Lagbanner
Krönika: Bland röd-svarta tuvor, bytestaktik och planer i öst.

Krönika: Bland röd-svarta tuvor, bytestaktik och planer i öst.

Superettan 2006 går in i sitt slutskede och snart väntar sexpoängsmatchen mot Brommapojkarna.

Måstematch mot Brommapojkarna, ett faktum jag inte trodde vi skulle stå inför. Tre friska poäng mot BP betyder att en direktplats till Allsvenskan är inom räckhåll med en dos hårt arbete. Inga poäng alls betyder krisläge och krig för att rädda en kvalplats och kvalmatcher kan gå hur som helst. Att en sådan här måstematch uppstår just mot BP är lite lagom irriterande för mig eftersom jag inför säsongen tillbakalutat dissade BP:s chanser i Superettan 2006. Jag gjorde det efter att ha sett försäsongsmötet ÖSK-BP på Behrn Arena då jag fick se de röd-svarta ligga lågt och satsa på kontringar. Eftersom ÖSK klev på och anföll blev det en hel del kontringar och BP-spelarna visade en makalös förmåga att missa i alla lägen.

*****

Walker och hans byten eller brist därav förvånar mig. Ena matchen görs inget byte alls trots att pigga ben såg ut att behövas även om spelet som sådant fungerade och nästa match kör Walker fram hakan rejält och är färdigbytt för matchen redan innan de sista korvätarna hunnit upp på läktaren igen efter halvtidspausen. Jag gillar att han vågade ta till tidiga byten mot Ljungskile för att försöka svänga runt den matchen men jag ställer mig frågande till att inte byta alls på 90 minuter (jaja, Zoran, plus tillägg också). Vilken signal ger det killarna på bänken om deras fräscha benkrafter inte ens är önskade när delar av startelvan ser ut att närma sig kramp?

*****

När ÖSK gästade Brommapojkarna för seriematch visade man upp samma vilsenhet som busschauffören som körde kubanbussen den dagen. Ändå tog man ledningen och länge stod jag och laddade för ett ”vad var det jag sa” eftersom BP återigen visade upp denna förmåga att missa chanser. Denna oskärpa såg ut att ge ÖSK tre pinnar trots att de svart-vita inte bjöd upp till någon vidare dans alls bland tuvorna.

*****

Västra stå är nu riven och väck men jag sörjer inte en sekund. Byggnadsställningen med svajiga brädor som så länge kallats för läktare hade inte på en elitarena att göra.

*****

Men, åter till Grimsta IP… …så inträffade då de där vidriga degerforsminuterna när BP både kvitterar och sänker ett segermål. Mycket beroende på att ÖSK valde helt fel taktik sista 25. Att försöka döda matchen var helt rätt med tanke på att just inget ville fungera spelmässigt så att jaga 2-0 kändes dödfött. Men att med 20-25 minuter kvar försöka hålla bollen vid hörnflaggan för att få tiden att gå blev enbart fånigt. Det smög sig in en passivitet i ÖSK och en ökad hunger i BP. Och sedan gick det som det gick.

*****

Det känns som att ÖSK:s säsong gått lite samma väg som matchbilden borta mot BP. Länge studsade det mesta svart-vit väg både välförtjänt och oförtjänt men så smög sig känslan av passivitet in och hotar att välta allt över ända. Vi befinner oss nu i säsongens slutminuter och det krävs något extra för att de inte ska bli degerforsminuter, för att vi inte ska stå där förvånat ansiktsuttryck och muttra ”men, vi vann ju nästan hela matchen/säsongen”. Hur snöpligt vore det inte att se Allsvenskan på avstånd ännu en säsong?

*****

Noterar med glädje att det finns en projektgrupp som tittar på möjligheterna att bygga en läktare även i öster. Förutom att det skulle kapsla in ljudet och skänka en mer gedigen fotbollsatmosfär så skulle det bespara oss att alltför länge ståta med en arena som ser fånig ut. Gedigna betongläktare på tre sidor och i öster utsikt över den nedslitna hockeyarenan låter inte direkt sexigt. Dagens ståplatspublik (och de som skulle varit där om vi spelat i Allsvenskan) kommer säkert få sällskap av fler om man får något mer tidsenligt att placera fötterna/rumpan på.

*****

De gamla svajiga ståplatsplankorna är för mig evigt förknippade med Mirozlav Kubiztal. När det drog ihop sig till hörna för ÖSK kunde man känna hur plankorna kom i gungning ackompanjerat av spridda rop; ”KUBA!”.
”KUBA!” ”KUBA!!”
Nog har publikljudet i Örebro gått framåt rejält sedan dess men det fanns en charm i det där också. I alla fall som ett minne att ta fram ibland och titta på.

*****

Men läktare eller inte väntar nu 2 tuffa matcher, Väsby borta kommer kräva krigarinställning då ÖSK och naturgräs inte alltid är en lysande kombination. Och sedan kommer då matchen mot BP, den som lär visa sig vara väldigt avgörande. 6 poäng på de här matcherna att lägga till de tre som bärgades i Ljungskile vore en ny skön formtendens och en grund att stå på inför Språnget. Jump, Walker, jump!

Klas Hedström2006-09-15 10:30:00

Fler artiklar om Örebro

Fem punkter från vallen #3