Patrik Anttonen under luppen
Utan att överdriva så känns det en smula märkligt att sitta här och försöka vara objektiv i en spelarbedömning efter den match jag nyss bevittnat mellan ÖSK och Halmstad
Denna säsong har Svartvitt dammat av den gamla lupp som legat gömd någonstans i vintermörkret, för att med den bevaka och objektivt bedöma en spelare i varje match. Naturligtvis är det en av våra Svartvita ÖSK spelare som kommer hamna under luppen och i vissa fall kommer denna spelare att väljas av slumpen, i andra fall beroende på den rådande situationen som kan finna det intressant att granska någon av mig vald spelare
Utan att överdriva så känns det en smula märkligt att sitta här och försöka vara objektiv i en spelarbedömning efter den match jag nyss bevittnat mellan ÖSK och Halmstad. Luppen har i denna premiärmatch använt sig av slumpen för att välja någon att kika närmare på, och den som först blir granskad är Patrik Anttonen.
Patrik Anttonen har utan att överdriva ett flytande och snabbt steg, både med och utan boll. Hans teknik och känsla med bollen är underbar för en fotbollsälskare att se på, men har tyvärr alltför sällan fått chansen att glädja oss fans.
Även om Anttonen då och då gör enstaka matcher som ger en föraning om hans kunnande, så är det tyvärr mest rubriker kring hans skador som synts i media de senaste åren.
Nu har ÖSK skräddarsytt en genomtänkt rehabiliteringsplan för skadade spelare i vilken Anttonen under årets försäsong äntligen fått chansen att göra något åt den mystiska höftskada som hämmat honom.
Förutsättning
När slumpen valde just Anttonen under luppen i denna match var det med lågt ställda förväntningar jag tog mig an uppgiften. Hans försäsong har inte på något sätt skvallrat om hans storhet, men en bra sista träningsvecka imponerade så pass på tränarduon att hans namn plitades ner som högerbreddare i startelvan. I sanningens namn ska dock tilläggas att alternativen till Anttonens medverkan varit begränsade i och med Mirza Jelecak, Patrik Haginge och Joel Riddez namn på skadelistan.
Kalla fakta
Passningar
Totalt 44
-Rätt: 31 (70%)
-Fel: 13
Brytningar 8
Avslut 5 (Varav 3 på mål)
Mål 0
Assist 0
Analys av:
-Samspel med sin omgivning
Samspelet på högerkanten med Axel Kjäll var i det stora hela godkänt.
Samspelet framåt tillsammans med övrigt mittfält och topparna kändes även det homogent, och det märktes att de övriga var väl bekanta med Anttonens löpningar.
I andra halvlek blev det offensiva samspelet lidande i och med trytande ork(?), samt det omöjliga läge som uppstod i och med Halmstads tremåls ledning.
-Positionsspelet
Mittfältsspel och i synnerhet yttermittfält är Anttonens melodi, helt klart. Anttonen kan sin sak och är följsam i sitt positionsspel. Naturligtvis påverkade tröttheten och matchutvecklingen även här de sista tio.
-Ambition
Går det att tvivla på ambitionen hos en spelare som rinner igenom efter endast 30 sekunder och avlossar ett skott mot Halmstads keeper? Jag gör det inte i alla fall. Tycker Anttonen kommer mer till sin rätt i det spel ÖSK spelade idag (trots det horribla resultatet), och det kan vara viktigt för att hålla ambitionen vid liv.
-Defensiv
Det är inte främst defensiven som gäller för Anttonen.
Även om han ofta står rätt i det defensiva spelet och stänger ytor för Halmstadskillarna så är han inte bra i det defensiva man mot man spelet. Här har Anttonen en del att förbättra, även om han naturligtvis främst har andra uppgifter att uträtta på en fotbollsplan.
-Offensiv
Det finns en ambition, det finns potential. Förutsättningarna har dock inte varit på Anttonens sida inför denna match, men här överraskade Anttonen mig rejält med kreativitet.
En bra blandning av säkert spel och mer vågade dribblingsnummer. Under en tidsperiod i första halvlek var Anttonen inblandad i det mesta som hände och sällan har dessa offensiva krafter används på ett bättre sätt.
Saknade dock i vissa lägen de långa inkasten.
Summering
När luppen är lagd åt sidan och Eyravallens ljus nu brunnit ut för ikväll så kanske man orkar med att summera intrycken.
Även om resultatet i matchen fullkomligen skriker ut något annat så tycker jag att Anttonens insats var över förväntan och att det bör givit honom ett visst mått av stärkt självkänsla, om det funnits stunder av tvivel när skadan känts som mest. Nu hoppas jag på att höftskadan är historia och att media framöver har roligare saker att skriva om när det gäller Patrik Anttonen.
