Matchrapport: Hammarby - ÖSK
Årets första träningsmatch på snöiga Torvalla IP bjöd på mycket spring och kamp, ett tråkigt avbrott och en mössnappning.
Så äntligen var det dags för det första klivet mot Allsvenskan efter att det sista språnget klarades av den där underbara dagen när Assyriska besegrades och närkingska strupar skreks i bitar. Torvalla IP var platsen för den första kraftmätningen, eller träningsmatch som det också kallas. Konstgräsrektangeln i Haninge ramades vackert in av snömassorna i vilka ett par hundra fotbollstörstande själar huttrade och stampade.
För detaljerna kring chanser mm hänvisar jag till vår direktrapportering och fokuserar istället mest på intryck. Lagen var till ca 65% ”ordinarie”, om man nu kan räkna på det viset, vilket gav en viss förutsättning för jämförelse. Hammarby hade spelat en träningsmatch tidigare i år, mot USA:s landslag under träningsläger i Los Angeles (förlust 0-3) medan ÖSK kom med en internmatch i bagaget. Om det var Bajarnas läger och match som var orsaken vet jag inte men klart är att Hammarby såg ut att ha ett något högre tempo, framförallt med boll.
Under första halvlek jagade dock våra svartskrudade på bra, kanske gick man på lite för hårt och sprang i en del mindre nödvändiga lägen men att värdera korrekt är något som kommer med matchträningen. Det var skönt att se att vi på intet sätt blev frånåkta av söderlaget. Faktum är att med en Nedim Halilovic i matchslag så hade de våra snott åt sig ledningen efter bara ett par minuter. Ett praktanfall där Robert Walker frispelade (en paff?) Nedim borde blivit läget som gav 1-0 men han la bollen en bit utanför målvaktens vänstra stolpe.
Riktigt heta målchanser för ÖSK var det ont om. Även om Hammarby hade det bättre greppet om taktpinnen borde något eller några lägen kunnat grävas fram men ofta var det sista passen, djupledstickaren till anfallarna som slogs bort lite för enkelt och fångades in av alerta bajarben. I de lägena saknade jag tveklöst en frisk Lars Larsen men i övrigt fyllde Robert Walker ut ganska mycket av danskens skor på mittfältet.
På mittfältet hade Robert sällskap av Näfver till vänster, Nordback i mitten och Johan Pettersson till höger. Det var ett mittfält som sprang och sprang och förvisso brände mycket krut men som också såg till att hålla matchen jämn under första halvlek. Noterbart är hur mycket Johan coachades av Patrick Walker från bänken. Nu var det inget fel i det då Johan, främst initialt, tog upp en position lite för mycket utanför stridområdet men efterhand kom han med mer och mer även i det defensiva arbetet där han sprang på bra.
Anfallsparet Halilovic-Henriksson spelade ganska exakt så som jag förväntat mig och de lyckades också hålla boll och låta laget flytta upp en del. Saknades gjorde som sagt djupledsbollarna, både de korta och de långa, så tyvärr fick vi inte se mycket av Nedims ålhala sida. Däremot fick vi se både Nedim och Seb jobba hårt även i defensiven då de sprang massor för att störa uppspelen. Med lite intrimmning av samspelet är jag säker på att målen kommer.
Backlinjen med Fredrik Samuelsson, Patrik Haginge, Fredrik Jansson och Glenn Holgersson skötte sig riktigt bra under så gott som hela matchen. Bajens amerikanske talang Charles Davies ordnade dock kvällsmat (nyköpt korv) åt dem, främst då Fredrik, då han kom in och gav klyschan speedkula ett ansikte. Extra plus till Haginge som spelade stabilt och redde ut en del farligheter.
Första halvlek var stundtals småful och det märktes att båda lagen var tända och laddade för att få spela match. Mest tänd var Hammarbys inlånade islänning Heidar Geir Juliusson. Den mannen kommer dra på sig många gula kort om han inte lägger om spelstil. Med en domare som druckit sitt morgonkaffe och varit lite vaknare hade islänningen kanske inte ens fått spela färdigt halvleken. Nu lugnade han ned sig efter hand vilket nog var tur för både honom och matchen. Träningsmatcher skall spelas 11 mot 11.
