ÖSK vann enkelt

Det tog bara sju minuter för ÖSK att avgöra matchen mot tabelljumbon Enköping på Eyravallen.

Innan matchen var jag rejält orolig. ESK var på väg mot formen och kom med ett par fina resultat till matchen på Eyravallen. ÖSK hade ett antal nyckelspelare borta av olika anledningar och insatsen mot IFK Göteborg senast var bland de bedrövligaste som skådats. Diverse "experter" har sedan gjort att min oro tilltagit då man verkligen gjort gällande att detta skulle bli en jämn, målsnål och tät tillställning.

Efter sextionio sekunder var något av min oro stillad då Jon Lundblad placerade - med god hjälp av gästernas målvakt - in dagens första mål. Lars Larsen hade dessförinnan hittat Jon med en snabb boll i djupled och skottet av Jon, som nog egentligen var en passning, gled verkligen in refullt för alla ESK:are vid bortre stolpen. Dryga fem minuter senare bjöd Jon på en magisk soloprestation som kom att resultera i hans andra mål för dagen. ÖSK ställde åter om snabbt och Jon Lundblad fick bollen några meter in på egen planhalva. Han tog med sig bollen och spurtade ned mot ESK-försvaret. Vi satt alla och vrålade på en passning ut till Micke Danielson som kom i hög fart till vänster men Jon höll iskallt i bollen och gästernas försvarare försvann åt alla håll. Vips hade Super-Jon fritt skottläge, något han inte var sen att utnyttja. Ett lågt skott intill ena stolpen och ställningen var 2-0 redan innan matchen ens börjat. Nåja, nästan iallafall.

ESK kunde efter denna mardrömsstart komma tillbaka och sätta lite press på ÖSK-försvaret. Andreas Hermansson nickade i stolpen från nära håll och man skapade en del hörnor men udden saknades. Man fick inte in tillräckligt med folk i straffområdet och när man väl fick till ett avslut var Alvbåge där hela tiden och snodde åt sig bollen. Räddningen på Andreas Hermanssons närnick höll absolut världsklass och var något som Gordon Banks hade varit nöjd med. ÖSK kom emellanåt upp i fina anfall som var frukten av ett vägvinnande kortpassningsspel och en offensivlust som vi inte sett speciellt ofta denna säsong. Chris Pozniak var riktigt aktiv på högerkanten och Lars Larsen dominerade kraftigt centralt på mittfältet. Sportklubben skapade ett antal fina målchanser men det kom att dröja till ett par minuter innan halvtid som ledningen utökades. Micke Danielson skickade in ett inspel från höger som nickades av Herish Kuhi. Enköpings målvakt gjorde dock en alldeles lysande parad men returen gick rakt ut till Gustaf Andersson för vilken det var en smal sak att nicka in bollen i tom kasse. ÖSK ledde rättvist i halvtid men ESK var inte helt oävna och ledningen var nog i ärlighetens namn något mål för stor.

Peter Lenell gjorde omgående ett byte i ett led att försöka ordna till ESK:s katastrofala försvarsspel. Anders Ulmstedt inträdde till förmån för en mycket blek Jens Gustafsson. Det skapades chanser åt båda håll i inledningen av den andra halvleken och Hawaii-fotbollen var så påtaglig att spelarna lika gärna kunnat vara iförda HulaHula-kjolor. Gustaf Andersson lobbnickade in 4-0 på en frispark signerad Lars Larsen. Ett mål som tillkom efter mycket suspekt agerande av Henrik Johansson i ESK-kassen som inte befann sig någonstans.

ESK hyfasade sedan till slutresultatet via två ytterst vackra långskott. Först Johnny Rödlund med en sträckt vänster i efterspelet till en hörna och strax därefter kanonsköt Peter Berggren via Tomas Andersson och ribban in i mål. Trots dessa två reduceringar och med en kvart kvar att spela osade det aldrig katt nere hos Alvbåge. ESK hade varken ork eller kunnande att hota ytterligare. Istället kunde ÖSK snitsa och sånär utöka ledningen. Kuhi, Anttonen, Larsen och inbytte Martin Bengtsson hade alla lägen att utöka målskörden men misslyckades. Faktum är att med lite större skärpa i avsluten från båda lagen hade denna match kunnat sluta 9-5 eller något i den stilen.

Det fanns många plusvarianter i dagens ÖSK. John Alvbåge var stabil och gjorde många fina räddningar, främst i den första halvleken. Backlinjen var stabil med Gustaf Anderssons och Chris Poznaik som bästa ingredienser. Lars Larsen gör sitt bästa allsvenska framträdande i ÖSK-tröjan. Hårt arbete, tre målpass och mängder av fina småfinter gav honom i undetecknads ögon epitetet "matchens lirare". Anttonen slet kopiöst på kanten och kom till flera avslut. Jon Lundblad förtjänar också ett extra omnämnade för sina två mål.

Noterat:
* Martin Bengtsson fick äntligen chansen. Spelade enkelt men visade emellanåt upp sin omtalade teknik. Chippassen till Herish Kuhi var av högsta karat.

* Var verkligen publiksiffran så urbota dåliga med tanke på förutsättningarna?

* Varannandagslaget ÖSK står på tur att göra en riktig kalkonmatch på Råsunda härnäst. Synd bara att den matchen direktsänds i Canalplus.

* En övertygande seger idag trots att nyckelspelare i försvaret (Magnus Samuelsson) på mittfältet (Per Gawelin) och i anfallet (Paul Oyuga) saknades. Det måste vara någon form av styrkebevis.

* Gustaf Andersson tvåmålsskytt. Undrar om det någonsin hänt i allsvenskan tidigare. Det kommer garanterat aldrig hända igen.

0 kommentarer