ÖSK-Sundsvall 2-1

ÖSK vann, trots att många viktiga spelare saknades, mot svårspelade Giffarna och fick därmed på allvar häng på toppen av tabellen.

Värmen var riktigt påtaglig, egentligen var det nog lite för varmt, när Sundsvall kom på besök och skulle försöka ta med sig poängen hem till Medelpad. Publiken lös dock till skillnad från solen med sin frånvaro och den klena publiksiffran (6069) var en rejäl besvikelse. ÖSKs digra skadelista fylldes på matchdagen på med två namn. Patrik Anttonen och Herish Kuhi testades på söndagsförmiddagen men kunde inte lämna klartecken för spel och därmed fick Jon Lundblad och Mikael Steen chansen att inleda matchen.

Matchen började lite småtrevande. Ett antal närkamper satte direkt tonen på matchen och att det var två av allsvenskans mest fysiskt starka lag som ställdes mot varandra rådde det inga tvivel om. Axel Kjäll visade inte någon respekt för motståndet och sänkte omgående Sundsvalls tuffing Joel Cedergren med en alldeles för tuff tackling. Frisparken som följde slogs mycket bra av Tom Staurvik men John Alvbåge var med på noterna och limmade skottet trots att solen gjorde sitt mesta för att motarbeta vårt nyförvärv mellan stolparna. Lars Larsen fick strax därefter ett ypperligt skottläge i bra läge men han förivrade sig och skottet landade någonstans i Sveaparken och oroade sannolikt ett flertal icke fotbollsintresserade söndagsflanörer.

Sundsvall borde fått straff i den sjunde minuten. Spontant på plats - enögd som man är - kändes det som en fifty-fifty situation och att domaren var helt rätt ute som friade. Diverse TV-repriser visade dock att Bala Garba borde fått straffspark när han kapades av Axel Kjäll. Vad som talade emot en "elfmeter" för Sundvall var kanske att förseelsen skedde så tidigt i matchen och/eller att Giffarnas snabba omställning innebar att domaren var såpass långt från situationen att han inte vågade ta ett potentiellt matchavgörande beslut.

Chanser utböts sedan åt båda håll och spelet böljade fram och tillbaka. Paul Oyuga fick drömträff efter att Jon Lundblad tagit ned bollen åt honom men Fredrik Sundfors bevisade för alla på Eyravallen varför han har funnits med i snacket om en chans i landslaget. Räddningen var delikat. Bala Garba fick nästa chans då han frispelades elegant av Hasse Bergh. ÖSKs backlinje hamnade helt fel, men Alvbåge var snabbt ute och fick en hand på bollen, i andra läget som uppstod dunkade Garba bollen stenhårt i burgaveln via vår eminente burväktare. Sportklubben kom mer och mer in i matchen och bjöd emellanåt på småtrevliga kombinationer på mittplan men de klara chanserna skapades inte. Istället var det Sundsvall (läs: Garba) som ständigt ettrigt skavde ÖSK-försvaret på hälsenorna och det kändes enbart som en tidsfråga innan nigerianen skulle få nätkänning.

ÖSK kvitterade i den trettioåttonde minuten i rena frilägen i matchen. Per Gawelin smekte fram bollen till Oyuga med en excellent yttersida. Tyvärr hann Fredrik Sundfors snabbt ut och avvärjde. Bollen sedan via en GIF-back till hörna. Mikael Danielson stegade ut och slog en perfekt boll som damp ned i mål vid Sundfors bortre stolpe. Många vill hävda att Pozniak styrde in den med handen. Jag anser, efter ivrigt studerande av TV-repiser, att det är stört omöjligt att säga om bollen tog vägen via Pozniak eller stolpen in i mål. Domaren gjorde alltså enligt min mening helt korrekt som friade snarare än fällde. Att man som GIFare så tvärsäkert kan hävda att det var hands ter sig aningen märkligt men alla är vi nog lika enögda och ser helst - enbart - "vår" syn på saken. Man skall också ha i åtanke att domherre Jonasson måsta fatta sit beslut på en hundradel av en sekund och att en liknande situation -tveksam hands - alltid frias om det sker mitt på plan. Mirza Jelecák hade något senare ett vasst skott som Sundfors fick störtdyka ned vid stolpen och rädda.

