Örgryte - Örebro
3 - 1

Örgryte IS - Örebro SK 3-1: Min besvikelse är enorm och min dag är förstörd

ÖSK åkte ned till Örgryte för att möta ett formstarkt hemmalag och trots lite vind i seglen efter vinsten mot Östersund revs dessa sönder när Göteborgarna vann med 3-1.

Det känns som att jag har skrivit dessa rader väldigt många gånger. Ni vet vilka jag menar. De om förväntningar, prestationer från match till match och i matchen i sig. Samma gamla vanliga, tyvärr.
Matchen mot Örgryte blev återigen mer av det som vi inbitna benämner som "typiskt" ÖSK men vi ska komma ihåg att detta är inte "typiskt" ÖSK generellt, utan typiskt ÖSK under Järdler. Efter matchen blev det som vanligt heta diskussioner på vårt forum och i den chatt vi i redaktionen har. Med het menar jag alltså inte att vi inte höll med varandra, tvärtom. Det råder ett stort konsensus att vi är jävligt trötta på den situation klubben har satt sig i och som jag hoppas vi aldrig försätter oss själva i igen. Att vi sitter fast med en tränare som fick sitt kontrakt förlängt på de ihåligaste grunder man kan få förlängt över: en bra försäsong. Ni kanske har glömt? Men låt mig då påminna er att bara för att en tränare levererar en het försäsong betyder inte att denne skall ha ett förlängt kontrakt. Rätt självklart när vi använder vår kollektiva intelligens och tänker efter men där och då törstade vi efter något positivt att greppa tag i och detta var det enda vi hade.

Nåväl.
Varför ska Järdler inte träna ÖSK längre?
Låt oss ta matchen mot ÖIS som exempel, jag måste ju ändå rapportera om den. ÖIS kommer till matchen med god form och har ett gäng heta anfallare men på hemmaplan har de inte varit lika heta, därför vill de nog leverera en panginsats inför en rätt stor publik. Därför är det viktigt att vi håller ut första kvarten. ÖSK höll inte ut första kvarten. Björnstad, som vi alla älskar, är bra på mycket när det kommer till spelet framåt men alla vet (till och med Lisa Ekdahl) att han inte är lika bra bakåt, första målet vi släppte in ÖIS är ett bevis på detta. ÖIS gör en ÖSK anno 2018-2022 och skickar en långboll från mittback upp på anfallare och 99 gånger av 100 ska den inte leda till en målchans om ytterbacken har sin man. Ytterbacken, älskade Björnstad, hade inte sin man. Istället kan William Svensson plocka ned bollen och, innan Modig hinner fram, trycka iväg ett avslut som hittar in i bortre. Kanske borde Påhlsson ha tagit den men den curlade sig sådär fint som endast ett avslut med yttersidan kan göra. 1-0 till ÖIS i den nionde minuten.

Det var en sån dag.

Tio minuter senare var det dags igen. Återigen på högerkanten där inte bara Björnstad gick bort sig när han blev bollstirrande och tog ett steg upp vilket gav Svensson en yta bakom att springa på. På denna yta hade han kunnat göra mycket, exempelvis bygga en friggebod, men han valde istället vägga bollen med ÖIS-mittfältaren för att sedan skicka bollen tvärs över straffområdet till Noah Christoffersson som tryckte in 2-0.

Ja, det var sannerligen en sådan dag.

Sedan gjorde ÖSK det de brukar göra i matcher och från match till match; de spelade upp sig. ÖSK tog tag i taktpinnen vilket inte förvånande då ÖIS hade 2-0 och man jobbade hårt för att inte ta sig in i straffområdet, nej vänta, tvärtom. De jobbade hårt men de jobbade uppenbarligen inte rätt då de bollade runt och runt i för lågt tempo, på fel ytor med fel människor på fel platser vilket gjorde att man inte skapade något överhuvudtaget. Visserligen fick vi en reducering då vi för en gångs skull slog ett inlägg som hittade Yasins fot. Assist? Björnstad, älskade Björnstad. Kul för Yasin att han gjorde mål dessutom.

