Redaktionen summerar vårsäsongen

Det har varit en händelserik vårsäsong för IFK Norrköping. Trots att klubbdirektören sparkades har resultaten varit lovande. Efter att vi snart har spelat klart halva delen av allsvenskan parkerar Peking på en tredjeplats. Redaktionen har valt att summera vårsäsongen.

IFK Norrköping slutar tillslut på en tredjeplats med 27 poäng när vårsäsongen summeras. Förra säsongen var Peking nära att åka ur. Vad har varit skillnaden till den här säsongen?

Jonathan Karlsson: Skillnaden tror jag har varit att man fått in en trygghet i spelet. Man spelar alltid sitt eget spel oavsett motstånd, vilket ibland kan kännas dumdristigt men i längden så har det gjort att IFK nu är ett lag som kan föra spelet mot alla motstånd. Flera rutinerade spelare som Ante och Sjölund har gett laget ett lugn och trygghet med bollen. Samtidigt har många unga spelare skaffat sig lite rutin efter förra säsongen och är mer redo nu. Att Kujovic gör många mål är ju också avgörande för matcher som tidigare slutat 0-0 eller dylikt.

?Joel Bertilsson: Tycker framförallt att IFK har hittat en defensiv stabilitet som saknades förra året. Hittills har vi bara släppt in 14 mål på 13 matcher, alltså drygt 1 mål per match, vilket gör oss tredje bäst i Allsvenskan. Hälften av dessa mål har dessutom kommit i två matcher (Elfsborg och Helsingborg) vilket innebär att Norrköping i övriga elva matcher endast släppt in 0,63 mål i snitt. I mina ögon mycket imponerande. En viktig faktor i detta är såklart Ante Johansson men jag skulle även vilja flagga för att det kollektiva försvarsarbetet sett betydligt mycket bättre ut i år än föregående säsonger.

Elvedin Basic: Precis som Janne A pratade om finns det en grund från förra säsongen. Skador och spelare som man förväntade sig mycket av hade det svårt förra säsongen. Till den här året har IFK Norrköping tagit in få spelare och försökt bygga kring grunden man har från ifjol. Nyförvärven Daniel Sjölund och Nicklas Bärkroth har bringat fram en konkurrens i truppen som vi inte har sett på några år. Det har varit en faktor till att spelare från ifjol har utvecklats ännu mer. Man får väl även säga att den ungdomliga entusiasmen i gruppmoralen har höjt lagets kvalite. Många faktorer som att "alla känner alla" i gruppen har gjort att truppen har blivit tajtare. Samtidigt har spelare med höga förväntningar imponerat, Kujovic, Fransson, Telo, Ante, Sjölund mm.

Jonathan Häggström-Wedding: Alla spelare har blivit ett år äldre och utvecklats. Traustasson, Fransson och Wahlqvist har vuxit ut till stabila startspelare. Framförallt tror jag att denna förvandling beror på Jannes genidrag från förra säsongen när han flyttade ner Andreas Johansson och Telo som backar. Detta har gett ett väldigt tryggt försvar med bara två mål insläppta på de fem senaste matcherna. Det har också varit viktigt med två anfallare som har gjort mål och haft ett fint samspel till skillnad från förra året när både Kujovic och Kamara gjorde många mål, men inte jobbade för varandra och samarbetade lika bra som Nyman och Kujovic nu. Nymans löpvilja och stenhårda jobb har öppnat upp för Kujovic fina målproduktion.

Vikten av rutin har visats sig vara otroligt viktig för Jannes lag. Emir Kujovic har börjat spruta in mål, Daniel Sjölund har återfötts och kapten Johansson har skolats om. Hur kommer det sig att de rutinerade spelarna har börjat ta större ansvar?

Jonathan Karlsson: Jag tror att de rutinerade spelarna alltid tagit ansvar, problemet förra säsongen var att det fanns inte mycket rutin kvar. Spelare som Florén och Skjönsberg mfl hade försvunnit vilket satte spår. Ante tog ansvar i allra högsta grad förra säsongen men Kujovic hade skadeproblem och kunde inte bidra på samma sätt då. Värvningen av Sjölund har visar sig vara enormt viktig!