Vi förväntade oss ett stort tryck från gästerna i den andra halvleken men det uteblev. Man tycktes sakna i ork, vilja och förmodligen var det värmen som spelade norrlänningarna ett spratt. Istället var det ÖSK som stod för den offensiva grannlåten. Mikael Danielson slog en underbar genomskärare till Paul Oyuga som fick tankarna att förflytta sig en vecka tillbaka i tiden (5-1 målet mot Öster) med dessvärre försökte sig vår kenyan på en lobb denna gång som gick på fel sida om ribban. I ett led att få till mer offensiv fotboll valde GIFs tränarduo att lyfta av en för dagen stillastående och till synes ointresserad Staurvik och slänga in kraftpaketet Daniel Näsholm. Detta skifte ledde inte till någon omedelbar effekt och Sportklubben fick behålla taktpinnen i sin ägo. Lars Larsen och Jon Lundblad hade utmärkta lägen att utöka svartvitts ledning men tyvärr täcktes deras avslut undan respektive smet tätt utanför stolpen.

När halva andra halvlek var spelad kontrade ÖSK snabbt efter en Sundsvallshörna. Bollen till slut i misstänkt offsideläge fram till Jon Lundblad som fri med målvakten blev dragen i tröjan. Bollen rann ifrån Jon till Sundfors som knep den. Jon föll därefter varpå domaren visslade för straff. Mycket suspekt utdömd sådan men Sundsvallsspelaren (Norberg?) ryckte de facto i Jons tröja. Tomas Andersson var säkerheten själv - som vanligt - från straffpunkten men samtidigt gjorde GIF-målvakten det väldigt enkelt för honom då han gick så pass tidigt att målet var helt vidöppet när Tompa var framme för att slå till bollen. Spontant kändes det som om matchen därmed var avgjord. ÖSK hade sedan ett flertal fina chanser att utöka ledningen men pricket över i:et sattes aldrig på plats. GIFarna såg sega ut och egentligen ingenting talade för att man skulle lyckas åstadkomman en nödvändig reducering för att få till lite nerv i matchen.

Men Per-Joar Hansen gjorde ett sällsynt lyckat byte då han lyfte in tunge och nickstarke Öyvind Svenning istället för unge och slutkörde Fredrik Norberg. Nu började Sundsvall att lyfta långt och det ledde omedelbart problem för lille Axel Kjäll i Sportklubbens mittförsvar. Men Giffarna kom bara nästan till målchanser. Man slarvade, där dök upp ett ÖSK-ben i sista stund eller så fick man något domslut i mot sig. Reduceringen anläde först i den 89:e minuten då Svenning nickskarvde fram en lång boll till Garba som vrickade bollen förbi Alvbåge. Kanske ett målvaktsmisstag då John borde agerat lite snabbare och snott åt sig bollen framför Garba. Hans enda misstag i matchen. Giffarna lyckades inte skapa något mer och ytterligen en hemmaseger för de svartvita eleganterna var bärgad. Rättvis sådan efter den starka, imponerade, andra halvleken.

Noterat:
* Giffarna är betydligt bättre än sitt rykte och tabellplacering. Man blandar fysik och teknik i en fin mix.

* Faran för den svenska fotbollens utveckling ligger nu fyra i tabellen och det är bara två lag som gjort fler mål än dem. Var äro detta lands elitfotboll egentligen på väg?

* Är det någon som hört av våra vänner på SVD nyligen? Tänker då på herrar Majlard/Sylvén. Kanske skall man skicka dem ett vänligt, påminnande, e-brev framöver?

* Patrik Anttonen, Herish Kuhi, Magnus Samuelsson, Gustaf Andersson, Fredrik Samuelsson, Fredrik Jansson och Boniek Maruti. Vår skadelista innehåller en hel del halvhyfsade namn.

* Är det någon som vet varför brandkåren egentligen vattnar mattan innan match?

0 kommentarer