Uddamålsförlust mot Champions League-laget
FC Zenit blev numret för stora för ett väl kämpande IFK. Trots en stark upphämtning från 0-2 till 2-2 räckte det inte till poäng mot det ryska storlaget.
IFK kom till start i kvällens Atlantic Cup-match med en aningen förändrad laguppställning jämfört med senast mot Lokomotiv Moskva. Vaikla fick testa lyckan i målet, Fjoluson och Tkalcic tog plats i backlinjen och Tekie och Blomqvist fick chansen på mitten. Det IFK-lag som tog sig an det på förhand minst sagt imponerande FC Zenit såg alltså ut enligt följande:
Vaikla
Wahlqvist – Johansson - Fjóluson - Tkalcic
Tekie - Blomqvist – Sjölund - Traustason
Kujovic - Totte
1:a halvlek
Redan ett par minuter in i första halvlek står det klart, för den som inte förstått det innan matchen, att Zenit kommer bli en tuff nöt att knäcka. Även om ryssarna inledningsvis inte skapar några jättechanser dominerar de klart bollinnehavet och Peking får knappt låna lädret. Efter 15 spelade minuter kommer Mauricio högst på en Zenit-hörna och 0-1 är ett faktum. En bra och välriktad nick av Zenitspelaren men samtidigt ska det sägas att Vaikla i Norrköpingsmålet kommer lite fel in i situationen.
Målet förändrar egentligen inte matchbilden särskilt mycket och Zenit fortsätter att trumma på. Åtta minuter efter ledningsmålet är det dags igen. IFK tappar boll på mittfältet och ryssarna ställer om blixtsnabbt. En framrusande Hulk får bollen till höger i straffområdet och gör inget misstag i avslutet. Mellan benen på IFK-försvararen (tror det är Fjoluson) rullar han in bollen i Vaiklas högra hörn och vi har, efter 23 spelade minuter, 0-2 på resultattavlan.
I slutet av halvleken får IFK låna bollen aningen mer och skapar ett par situationer som, om man är generös, kan kallas målchanser. Bland annat nickar Kujovic över på en hörna och Tkalcic har ett skott som nästan har rätt riktning. Som väntat dominerar Zenit matchen stort så här långt och 0-2 känns relativt rättvisande. Plus till Tekie som visar goda intentioner och som även känns stabilare defensivt jämfört med förra säsongen.
2:a halvlek
Inledningen av den andra halvleken ser spelmässigt ungefär likadan ut som den första. Zenit dominerar bollinnehavet och IFK har svårt att skapa ett konstruktivt anfallsspel. I 49e minuten är det ytterst nära 0-3, men bollen väljer att studsa stolpe ut.
Istället för nytt Zenit-mål är det IFK som står för näste nätrassel. Tkalcic får bollen i sin vänsterbacksposition och skickar upp en passning, lika vältajmad som en glidtackling á la Glenn Hysén i VM-kvalet 88’, mot en löpande Nyman. Totte tar emot och vänder lekande lätt bort sin närmaste försvarare innan han placerar in bollen i det bortre hörnet. 1-2 och ett oerhört vackert fotbollsmål.
Det skulle dock bli ännu vackrare. I den 62a minuten skapar Kujovic ett frisparksläge omkring 20 meter från det hittills relativt ohotade Zenitmålet. Kujo tar själv hand om frisparken och rätt som det är står det 2-2 på resultattavlan. Den allsvenska skyttekungen från 2015 lyckas få till ett hårt och skruvat skott över muren och nätet står som en strut bakom Zenitmålvakten. Ännu en gång ett riktigt klassmål från IFK.
Tyvärr ska det bli ett femte och sista mål denna kväll och det är Zenit som står för det. Efter ett snyggt väggspel kommer en Zenitanfallare fri och rullar kallt in bollen bakom Vaikla. 2-3, vilket också blir matchens slutresultat. Även om det känns tungt får resultatet trots allt ses som rättvist. I spelsekvenserna efter det avgörande målet har Zenit dessutom ett till skott i virket och ett par andra farliga lägen.
Det ska också nämnas att andra halvlek genomsyrades till mångt och mycket av det stora antal byten som genomförs. I IFK fick Genta, Dagerstål, Telo och Enarsson chansen att komma in och visa upp sig. I Zenit byttes hela laget ut ungefär fyra gånger.
Fyra snabba efter matchen:
- IFK lyckas sånär vända 0-2 underläge och få med sig poäng från matchen. Detta är en imponerande prestation mot de flesta motstånd. Att göra det mot FC Zenit, som om mindre än två veckor spelar åttondelsfinal i Champions League, är minst sagt en stark prestation.
- Jag tror att Tekie får sitt stora genombrott den här säsongen. Han var den klart bästa IFK-spelaren i första halvlek och ser ut att ha vuxit både offensivt och defensivt.
- Varför får inte Hadenius speltid? De som läst mina artiklar förut vet att jag har en förkärlek till Andreas Hadenius spelstil och inställning på planen. Så vitt jag vet är han nu skadefri och jag kan därför inte få in i mitt huvud varför Janne inte låter honom få chansen.
- Både Nyman och Kujovic fortsätter, likt säsongen 2015, att göra mål. Mycket imponerande med tanke på att IFK egentligen inte skapade några riktiga målchanser under matchen. Det lovar gott inför det kommande året.
