuff i duellerna, vilket bland annat ledde fram till mål hemma mot Elfsborg. Men det ledde även till en del gula kort och jag tror att Janne sa åt Kamara att ta det lugnare då han behövdes på planen i slutet av säsongen. Hans fysik och energi är några av hans starkaste sidor, men han måste hitta en lagom nivå. Sedan får han inte dra på sig onödiga kort på grund av filmning för ryktet spred sig snabbt bland domarna och det gjorde att han inte fick med sig domslut som han borde fått. Så tufft spel absolut, men skippa filmningarna!
Jörgen Löwenfeldt: Ja, andra halva av säsongen stod inte Alhaji att känna igen. Hann lyckades trots allt peta in några mål, så att målskörden blev tvåsiffrig. Kanske hänger det ihop med situationen i hemlandet? I vilket fall som helst är han en av allsvenskans klart bästa anfallare, och jag tror inte att något försvar känner sig säkert när de ställs emot honom. Svårt att begripa att han fortfarande bara är 20 år gammal. Det är bara en tidsfråga innan han säljs för utlandet, så vi får njuta så länge vi kan.
Gunnar Käll: Nej, det var viktigt för laget att det blev bättre balans i hans agerande på banan. Janne tog säkert ett utvecklingssamtal med Alhadji efter de nämnda incidenterna. Målmässigt blev Kamaras facit lika bra som Kujovics och med honom som den ena forwarden fungerade laget bättre även spelmässigt.
Elvedin Basic: Kamara var för het under våren tycker jag, drog på sig en del onödiga varningar och utvisningar. De var nog laget och Janne som bad honom lugna ner sig. För allas bästa och för att få ut maximalt av Alhajis energi ute på plan. Men samtidigt är han ung och han lär sig något nytt varje dag, med lite råd från de äldre i truppen kommer han ner på jorden. Jag vet själv hur det känns. Någonstans vill man fortfarande vara barn men kostymen lär oss att bli vuxna.
Göran Modeen: Att Kamara har blivit mera avslipad kan ha flera orsaker. Janne har säkert haft något enskilt samtal med honom om att inte dra på sig onödiga kort. Alhaji är också en mycket ambitiös spelare som vill komma långt i sin karriär. Tränar mycket extra och har magmuskler som en tvättbräda! Blev han för lugn i slutet av säsongen var frågan. Kanske det… Men en annan sak som kanske påverkar den unge mannens psyke är situationen i hans hemland Sierra Leone. En fruktansvärd epedemi härjar där i form av Ebola. Hans landsman i AIK Mohamed Bangura var intervjuad i kvällspressen förra veckan. Där berättade han hur mycket det påverkar hans mående oron över nära och kära och i att inte kunna åka hem på grund av smittorisken. Vore konstigt om inte också Kamara också påverkas av detta negativt. Vi är alla människor oavsett om vi spelar fotboll eller inte!
3) Enligt statistiken vann laget flest matcher med Kujovic/Kamara från start. De stod för drygt 50% av IFK Norrköpings mål i allsvenskan det här året. Hur ser ni på deras samarbete den här säsongen?
Jonathan Karlsson: Med tanke på att Kamara kom in i truppen sent och att Kujovic blev skadad så tycker jag att deras samarbete blev bra sett till förutsättningarna. Men jag tror det kommer bli ännu bättre 2015 och att Kujovic/Kamara kommer komplimentera varandra väldigt bra. Ett anfallspar är som bäst när dem känner varandra utan och innan på planen, vilket kan ta sin tid. Jag räknar med att båda två ökar på sin målskörd nästa säsong jämfört med i år.
Jörgen Löwenfeldt: Att det blev bottenstrid berodde främst på två saker. 1. Det obefintliga anfallet under våren. 2. Det obefintliga försvarsspelet sedan Skjönsberg lämnade. Så visst – Kujovic/Kamara var 50 procent av förklaringen till att vi till sist klarade oss kvar (övriga procent tillfaller Andreas Johansson som mittback). Om de får fortsätta spela i anfallet i Jannes 4-4-2 kommer de att ösa in mål. 20-årige Kamara kommer bara att bli bättre, och Kujovic behöver en försäsongsträning.
Gunnar Käll: När samarbetet dom emellan började fungera visade det sig att det var en viktig nyckel till att IFK kunde börja vinna matcher igen och klara nytt kontrakt. Hade ändå varit intressant att få se Kamara ihop med en pånyttfödd Thelin. Den enda match de spelade ihop från start var i segermatchen mot ÅFF hemma.
