Bollklubbsbloggen: Om en gyllene medelväg
För att slippa utveckla talanger åt Falkenberg.
På kort tid har två unga HBK-spelare lämnat klubben för att det anser sig ha större utvecklingsmöjligheter någon annanstans. I fallen med Jacob Olsson och Gabriel Wallentin är det kanske inte så mycket att säga om eftersom de varit ganska så långt ifrån startelvan. Så även Oliver Hintsa. Men Hintsa har också gjort 8 mål på 20 matcher under sin utlåning till Tvååker i Division 1. Siffror som sett till antal spelade matcher faktiskt är bättre än de Samuel Kroon visade upp i Umeå 2019. Och då är Hintsa 4 år yngre än Kroon vilket trots allt vittnar om en viss potential.
Det finns ett visst mått av motsägelsefullhet i att "akademiklubben" HBK inte ger sin yngre spelare chansen i större utsträckning. "Stopp och belägg" tänker ni nu med tanke på alla egna produkter som funnits i startelvan. Jo men nu menar jag inte 25-åringar eller återvändare som Andreas Johansson. Men utan skadorna på Ljung och Östlind, utan Dusan Djurics avstängning, hur mycket speltid hade Edvin Kurtulus, Emil Tot Wikström och Jonathan Svedberg då fått i år?
Samtidigt vet jag hur Magnus Haglund ser på saken efter min intervju med honom för ett tag sedan. Att de flesta spelare är "late bloomers" och att de yngre varierar i sina prestationer. Undantagen är spelare som t ex Fredrik Ljungberg och Sead Haksabanovic och de växer ju som bekant inte på träd. Å andra sidan har jag svårt att få ihop ekvationen helt när t ex Varbergs BoIS kan slänga in fem tonåringar i andra halvlek mot Malmö FF och avgå med segern. Så någonstans borde det finnas en gyllene medelväg. Så Halmstads BK inte behöver fortsätta utveckla talanger till de närmaste halländska konkurrenterna.
