Krönika: ÖSK räcker inte till
"Skillnaden mellan spel i allsvenskan och superettan sägs vara, åtminstone, tio miljoner kronor stor. Frågan är hur ÖSK:s ledning värderar det hela. Vad talar egentligen för att det skall bli islossning i målskyttet och att trenden skall vändas?"
I lördags hade jag förmånen att titta på när Halmstad kände på underlaget på Behrn Arena. Efter att ha sett merparten av ÖSK:s träningar på konstgräset denna säsong tog det inte speciellt lång tid för mig att konstatera att HBK kändes starkare, hade högre tempo och helt enkelt kändes mer vuxet än knattarna i ÖSK. På söndagskvällen hade vi fått facit och alla mina intryck från kvällen innan besannades. HBK spelade mer cyniskt, hade bättre tempo, var snabbare och starkare, hade en glasklar spelidé och framförallt gjorde man det enkelt för varandra. Man spelade som ett lag.
ÖSK har ofta inkasserat beröm för att man spelat bra fotboll i matcherna men att man haft otur som inte fått med sig fler poäng. Två segrar på tretton försök talar däremot sitt tydliga språk, vårat svartvita lag räcker inte till helt enkelt. Som jag ser det behövs det - åtminstone - värvas tre etablerade spelare som går direkt in i startelvan. Att Sportklubben följer spelare som Jiloan Hamad, Markus Gustafson och andra lokala talanger är givetvis bra och nödvändigt men det bör vara värvningar som verkligen är in futurum. Dessa spelare har inte de allsvenska kvaliteter som behövs för att stärka laget omedelbart.
Kvaliteten på träningarna för dålig
Tyvärr är kvaliteten på träningarna inte av allra bästa märke och det kan nog till stor del bero på att det är lite för många "ofärdiga"spelare i A-truppen för närvarande. Tycker mig kunna påstå detta efter att ha satt de flesta träningarna på Behrn Arena sedan årsskiftet. Många spelare behöver inte prestera på träning då man vet att man ändå är givna i startelvan nästa match ändå och denna uppenbara brist på konkurrens (låt oss inte ha några illusioner, vi har en av allsvenskans sämsta bänkar) gynnar defintivt inte laget. Det lysande undantaget är målvaktssidan där vi har två fullvärdiga allsvenskar som konkurrerar om platsen mellan stolparna och nog tusan har Peter Westman, mycket bra denna säsong, höjt sig markant sedan dubbel-Richard anlände från IFK Göteborg.
Givetvis är detta också en ekonomisk fråga men det måste finnas visst finansiellt utrymme att svänga sig med. Skillnaden mellan spel i allsvenskan och superettan sägs vara, åtminstone, tio miljoner kronor stor. Frågan är hur ÖSK:s ledning värderar det hela. Vad talar egentligen för att det skall bli islossning i målskyttet och att trenden skall vändas? Just nu, dessvärre, ingenting. Jag ser faktiskt bara mörka moln vid horisonten (passande nog denna ljuvliga sommar).
Ytterligare en förlorad närkamp
Nu väntar tre tuffa matcher mot Halmstad och IFK Göteborg på bortaplan följt av Hammarby hemma på Behrnabeu. Risken finns att vi sugs fast i bottenträsket och jag skulle inte bli ett dugg förvånad om vi vid denna månads utgång återfinns på jumboplatsen.
Hur kommer vi till rätta med saker och ting
Först och främst kräver jag att spelarna visar mer hjärta och energi. Det har verkligen varit en bristvara på sistone och hemjobbet i matchen mot HBK var verkligen under all kritik. Halläningarnan fick gång efter annan komma i attacker i numerära överlägen då ett antal spelare (onödigt att peka ut några enskilda spelare då det slarvades på de flesta håll) joggade hemåt med en förhoppning om att Westman och kvarvarande backar löser uppgiften.
Jag ser gärna att de spelare som inte platsar lånas ut till Rynninge, Forward eller varför inte Degerfors. Dessa klubbar har redan varit och ryckt i ett par av spelarna som återfinns på ÖSK:s överskottslager och klubben har på intet sätt ställt sig negativa till dessa påpråer, snarare tvärtom. Truppen nu är stor men saknar ändå tillräcklig bredd då det bara är dussintalet spelare som verkligen kan anses vara startspelare i allsvenskan. Visst inser jag att man måste slussa in talanger i A-lagsverksamheten men nu känns det alltså som att det blivit för mycket av den delen. Rätta mig gärna om jag har fel men de senaste tre åren tror jag att sex(!) spelare flyttats upp från U-truppen, det är väldigt mycket om man skall vara oändligt lyckliga om man få upp någon varje säsong.
Jag har fullt förtroende för Patrick Walkers sätt att leda - och träna - laget även om jag givetvis har vissa åsikter om laguttagningar och byten emellanåt. Patrick har dock nästintill ett omöjligt uppdrag då man inte kan tillaga annat än en hyfsad måltid om man bara har ett begränsat antal, dessutom rätt ospektakulära, ingredienser att jobba med.
Yunus Ismail - trots allt en intressant joker att slänga in i leken.
Carlsson, Barsom och Mr X
Nu måste beredas plats för ett par, tre klasspelare som verkligen kan gå in och ta en plats i startelvan. Jag sneglar åt AIK:s Niclas Carlsson som kanske inte är världens mest spektakulära spelare men han har verkligen ett fighterhjärta och en aldrig sinande ström av energi att återvinna bollen. Precis den spelartyp jag anser ÖSK saknar i dag. Att han dessutom är en väldigt skicklig spelare i luftrummet är bara grädden på moset. AIK vill inte behålla Niclas och nog tycker jag att ÖSK kan höra av sig till Gnaget åtminstone för att höra om en affär är rimlig.
Vidare anser jag att man måste ta en titt på Abgar Barsoms status (är han verkligen omöjlig att få "hem"?). Jag tror att BK Forward-produkten skulle kunna tillföra en hel del då han är så versatil och kan spela överallt på mittfältet och även, om det skulle knipa, gå in som ytterback. När Jon Lundblad nu tycks vara predestinerad att förgylla tillvaron i Superettan med Enköping gick en naturlig lösning förlorad. Men samtidigt är Jon inte den klasspelare som är så mycket bättre än Halilovic och Rodevåg att en satsning kanske kan motiveras till full, speciellt med hans skadehistorik på näthinnan. Med tanke på oviljan att förhandla med Jonaldo utgår jag från att man arbetar med större namn.
Skulle dessa tre spelare (Carlsson, Barsom, och Mr X) ansluta så hade ÖSK man inte bara fått en starkare trupp, varit mindre känsliga för skade- och avstäningsproblemation och fått fler bänkalternativ, den konkurrenssituation som skulle uppstå hade inneburit högre tempo på träningarna vilket tvingar ALLA att prestera för att få starta i nästa match.
Det är bara att öppna pengapungen nu, det finns trots allt pengar, och förstärka truppen omedelbart. Rullar vi bara på i samma gängor är risken stor att det blir matcher i Falkenberg, Landskrona och Åtvidaberg nästa säsong igen och att fira hundraårsjubileumet nere i periferin vore verkligen en riktigt knock-out som säker skulle bli svår att resa sig efter.