??Joel Bertilsson: Vet inte om jag kan säga att jag tycker de rutinerade spelarna egentligen tagit mer ansvar än tidigare. Andreas Johansson har varit IFKs klart bästa spelare sedan han kom till Norrköping och att Sjölund alltid gör ett bra jobb har han visat under otaliga allsvenska säsonger tidigare. Jag skulle istället vilja lyfta fram de lite yngre och mindre rutinerade spelarna i laget. Nyman har plötsligt hittat målet igen, Fransson känns mognare på mittfältet och Christoffer Telo har dominerat sin högerkant i ett stort antal av vårens matcher. Även Hadenius har gjort mycket övertygande insatser i de matcher han fått chansen.

Elvedin Basic: Janne Andersson har troligtvis presenterat sin idé och plan för truppen tidigt på försäsongen. De äldre har fått känna att de har en högre status i gruppen i och med att de finns många unga. Viktigast av allt är att de äldre har utstrålat en bra moral, stabilitet i gruppen och tagit till sig sina förväntningar på ett utomordentligt sätt. Men i grund och botten tror jag att det är idén och IFK Norrköpings plan som har gjort att de äldre tar mer ansvar än ifjol. Nu går resultaten fantastiskt bra men om det hade gått tvärtom hade vi nog inte diskuterat den här frågan.

Jonathan Häggström-Wedding: IFK har nu en rutinerad spelare i varje lagdel och har en fin blandning av ungt och gammalt. Kujovic har äntligen fått vara skadefri och har kunnat prestera. Sjölund har fått stort förtroende på grund av sin stora rutin till skillnad från i Åtvidaberg när han var en av de "yngsta" spelarna. Andreas har kunnat styra laget från en lägre position efter sitt positionsbyte. IFK har nu fler rutinerade spelare än förra säsongen då Andreas var väldigt ensam om att sprida lugn och stabilitet. Jämnheten har blivit bättre av fler rutinerade spelare. Jag tror alltså att det beror på fler rutinerade spelare som kan dela på jobbet.

Prestationer i år har varit mycket jämnare och IFK Norrköping har stundtals visat på en vacker fotboll. Vad tror ni Janne har ändrat, eller gjort om i spelet som har gjort att Peking har mer bollinnehav och vågar spela ett eget spel?

Jonathan Karlsson: Nu tjatar jag om Ante och Sjölund, men jag tror att mycket handlar om dessa herrar. Ser man matcherna och hur tryggt som IFK rullar boll mellan backlinjen och mittfält så blir det ganska tydligt. Ante och Sjölund spelar sällan bort bollen och visar sig alltid spelbara. Det smittar av sig på resten av laget som gör samma sak. Visst slår IFK långbollar på Kujovic, men det finns många fler alternativ i år och när man väl slår långbollar så är det ofta med rätt adress. Finns det inte läge att gå framåt så finns det alltid en möjlighet att vända hem och börja om igen. Tålamod.

Joel Bertilsson: Jag tror egentligen inte att Janne ändrat så mycket jämfört med förra säsongen. Istället tror jag orsaken till årets framgång är att IFK fått träna och spela med en relativt oförändrad trupp under en längre tid nu. Stommen från i höstas har kryddats med några nya inslag och truppen har hittills i år fått vara relativt skadefri (Bärkroth undantagen). Den typen av kontinuitet gör att laget får chansen att spela ihop sig och kan därmed utvecklas på sikt.

Elvedin Basic: Man skulle nog kunna knyta ihop de två tidigare frågorna i den här. IFK Norrköping har valt att fortsätta visa förtroende för sin grund i truppen. Samtidigt har man kryddat grunden med några andra egenskaper som har saknats och nu kunna bygga vidare på sitt egna spel. Idag tror man mer på sitt egna spel. Janne Andersson har troligtvis arbetat mycket på det egna spelet redan sedan första dagen på försäsongen. Rullet, bollinnehavet och modet att spela bollen har visa bittar som har utvecklats med tiden. De har varit lättare att utveckla bitarna då de flesta delarna av laget är kvar sedan förra säsongen.