Göran Modeen: När både Emir och Kamara är på planen samtidigt i full form är det säkert den optimala forwardsduon som det ser ut nu. Statistiken talar där sitt tydliga språk. Tror också att de två är väldigt bra kombination. Emir med sin redan nämnda rutin och tyngd, och Alhaji med sin kraft och ungdomliga hunger!
Elvedin Basic: Samarbetet mellan Kujovic och Kamara blev ett intressant par. Synd att de kom igång av slutet av säsongen och de hade nog fruktats ännu mer vid fler matcher tillsammans. Båda har styrka och båda kompletterar varandra på ett unikt sätt. Kujovic med sin erfarenhet kan hjälpa en stor Kamara som fortfarande är ung. Med Kujovic target får Kamara mer yta till att få en frihet i sitt spel. Detsamma gäller när Kamara agerar target vilket han han gjort men behöver att förbättra tills nästa år.
4) Nyman hade ett tufft år. Han spelade samtliga där han startade i 22 matcher och hoppade in i 8. Men trots det lyckades han bara pricka in fyra mål för IFK under säsongen? Har Totte samtidigt blivit överskattad som egen produkt?
Jonathan Karlsson: Totte hade det även tufft år 2013 målmässigt och det beror på samma sak som i år, brist på självförtroende. 2012 hade han en bra säsong, vilket ledde till två assist i A-landslaget på två korta inhopp samt att klubbar från Holland ville köpa honom. Men sedan dess har det inte gått lika bra när det kommer till målskyttet, även om jag tycker Totte ändå varit en nyttig spelare. Att han skulle vara överskattad för att han är en egen produkt tror jag absolut inte. Det finns en anledning till att han spelade flest matcher i IFK 2014. Totte har väldigt bra kapacitet men ibland överarbetar han situationer och ibland är det bättre att välja det enkla alternativet före det snygga. Förhoppningsvis släpper det nästa säsong!
Jörgen Löwenfeldt: Nyman slog igenom som en Inzaghi-typ, men blev allsvensk spelare som en Elmander. Målen hängde inte med i den metamorfosen. Han är bättre i spelet, men sämre i avsluten. Och då går det inte att lira anfallare. Som högerytter tyckte jag att det gick bättre. Men man får inte glömma att han bara är 22 år gammal. Klart att målspottandet kan komma tillbaka, men då krävs att han fokuserar mer på att stå rätt än att slita i defensiven. Vad säger Janne om det? Nyman kan dock aldrig bli överskattad. Det han gjorde i Ängelholm räcker för att bli odödlig i Norrköping.
Gunnar Käll: Svårt att peka på varför utvecklingen inte gått framåt för Totte. Verkar som att problemet ligger på det psykologiska planet. När man som forward inte lever upp till förväntningarna om att producera mål regelbundet tappar man självförtroende, vilket kan förklara en del av de ibland tafatta försöken från hans sida att få bollen i mål. Fysiken finns, talangen likaså men kanske Janne ska hitta en ny position åt honom? Konkurrensen både på topp och mittfält verkar inte bli lättare 2015.
Elvedin Basic: Ingen glömmer hur Totte Nyman kom in i våran hjärtan. Tittar vi på facitet för den här säsongen måste man vara negativ. Fyra mål på 30 matcher är ett jättedålig facit för en Totte som inte riktigt har hittat sig själv. Har fått spela ute på kanten för det mesta men inte riktigt hittat nätmaskorna. Frågan är vad Janne och Nyman vill? Han har sett ut lite slö ut och sällan visat kämpaglödet inom sig, det han egentligen har. Ser en besvikelse på Totte som har fått spela mest av samtliga forwards.
Göran Modeen: Totte Nyman har gjort väldigt mycket för Norrköping. Hjälte och på gränsen till ikonförklarad sin ringa ålder till trots då han som tonåring sparkade upp Peking i allsvenskan med sitt mål mot Ängelholm. Detta att så tidigt ha haft stor betydelse kan vara svårt att förvalta. Det kanske är en förklaring på Tottes psykosomatiska magbesvär. Men vi ska också komma ihåg att han gjort några riktigt bra matcher i år. Bland annat på kanten i en för honom ovan position. Jag läste också att han var på bäst på plan för någon vecka sedan då Peking utmanande och vann över Norrköpings allsvenska futsallag, då de möttes inomhus. I Futsal är snabbhet, speluppfattning och teknik viktiga egenskaper, de egenskaperna kommer Totte kunna dra nytta av i den allsvenska utomhussäsongen 2015. Jag tror på vår unge Norrköpingsson, han är inte överskattad!
Nu blickar vi framåt. Mot ett år med nya förutsättningar och nya möjligheter!
