Örebro - Örgryte 1-2

Örgryte vann via två sena mål en match som innehöll det mesta. ÖSK kämpade storstilat trots en tidig utvisning men man orkade inte hela vägen.

Det var perfekta yttre förutsättningar när ÖSK och ÖIS skulle kämpa om poängen och en eventuell bronspeng. Det regnande och ruggiga höstväder som plågat Örebro de senaste dagarna var som bortblåst och det var faktiskt riktigt behagligt på läktaren. Så pass behagligt att vinterutstyrsel men handskar, halsduk och vinterjacka visade sig vara rejäla felsatsningar.

Matchen började småtrevligt med chanser åt båda håll och det märktes tydligt att inget av lagen var överdrivet rädda att blotta sig bakåt och totalt ointresseade av attfega till sig poäng. Lars Larsen hade en bra frispark som Dick Last räddade och Afonso Alves sköt en frispark som smet strax utanför John Alvbåges vänstra kryss. Patrik Anttonen hade dock första halvleks bästa chans sedan han nickat en hörna signerad Lars Larsen i överliggaren. En smart hörnvariant efterom de rödblå helt och hållet fokuserade på att markera spelare som Gustaf Andersson, Per Gawelin, Paul Oyuga och Ricardo Costa och "glömde" Anttonen. Patrik kom i en smart löpning bakifrån och var alltså bara centimetrar från att ge ÖSK en, i det skedet av matchen, välförtjänt ledning.

I den 34:e matchminuten slet Gustaf Andersson ner en ÖISare (Paulinho?) och blev helt korrekt frilägesutvisad. Klantigt agerat av "Gurra" som inte hade behövt tagit till en sådan drastisk åtgärd då det inte verkade som om det var direkt hyperfarligt. ÖSK slängde in Tomas Andersson i backlinjen och lyfte av defensive mittfältaren Fredrik Nordback. Man fortsatte alltså med två gubbar på topp och det var tämligen uppenbart att Lundin verkligen ville vinna matchen. Det skapades dock inga ytterligare möjligheter i halvleken och ÖSK klev ut till halvtidsvilan för att repa mod inför den andra halvlekens förmodade ÖIS-offensiv.

Örgryte hade förvisso mycket boll inledningsvis efter paus men man hade förtvivlat svårt att kreera riktiga farligheter mot "Kung Alve". I stället var det ÖSK som ständigt kändes farliga när man ställde om snabbt och kontrade med mycket folk. Ricardo Costa lyckades också göra ett rasande elegant mål när han lobbsköt in bollen bakom en maktlös Dick Last. Tyvärr befann sig brassen i offsideposition och målet godkändes inte. ÖSK:arna kämpade enormt och tramannamittfältet med Anttonen, Gawelin och Larsen slet något kopiöst på mitten i en otacksam match.

Domaren Håkan Jonasson dömde straff till Sportklubben med dryga tjugo minuter kvar sedan Valter Tomaz gått onödigt hårt åt Oyuga inne i straffområdet. Lars Larsen var säkerheten själv från straffpunkten och lurade målvakten i fel hörn. Tyvärr blev målglädjen kortvarig för oss ÖSK-supportar då ÖIS replik kom snabbt och obarmhärtigt. Efter en tilltrasslad situation framför mål lyckades Boyd Mwila forcera in bollen från nära håll. John Alvbåge blev mycket upprörd och ville ha målet underkänt med domare Jonasson var säker på sin sak och dömde mål och gjorde sig därmed högst impopulär bland merparten av de knappa 6 000 åskådarna som spenderade denna underbara söndereftermiddag på Eyravallen. Ricardo Costa fick ett ypperligt läge att återställa ordningen i matchen precis efter kvitteringen men han fick inte ordning på sina fötter och avslutet smet utanför.

Ytterligare några minuter senare avgjordes matchen. Afonso Alves sköt ett mycket rappt skott på vilket Alvbåge släppte retur. Boyd Mwila, som i övrigt hade det trögt för dagen, slängde sig fram och stötte in den i ett öppet mål precis framför fötterna på Axel Kjäll som inte hann komma till undsättning. Stefan Ludnin avslutade matchen med tre man i backlinjen och släppte in allsvenske debutanten Niklas Klingberg i en offensiv mittfältsroll. Det gjorde dock ingen nytta och ÖIS-försvaret ledde av utmärkte talangen Marcus Dahlin blev aldrig riktigt hotat. ÖIS vann och har nu rejält häng på medaljer medan ÖSK kommer tvingas avsluta säsongen utan att ha något att spela för överhuvudtaget.

Domaren Håkan Jonasson hade verkligen ingen bra match men det är onödigt att fokusera på hans insats. Dömt är liksom dömt och båda lagen både gynnades och missgynnades av hans inkonsekvens och förkärlek för kompensation.
ÖSK spelade emellanåt riktigt fyndigt och långbollarna mot Oyuga var inte alls lika frekvent förekommande som de brukar vara. I stället försökte man ofta attackera längs med kanterna och Patrik Anttonen firade stora triumfer utan att för all del lyckas i de avgörande momenten. Ricardo Costa såg mycket giftig ut och det kan mycket väl vara så att brassen är på väg att spela till sig ett kontrakt med ÖSK. Defensivt skötte sig Chris Pozniak formidabelt i den nya positionen som mittback. Mikael Danielson var också duktig och tycktes redigt besviken över matchutgången då han sågs sittandes kvar på planen och deppade en lång tid efter att slutsignalen ljudit.


Noterat:
* Min matchtröja har varit med på Halmstad och Örgryte hemma samt Enköping borta. Börjar tro att den är förhäxad och skall göra allt för att den glöms hemma i matchen mot MFF.

* En spelande mittback var precis vad laget behövde. Mer Poz centralt tack.

* Kul att Klingberg äntligen fick göra allsvensk debut så att det är överstökat. Nu var det verkligen inget drömläge att hoppa in i men nu är den första tröskeln överkliven och det kan bara bli bättre.

* Afonso Alves har verkligen ett fantiskt löpsteg med boll. Lite grann som Anttonen fast mer graciöst.

* Kubarnerna tycktes inte riktigt på hugget (jo, man är nog lite bortskämd) gissar att man repade mod inför kommande uppgifter.

* Gurra avstängd mot Bajen. Men Mirza och Magnus Samuelsson tillbaka. Det känns som ett plusbyte.

* Arsenal vann igår och leder ligan. Alltid nåt.

0 kommentarer