Jonathan Häggström-Wedding: Jag tror att den stora skillnaden är att Andreas har tillfört ett mycket bättre passningsspel djupare i planen. IFK kan bygga upp spelet på ett helt annat sätt och med Sjölund på mittfältet så har Peking nya möjligheter med ett kortpassningsspel och en spelare som vill hålla i bollen. Dessutom har väl Janne upptäckt att detta är det bästa sättet att spela för att vinna matcherna. Att IFK vill föra matcherna beror också mycket på självförtroendet som har kommit i och med alla vinster. Detta gör att IFK tror på sitt egna spel eftersom det har funkat flera gånger om.

För att knyta säcken utvärderar vi vad som har varit bra och mindre bra. Nackdelarna och fördelarna med IFK Norrköpings vårsäsong? Vi diskuterar inte bara om de elva ute på planen utan vad klubben har åstadkommit.

Jonathan Karlsson: Positivt är IFKs egna spel som jag varit inne på tidigare och att man fått välförtjänt utdelning. IFK spelar ofta ut motståndet hemma på Parken vilket är kul att se. Man spelar helt klart en underhållande fotboll, kanske roligast i Allsvenskan har folk sagt.
Curva Nordahl är också väldigt positivt och trycket från läktaren är betydligt bättre än tidigare! Tyvärr så tycker jag att det borde vara mer folk överlag på matcherna! Nu när IFK spelar så bra och ligger i toppen så borde folk ta sig till Parken och inte stanna hemma. Fotboll upplevs bäst på plats och det skulle gynna alla med mycket folk på läktaren.

??Joel Bertilsson: + En sak som jag skulle vilja plussa lite extra för är införandet av Curva Nordahl. Det har helt klart höjt stämningen på Nya Parken och bidragit till att lyfta laget under vårens hemmamatcher. - På den negativa sidan kan jag tycka att IFKs trupp känns lite tunn och känslig för skador och försäljningar. Det har ryktats om utländskt intresse för både Kujovic, Nyman och Telo och skulle någon eller några av dessa försvinna tror jag att vår chans på en slutlig topplacering försämras betydligt. Av erfarenhet vet vi ju dessutom att plånboken brukar få tala i IFK och en eller ett par försäljningar i sommar känns därför inte särskilt otroligt.

Elvedin Basic: Eftersom att det sportsliga har gått jättebra har det på något sett gett morot till den ekonomiska. IFK Norrköping har utvecklats utanför planen också. Förutom den fina fotbollen som man har erbjudit på våren har klubben gjort förändringar. Tråkigt nog har personal fått lämna och konstigt nog har Magnus Karlsson fått gå. En person som har varit en bidragande orsak till att IFK ligger på en tredjeplats i allsvenskan. Samt försäljningen av Kamara som har gjort IFK:s ekonomi bättre. Det positiva har varit det sportsliga och det negativa har varit det ekonomiska.

Jonathan Häggström-Wedding: Jag vill lyfta fram utvecklingen av flera anfallare som har spelat i IFK. Janne har i flera år visat sig vara skicklig på detta. Kanske beror det på att de som spelar i anfallet ofta får fullt förtroende och att Janne har tålamod. Thelin, Thorvaldsson, Khalili, Kamara och nu Nyman och Kujovic. En anfallare som gör mål har varit viktigt under alla säsonger sedan återkomsten till allsvenskan. Det är också roligt att se att positionsändringarna har fallit så väl ut. Det är inte bara Telo och Ante, utan Tkalcic har gjort det bra ett snäpp upp i banan och Traustasson blev bara bättre efter att han bytte kant. De mindre bra sakerna har varit få under den fina inledningen, men jag tycker det har blivit en tråkig utveckling för vissa spelare. Meneses har hamnat i frysboxen och har inte fått någon chans att visa vad han kan. Jag skulle vilja se honom blomma ut till den potential han har visat stundtals. Joel Enarsson var en intressant värvning inför säsongen, men han har inte alls visat framfötterna när han har fått chansen och har kanske borde fått längre och fler inhopp. Även Halvadzic och Citaku skulle jag vilja se mer av på planen.

OBS! Göran Modeen och Gunnar Käll saknades i dagens panel på grund av skador. De beräknas vara tillbaka till Malmö-matchen och den allsvenska uppstarten igen.

Kommentera vad ni tycker om IFK Norrköpings vårsäong. Vad har varit bra, vad ska Janne och laget ta med sig? Eller vad har varit mindre bra? Diskutera och kom gärna med egna synpunkter och vinklar!