Krönika: Betraktelser från bortasektion del 3
Så där satt man på bortasektion och spekulerade i hur man skulle klara av ännu en hedersam förlust. För det verkade som om det skulle bli en 1 – 0 förlust igen. Då slog han till, Stefan Rodevåg. Andra halvlek var knappt en minut gammal, förmodligen hade inte ens alla i publiken hunnit in och satt sej förens kvitteringsmålet kom från ingenstans. Vi i Örebro-klacken fattade heller ingenting men blev desto gladare. Och för en liten stund tystnade AIK-klacken.
Ja! Äntligen någonting som gick ÖSK: s väg. För när hade Örebro lite flyt med domaren senast? Som bekant ingår ju tur i vinnarkonceptet, nu blev det visserligen delad poäng men den poängen gläds det nog mer åt i Örebro än i Stockholm av förklarliga skäl.
Hörde igår av ett par av mina medresenärer som berättade på vägen hem till Örebro om att dom hade suttit på tunnelbanan i Stockholm iförda ÖSK: s matchtröjor och naturligtvis fått höra ett par kommentarer av några AIK-supportrar som hade suttit och diskuterat hur matchen skulle sluta. Att dessa supportrar kalkylerade med seger för AIK var ganska självklar. Frågan var mer hur stora segersiffrorna skulle skrivas till. För nästjumbon ÖSK var något som bara skulle besegras.
Men som bekant är ju Allsvenskan jämnare än någonsin på gott och ont. Det blev vi påminda om igår på två sätt. Dels innan matchstart då AIK hade avtackning av Niklas Sandberg som har skrivit på för den rumänska klubben CFR Cluj och speakern på Råsunda påminde publiken om att rumänska ligan minsann inte var någon blåbärsliga utan rankas som den 7: e i Europa.
Ganska snabbt försökte jag då komma på vilka ligor som kunde vara sämre än den rumänska men som vanligt folk ändå tror är bättre? Kom fram till att England, Italien, Spanien, Frankrike, Portugal, Tyskland, Skottland, Holland och Belgien borde tillhöra toppskiktet. Men det där blev ju 9 ligor och minst 3 av dem ska alltså vara sämre än Rumänien. Ja, man lär sig något nytt varje dag tydligen.
Orsaken till detta hörde jag av några ÖSK-supporters. Tydligen ska det vara två lag (har glömt bort namnen på dessa) som är helt dominerande och lyckats bra i Uefacupen därav den fina rankingen. Personligen tycker jag att det nog är att föredra att ha en jämn liga framför en där rankingen är hög men ett eller ett par lag är helt dominerande. Damallsvenskan är ju ett utmärkt exempel på hur intresset kan svalna ganska så rejält på grund av allt för stor dominans. Då är ju önskedrömmen en jämn liga där flera svenska lag kan lyckas i Europa.
Igår spelade ÖSK remi med AIK, ett lag som slutade på en fin andraplats förra året och är ett av lagen som ska försvara dom svenska färgerna i Uefacupen. Enligt vissa av AIK:s supportrar förväntas AIK i år hamna i något slags mittläge och göra en sämre säsong för att förhoppningsvis komma igen nästa år. Jag är inte så säker på det. Allsvenskan är ju som sagt var ganska jämn och det kan lätt bli så att vi återfinner AIK i toppen av tabellen och tvärtom naturligtvis även om jag tror mer på det förstnämnda.
Matchen igår var faktiskt mitt första besök på Råsunda och det kändes lite speciellt att ta plats på Sveriges nationalarena. Vi var ungefär 20 tappra Kubaner som hade trotsat motgångarna och valt att resa organiserat till Stockholm. Visserligen i minibussar istället för ordentlig buss men organiserad supporterresa var det i varje fall!
Inledningsvis verkade det som om Örebrospelarna också var tagna av stundens allvar, spel på nationalarenan och allt men man jobbade sig sakta men säkert in i matchen. Första ingripandet från domaren har väckt mången ilska och irritation hos supporters och media det märks tydligt. Tydligen säger reglerna att om spelaren har fördel av bollen ska inte frispark utdömas utan spelet ska tillåtas fortsätta. Så skedde inte igår.
Istället valde domaren att ”kompensera” sitt misstag och ge AIK en – som det heter på supporterspråk – billig straff. Frågan är om det inte är bättre med en domare som är alert och har läst på regelboken ordentligt en som hela tiden måste hålla på och rätta till sina misstag. I slutändan blir det nog mest rättvist om reglerna följs till punkt och pricka.
Sen måste jag erkänna att jag var väldigt deppig i halvtidspaus. 1 – 0 ledning och ÖSK som har haft svårt med målskyttet. För det verkade vara ytterligare en sån där match där bollen bara inte ville in i mål. Tänker närmast på när Patrik Antonnen kom fri med AIK: s Daniel Örlund. Antonnen fick på en riktig kanon men räddningen var desto bättre. Bara att lyfta på hatten och buga.