Andra halvlek blev en märklig halvlek. Dels kom träningsmatchernas massiva bytesvågor vilka förstås satte sin prägel på spelet och gav en mer svängig match, dels ett långt avbrott och så förstås invasion av planen.
Ambulans på plats för att hjälpa Sebastián Eguren.
För att börja med avbrottet så berodde det inte på att TV klagade på den usla belysningen (den var faktiskt rätt usel) utan på en skada. Efter en situation jag tyvärr inte uppfattade blev Hammarbys Sebastián Eguren liggandes stilla. Inget ilsket publikvrål hördes så någon tydlig och ful grej verkar det inte ha varit utan efterhandsuppgifterna talar om en förlupen armbåge. Torvalla IP tycktes sakna en bår då det tog en evighet att få fram en sådan, nu var det nog lika bra det eftersom Eguren först befarades ha skadat nacken och då knappast ska bli flyttad på hur som helst. När båren väl kånkades fram från en intilliggande idrottshall såg den dessutom mer ut som ett grillgaller är en plats att placera skadade människor. Nu kallades det istället på ambulans och matchen avbröts i väntan på den och spelarna fick en chans att värma sig inomhus en stund. Eguren ska ha drabbats av en hjärnskakning och vi får hoppas han snart är på benen igen.
De många bytena som nämndes gav matchen en hawaiiprägel. Hammarby fick bättre tryck på ÖSK efterhand som medelåldern på planen sjönk. Det gjorde det lite svårt för de inbytta att visa upp sig själva fullt då det blev till att mest jaga boll men sista 10 var riktigt svängiga och då började bröderna Walker hitta rätt på mitten och leverera lite boll fram till Yunus och Nedim på topp. Jag hoppas få bättre grepp om hur exempelvis Frempong, Yunus och Kevin står sig längre fram under våren då de förhoppningsvis kommer få chansen att spela när lagen inte är fullt så ”sönderbytta”.
Bäst på plan, Erkan Zengin. En vintrig match som den här är förstås ingen ultimat värdemätare men nog borde hans framtida februarimatcher utspelas på varmare breddgrader inom kort...
Det var också Zengin som låg bakom matchen roligaste inslag. Han tappade sin mössa som blev liggande på planen ett par minuter tills en ung bajare inte kunde hålla souvenirdriften i schack längre. Han rusade in på planen, tog mössan och på väg ut jagad av publikvärdar bjöd han på ett par snygga kroppsfinter vilket fick bajenpubliken att nicka gillande och tala om värvning. Mössnapparen sprang sedemera till skogs sedan även polispatrullen på plats fått upp ögonen för det oerhörda brottet. Jag hoppas han hade en varm jacka och ordentliga skor...
Hammarbys mål kom efter ett fint anfall där backlinjen rullades upp och när bollen gick ut till höger där Castro-Tello mötte upp vid straffområdeslinjen fanns ingen ÖSK:are på plats att bekämpa honom. Skottet var perfekt och levererade bollen in i den bortre burgaveln bakom en ganska chanslös Westman.
Avslutningen på matchen blev att Moses Reed fick se rött efter två gula kort. Båda ganska hårt dömda men helt orättvist var det inte eftersom Reed kom sent och hårt in i flera situationer. Domaren och kortleken var annars en ganska rolig historia, som när han ville varna Frempong men först visade kortet för en bajare och var tvungen att få direktiv ifrån såväl grön-vit bänk som linjeman innan han hittade rätt spelare att varna.
Det är skönt att det är igång igen, skönt att se sitt lag spela match igen. Nu hoppas jag skadeläget förbättras och att nästa träningsmatch bjuder på ett mål för de svart-vita.
Hammarby – ÖSK 1-0 (0-0)
Mål: Sebastian Castro-Tello (75)
Varningar: Ett gäng
Utvisning: Moses Reed
Publik: Några hundra (uppgifterna går brett isär)
Fotograf: Anders Östling
*Spelarbetyg och omdömer publiceras separat under dagen