Vi fortsatte trycka på och Björnstad var väldigt nära att assistera en gång till men istället för 2-2 i den 84e minuten fick ÖIS istället en straff när Christoffersson dog, förlåt, la sig ner i en duell med Valgeir Valgeirsson. ÖIS satte sedan 3-1 och matchen var slut och det känns lite typiskt att just Valgeirsson orsakade straffen då han känns som personifieringen av hur ÖSK jobbar hårt men fel, vilket känns signifikativt för Järdlers tid som huvudtränare: att vi jobbar hårt men inte rätt. Spelarna jobbar hårt i pressen men de jobbar inte rätt och därför uppstår luckor. De jobbar hårt för att hitta ytor eller skapa ytor genom rörelse med boll men de jobbar inte rätt vilket gör att vi inte tar oss någonstans. Spelarna jobbar hårt i och runt straffområdet men vi tar oss inte till skottlägen. Det är därför allt känns så svårt för ÖSK hela tiden för att vi jobbar hårt och framförallt jobbar vi fel. Titta på hur andra lag som jobbar rätt går till skräddarsydda och sömlösa anfall till synes helt utan ansträngning. Ett prima exempel på detta, utöver de två spelmål vi släppte in i denna match, var derbyt mot Degerfors där vi jobbade hårt och för en gångs skull fick rätt i form av en seger men där Degerfors skapade halv- och helchanser på ett rätt enkelt sätt.

Järdler är en man med mycket på sitt bord så att han jobbar hårt kan vi inte ifrågasätta men frågan är om han inte jobbar bäst som sportchef om vi måste ha kvar honom. Järdler känns som en man med ett öga för talang och kanske är det där han ska lägga sitt krut och kanske är det detta som är bäst för klubben långsiktigt. Att ha en manager funkar om det finns fler i staben runtom som kan ta över nyckelfunktioner men det blir nog för mycket jobb för en man i en liten organisation som vår. Det handlar inte bara om att Järdler kan lägga sitt krut på annat, om han ska vara kvar i organisationen, utvecklingen har stagnerat. ÖSK jobbar precis lika hårt som förut men det känns inte som att spelet har utvecklats på ett tillräckligt bra sätt jämfört med tidigare år för att rättfärdiga dessa svaga resultat och problematiska tabellpositioner vi befinner oss i varje gång augusti kommer. Nej, trots alla våra problem så ska man veta att det finns många, hungriga och nytänkande tränare där ute som skulle göra mycket för att få träna en trupp som vår i en klubb som vår med de resurser vi trots allt har. Tränare med nya idéer, energi och planer för hur de ska göra ÖSK slagkraftigt igen och möjligen ta oss upp till allsvenskan senast år 2027, som alltjämt är målet. Att hitta denna nya tränare kommer inte vara lätt. Det kommer kräva hårt arbete och det får det göra, så länge det blir rätt. Om vi inte gör det fruktar jag att konsekvenserna blir ödesdigra för jag tror att med Järdler vid rodret så står vi inför ännu en höst där vi är små marginaler ifrån att åka ur, igen.
Vi ska inte behöva stå inför en sådan situation igen, inte med denna trupp men jobbar du fel som vi gör just nå fruktar jag att det kommer ske inte bara i år utan även nästa år.
Tidigare år har vi haft tur som inte behövt kvala oss kvar efter sista omgången, min magkänsla säger att vi inte har den turen med oss i år.

Därför väljer jag att vara krass när jag säger följande:
För klubbens bästa, entlediga Järdler som huvudtränare och tillsätt någon annan, ÖSK.
Innan det är för sent.

p.s
Jag ber så hemskt mycket om ursäkt för att jag blandade ihop begreppen himmelriket och himlakropp i min rapport inför matchen.
Om någon annan blivit sårad av detta ihopblandning, snälla ring 0771-800 650.