Vilken underbar skön fotbollsbubbla att leva i just nu
Vad är det som händer? Efter uppehållet i allsvenskan kommer bevis på bevis att Norrköping är något annat än vad som visats på många år.
Jag vet inte hur jag ska beskriva hur det känns att vara supporter till Norrköping just nu. Man är närmast chockad. Men chocken avtar mer och mer och nu känns det mer som att man lever i fotbollslyckobubbla. Malmömatchen var en glädjechock, eftersom det var kanske det första stora beviset på om Peking är ett topplag eller inte. Beviset höll den gången och det håller än! Innan matchen igår, hade jag en underbar uppladdning med Exilsnokar i Gamla stan. Lika roligt var att många som rest från Norrköping hade hittat dit. Stämningen var på topp och de positiva tankarna stora innan matchen. Vi sjöng 12 SM guld har Peking och 13 kommer snart... Fortsättningen på ramsan får vi slipa på och kanske tänka på när det är bästa läget är att sjunga den. Vi ska inte ta ut något i förskott än. I slutet av matchen när alla på arenan börjar förstå att Peking kommer ta hem det här, så hörs våra dryga 2 000 Fanz mer än resten av arenan. Jag har sett Bajen spela många många gånger, men tror inte att jag upplevt just denna sekvens i slutet av en match!
Efter matchen går jag Ringvägen ner mot Bleckan. Ett nästan rikskänt Bajen och Söder hak. Grannhaket är mycket mindre men kanske ännu mer känt från Café Bärs, nämligen restaurang Snövit. På trottarserveringen ser jag fyra personer jag känner ganska väl. Två Djurgårdare, en Gnagare och Bajare. Det är långt ifrån representativt för Södermalm, men det är fyra fett sköna människor. Alla gratulerar jättemycket till segern, utom Bajaren av fullt förståliga skäl. Jag mår så in i Norden bra när jag står och pratar med de här människorna, att det inte går att beskriva i ord! Jag säger till AIK:aren, vi syns nästa helg i Norrköping. Sen går jag runt hörnet tar en välbehövlig bira, för att lugna mina franska nerver och ringer spelarbussen...
Telo
Det blir en skön resa hem nu eller hur...
- Det blir det absolut!
Jag måste börja fråga hur är det med din fot såg att den var hårt lindad, när ni gick fram och tackade klacken efter segern.
- Jag trampade genom med foten på något sätt 5-10 minuter in i matchen. Jag hade jätteont hela första halvleken efter det! Jag vet inte riktigt hur det är nu, det är svårt att säga.
Är det samma fot du hade ont i förut, med hälsporren...
- Ja, men det är inte samma skada tror jag. Det känns inte så.
Men måste säga vi som såg hur du spelade i första halvlek, att det märktes verkligen inte att du hade ont då!
- Det var roligt att höra. Det var en himla skön seger idag och vi hade en grym segersång i omkädningsrummet efteråt!
Det hördes även utanför omklädningsrummet innan slutsignalen. Våran klack på drygt 2 000 överrröstade resterande 25 000 på arenan. Det har nog inte hänt så ofta när Bajen spelat...
- Det var riktigt härligt. Det var en skön seger då vi inte gjorde vår bästa match så här långt! Början var bra men totalt sett var det långt ifrån vår bästa match. Då är det extra skönt att vinna ändå.
Hadenius
Du spelade ju från början till slut idag, hur kändes det då för egen del...
- Det kändes bra, även om jag kände mig lite sliten på slutet. Jag har spelat fem hela matcher förut, men då mest som mittback. Mot AIK borta var jag defensiv mittfältare, då Sjölund också var avstängd. Det gick ju bra resultatmässigt den gången också, då vi fick en pinne med oss. Men det är klart det här var ju ännu bättre, även om AIK är något högre i tabellen.
Vi som såg dig idag tyckte nog att det såg ut som om du spelat minst 20 matcher i år. Du är väldigt hård i kroppen, och det var en bra sekvens när du med kämpaglöd förlorade bollen på offensiv planhalva. Vad händer då? Du jobbar blixtsnabbt hemåt och vinner tillbaka bollen så att anfallet kan fortsätta!
- Jo tack jag slarvade lite där först...
Men vad spelar roll när du kämpar som en viking och krigar tillbaka bollen. Ha en bra resa hem nu och fortsätt kämpa på. Tror jag talar för många när jag säger att vi vill se mer av dig på planen!
- Tack Göran, det kan jag lova att jag ska fortsätta kämpa och kriga för mitt IFK!
Dagen efter
Ingen minneslucka, ingen huvudvärk, bara glädje. Om man ska skoja till det, är en av fördelarna att sitta på pressläktaren, att du känner dig moraliskt skyldig att vara nykter när du går dit. Annars skulle man nog inte bli insläppt heller. Nu idag har jag sett ett inspelat fotbollskväll där Janne Andersson var med i studion. Jag känner igen hans sätt att prata, hans lite underfundiga och ibland självironiska humor. Men framförallt budskapet om att de i laget, ledare och spelare som vill ta ansvar också får göra det. Att man kan känna sig delaktig trots att det är han som är "bossen". Ett suveränt ledarskap i mina ögon. Jag får strax efter det ett samtal från en av flera vänner som har bott i Stockholm hela sitt liv, men ändå håller på Peking.
Göran har du tänkt på en sak...
- Nej vadå?
Det här känns som 2001, när vi såg Bajen nere i Norrköping. De vann med 1-0 och hade nästan bara ett skott på mål!
- Jag förstår vad du menar. Men skillnaden jänfört med den gången, är att vi ägde första halvan av första. Vi kunde ha gjort både två eller tre mål under den sekvensen. Men förstår din liknelse i övrigt, att Bajen vann SM Guld det året och ingen hade anat det innan säsongen började!
Jag vill ge ett råd till alla som älskar Peking. Lev i den här bubblan varje dag. Bubblan är inte byggd på såpa. Det är en kontinuitet i lagbygget och tänket som Janne byggt upp. Vi har tålmodiga supportrar, som också kanske är ensamma i Sverige att ha en så hög grad av humor och självironi i sin supporterkultur. Är det därifrån Janne fått sitt sätt i TV soffan? Kanske är snart gnällkulturen helt utrotad i Norrköping. Tänker på supportern som blev intervjuad i en lokalblaska inför Göteborgsmatchen. "Jag älskar att gå på fotboll, men inte den här gången. Det är för mycket folk!" Gnällkulturens ingredienser är tror jag, att allting var bättre förr och att det därför alltid finns något att gnälla på. Inget är tillräckligt bra! Den är nog av naturliga skäl mest rotad i den äldre generationen. Så snart är den utdöd. Måste säga personligen att jag är glad och stolt över att jag inte tillhör den kulturen, fast jag tillhör den generationen!
Kära KAMRATER! Lev här och nu och får vi behålla vår nyckelspelare Kujovic kan det här bära riktigt långt redan 2015. Jag är extremt nöjd med om IFK hamnar topp tre och får spela i Europa nästa år.
DET ÄR VI SOM ÄR NORRKÖPING!