Så där satt man på bortasektion och spekulerade i hur man skulle klara av ännu en hedersam förlust. För det verkade som om det skulle bli en 1 – 0 förlust igen. Då slog han till, Stefan Rodevåg. Andra halvlek var knappt en minut gammal, förmodligen hade inte ens alla i publiken hunnit in och satt sej förens kvitteringsmålet kom från ingenstans. Vi i Örebro-klacken fattade heller ingenting men blev desto gladare. Och för en liten stund tystnade AIK-klacken.
Ovan nämnde Patrik Antonnen bröt en passning och fram stormade Stefan Rodevåg och gjorde ett av sina typiska mål han gjort så många gånger i Superettan mot bl.a. ÖSK. Hans allsvenska måltorka är över. Som vi har väntat och det kändes så skönt att det blev just Stefan som fick kvittera. Simon Bank skriver så här i sin krönika i Aftonbladet apropå Stefan Rodevåg och ÖSK: s offensiv ”De spelar passningsfotboll, har kloka spelare på mittfältet och ett anfallspar som inte spelar riktigt samma sport. Stefan Rodevåg jobbar för två, Nedim Halilovic för en halv; båda har haft problem med sitt målskytte.”
Nog sliter och jobbar Rodevåg, ingen snack om den saken och därför känns hans mål extra viktigt. Låt oss nu hoppas att det blir lite grann av en islossning och att vi får se lite grann av den måltjuv Stefan nu var i Superettan. Sen vet vi ju alla inklusive Rodevåg att det inte går att komma som skyttekung i Superettan och göra om den bedriften i Allsvenskan. Men några fler strutar vill vi gärna se.
Ju längre matchen led desto mer insåg jag att ÖSK faktiskt inte är enda allsvenska laget med oflyt och motgångar. Daniel Mendes slår en fin pass till Khari Stephensson som elegant placerar bollen i nätmaskorna bakom Peter Westman. Det är bara ett litet fel med den situationen. Nämligen den att den förhatliga/välsignade flaggan som linjeman har med sig hade åkt rakt upp. Målet bortdömt för offside. Enligt Aftonbladets mätningar så var Stephensson hela 49 cm offside.
Ni minns väl alla Kristoffer Näfvers offsidemål mot Elfsborg hemma på Behrn Arena. Enligt samma mätkameror var Näfver den gången 40 cm offside. Ännu mer på gränsen med andra ord. Så jag förstår dom upprörda känslorna bland AIK: s supportrar. Men ändå var glädjen inte desto mindre bland Kubanerna.
Sen hade Daniel Tjenström en fin nick som trasslade sig ända upp i underkant på ribban för att sedan studsa ut på fel sida om mållinjen. Det är sådana där saker normalt inte händer för Örebro SK. Dom händer garanterat för övriga lag och förmodligen väldigt ofta dessutom men aldrig för ÖSK! Men tydligen har jag fel, känns skönt att någon gång få konstatera att man har fel och känna sig nöjd med det. Naturligtvis jämnade oturen ut sej då Patrik Antonnen och Nedim Halilovic hade ett par fina chanser till mål men utan att ha centimetrarna på sin sida.
Ny match, nya möjligheter och den här gången är det dags att skruv upp förväntningarna, för nu är det slutspelat (tillfälligtvis) mot, Hammarby, Malmö Helsingborg och AIK. Nu väntar ”bara” Brommapojkarna. Risken för underskattning är stor, det fick Djurgården bittert erfara. Men jag tror inte att ÖSK underskattar Brommapojkarna. Till skillnad från övriga allsvenska lag (Trelleborg undantaget) har ÖSK faktiskt mött BP dom senaste två åren och borde ha lite bättre koll än övriga lag så det där med underskattning tror jag vi kan glömma.
Så till sist vill jag passa på och dela ut en liten eloge. Och den går till målvakten, landslagsspelaren, Viborgaren och ÖSK-supportern Johan Alvbåge! Här nämnde suveräne kille befann sej nämligen på Råsunda igår och han gjorde det tillsammans med övriga ÖSK:are på bortasektionen. I egenskap av kändis, landslagsspelare och allt sånt där hade John nog kunna få en mycket finare plats men han valde bortaklacken. Sånt imponerar grymt på mej och förtjänar lite respekt. Grymt kul att se dej John! Du är mer än välkommen att haka på oss övriga svartvita supportrar och framför allt skulle det vara kul att få se dig vakta ÖSK: s bur någon gång i framtiden.
Och med tanke på hur vi supportar eller i varje fall undertecknad grubblar och oroar sig över hur årets allsvenska ska sluta kanske det kan passa att avsluta med att säga som Dalai Lama:
”Bekymra dig inte över gamla problem, det kommer snart nya”
