Ny säsong, nya möjligheter!
Djurgården har efter att säsongen slutade i början av december haft ett antal veckor på sig att gå igenom och analysera vad som var bra och vad som var mindre bra. Efter ett fantastiskt 2019 som kröntes med SM-guld blev 2020 något av ett antiklimax. Det är alltid svårt att försvara ett guld och de flesta hade nog inte förväntat sig det heller efter att vi hade tappat allsvenskans bästa försvarare Marcus Danielsson samt årets skyttekung Mohamed Buya Turay. Ändå kändes säsongen 2020 som att den aldrig riktigt tog fart. Säsongen inleddes ganska sömnigt och även om det blev bättre och stundtals såg riktigt bra ut så fanns hela tiden känslan att det var någonting som fattades.
Det genomgående temat för säsongen 2020 var att vi ofta hade ett kraftigt spelövertag men inte hade förmågan att omsätta detta övertag i kvalificerade målchanser. Det var nästan parodiskt att se hur mycket boll vi hade i vissa matcher samtidigt som resultattavlan visade ett oavgjort resultat eller att vi låg under. Sedan fanns det självklart både riktiga bottennapp och väldigt sköna vinster under säsongen. I kategorin bottennapp är det första jag kommer att tänka på europaspelet. Jag har sällan sett Djurgården spela så illa som i matchen mot Ferencváros TC. Visst det var ett bra lag som nog många underskattade även om de till matchen mot Djurgården inte hade startat sin säsong och därför inte kommit upp i sitt vanliga tempo och nivå. Oavsett det så var Djurgårdens spel under all kritik med oförklarliga bolltapp och avsaknad av tajming. Inte heller i matchen mot Europa FC nådde vi upp till ett godkänt spel utan det var istället på en pinsamt låg nivå. I den matchen räddades vi tillslut av Europa FCs oerhört låga klass, från något som kunde ha blivit ett historiskt fiasko för svensk klubbfotboll. Matchen mot CFR Cluj var definitivt bättre från Djurgårdens sida. I denna match hade vi hela den galet högljudda motståndarbänken samt domaren, som i sina bästa stunder höll division två nivå, emot oss. Men med lite mer mod från våra spelare och framförallt ledare så hade vi definitivt kunnat gå segrande ur den striden och fortsatt vårt europaäventyr med bra förutsättning för att kunna ta oss vidare till gruppspelet.
Ett av de mest positiva minnena var vändningen hemma mot Malmö FF. På mindre än tio minuter hade vi vänt ett 0-2 underläge till vinst med 3-2. Kanske inte den bästa matchen från vår sida men vi var sjukt effektiva på slutet när lägena uppkom och en eloge måste ges till både spelare och ledare som inte gav upp utan fortsatte kämpa och tog rätt beslut under slutet av matchen. Ett annat väldigt trevligt minne från säsongen är bortaderbyt mot AIK där Aslak Witry i den 77e matchminuten drog en frispark direkt i mål. Den matchen förbättrade definitivt helhetsintrycket från säsongen. Det är bara att hoppas att vi kan öka på antalet vunna derbymatcher under 2021.
Det har i detta uppehåll varit stor omsättning av spelare i truppen. Det är flera tongivande spelare som har lämnat och det är många nya spelare som har tillkommit. Vi har fått in en härlig mix av rutinerat i form av Rasmus Schüller och Elias Andersson samt många unga talangfulla spelare som känns väldigt spännande såsom tex Isak Hien, Axel Wallenborg, Albion Ademi och inte minst Joel Asoro Den sistnämnde är en av Sveriges mest talangfulla spelare med ett i dagsläget något stukat självförtroende. Det känns som ett mycket smart drag av Bosse Andersson att under rådande förutsättningar när vi ännu inte vet när fotbollen öppnas upp för publik, primärt handla billigt och talangfullt istället för att köpa in dyra spelare med höga löner. Jag är galet imponerad av Bosses affärer i detta transferfönster. Den 21 februari smyger säsongen igång med match i svenska cupen. Det känns som det finns alla möjligheter för att det ska bli en spännande och rolig säsong!
