Lagbanner
Likhet inför lagen?

Likhet inför lagen?

I går åtalades Mats Persson, Janne ”Plånbok” Nilsson och Stefan Selakovic från IFK Göteborg. Samtidigt skickas märkliga signaler ut från den svenska fotbollens högsta ledning.

Egentligen hade jag beslutat mig för att lämna det här ämnet. ÖSK:s härliga start på säsongen gör att vi i Örebro äntligen kan få koncentrera oss på fotboll. Och dessutom njuta av segerns sötma, en smak som för en svartvit känns lika ovanlig som den är delikat.

Men de märkliga turerna kring IFK-härvan är svåra att låta bli att kommentera. Dock vill jag klarlägga två saker innan jag går vidare.

1. Ingen är dömd ännu. Utredningen kan fortfarande visa att de inblandade är oskyldiga.

2. Även om det skulle bli en fällande dom är det inte IFK Göteborg jag vänder mig mot. Kritiken i den här krönikan riktas enbart mot Svenska Fotbollförbundet.

För det är Svenska Fotbollförbundet som skapat fotbollens regelverk. De regler som säger att IFK Göteborg ska flyttas ner om klubben gör sig skyldig till skattebrott. Och det är de som nu svävar på målet huruvida de egna reglerna verkligen ska tillämpas om det blir skarpt läge.

Oroliga signaler sänds ut av från fotbollens ledning. Nervositeten visas tydligt av det faktum att de faktiskt kommenterar en pågående process. Ett betydligt mer professionellt agerande hade naturligtvis varit att hålla tyst och hänvisa till en eventuell framtida dom.

Det vågar nu inte SvFF. Redan börjar man tala om regeländringar. Dessutom får de lugnande besked av åklagaren som tydligt gör skillnad på förening och de åtalade. IFK kan inte lastas för några enstaka personers eventuella brottsliga handlingar.

Men kan man göra en sådan distinktion? Patrick Ekwall har en poäng i sin kommentar i TV4-sporten. Även om det verkar märkligt kan IFK:s styrelse faktiskt ha varit ovetande om vad som skedde. Men är det inte de som är ytterst ansvariga? Och framför allt: Vem är det som har dragit nytta av skatteaffärerna? Nilsson? Persson? Selakovic?

Naturligtvis inte. I första hand är det IFK Göteborg som är vinnaren. Laget blev starkare tack vare deras affärer.

Ett av de skäl som gör att jag accepterar elitlicensens krav på en sund ekonomi är att det faktiskt handlar om fusk. När ÖSK var på tapeten var det ganska lätt att bemöta de flesta argument. Utom ett. Och det var ”ekonomisk doping”.

För visst var det så att ÖSK levde över sina tillgångar. De som drabbades var de klubbar som skötte sin ekonomi men som därför fick så pass svaga lag att de åkte ur. Kalmar FF kunde mycket väl ha klarat sig kvar 1999 om ÖSK anpassat truppen efter den ekonomiska verkligheten.

Här ser jag ingen skillnad mellan ÖSK och IFK. Båda har fuskat för att nå bättre resultat. Båda borde rimligen straffas enligt det rådande reglerna.

Svenska Fotbollförbundet tycks ha en annan syn på saken. En utredning ska tillsättas där elitlicensnämnden ska se över regelverket. Först i december presenteras resultaten. Man kan i sitt stilla sinne undra varför det ska ta så lång tid att komma fram till något som av ledningens uttalanden att döma känns ganska självklart: Reglerna kommer att ändras.

SvFF lyfter framför allt fram två argument. Dels tar processen orimligt lång tid. Dels ska en förening inte straffas för något någon gjorde för flera år sedan.

Jaså? Så Lagrell och hans gäng trodde alltså att Örebro Sportklubbs mångmiljonskulder skapades över en natt? Här kan man verkligen tala om att föreningen straffas för synder som ligger långt bak i tiden! Den ledning som ställdes till svars hade ju tvärtom gjort ett ofantligt jobb för att få föreningen på fötter igen. Ett arbete som bevisligen givit resultat.

Argumentet att processen tar för lång tid köper jag inte heller. SvFF har ju skrivit sina egna regler. Sedan kan givetvis man ha åsikter om dem, jag hör också till dem som menar att nedflyttning är i tuffaste laget. 

Men när Örebro Sportklubb stod inför skranket var det inget snack. Då skulle reglerna minsann följas till punkt och pricka. Kosta vad det kosta ville. 

Att flytta ner en förening i Superettan för att det saknades 50 000 kronor var inga problem. Minus är minus, hur litet beloppet än är, som licensnämndens ordförande uttryckte det. Och det resonemanget kan man väl acceptera. I alla fall så länge alla döms enligt samma principer.

Men redan då anade vi att olika klubbar behandlas olika. Nu vet vi att så också är fallet.

När det gäller argumentet att en utdragen process omöjliggör bestraffning enligt reglerna kan jag bara travestera Magnus Uggla i klassiska kalkonrullen ”G”.

– Det där kunde ni faktiskt tänkt på liiite tidigare!

Men att tänka efter före tycks inte vara Svenska Fotbollförbundets starka sida. I stället har vi ett regelverk som anpassas beroende på vem som är anklagad.

Och då duger det inte att vara en futtig liten landsortsklubb.

Björn FranssonMarcusAvenbrand2006-04-28 21:00:00
Author

Fler artiklar om Örebro

Fem punkter från vallen #3