Örebro SK-Trelleborgs FF 3-2
Med ledning 3-0 efter en timme, ett dussintal fina chanser att öka på och ett markant spelövertag var det inte många som trodde att TFF skulle komma igen och skapa sådan spänning i slutet.
Gästerna inledde matchen ganska piggt och bjöd på ett par fina kombinationer till vänster, oftast signerade kvicke Patrik Svensson, men man hade oerhört svårt att få till några målchanser och inspelen hamnade för det mesta rakt i famnen på Anders Karlsson om man nu inte slog inläggen direkt ut över kortlinjen vilket också skedde med jämna mellanrum.
ÖSK växte dock successivt in i matchen och man skapade lite halvchanser genom "Boniek" Maruti och Johan Paulsson men de riktigt klara målchanserna lös, precis som solen, med sin frånvaro.
Efter dryga tjugo minuter fick Thomas Magnusson en smäll (armbåge?) i duell med Niklas Skoog och blev liggande en bra stund på den för Eyravallen ovanligt gröna mattan. Precis efter att Magnusson återinträtt i handlingarna kunde dock sportklubben ta ledningen då Johan Paulsson fick ta emot Gustaf Anderssons långa inspel, vända upp och lägga in bollen i "fel" hörn, otagbart.
Efter målet tog ÖSK över mer, snudd på totalt, och man alternerade smånätt spel på mittfältet med långa bollar mot en oerhört löpvillig "Boniek" som fick visa prov på sin fina teknik - som undertecknad inte trodde existerade - och snabbhet, avsluten togs dock i för svåra lägen och de vållade inte Pål Lundin några större bekymmer.
Efter trettiotre minuter tvingades Thomas Magnusson bryta matchen vilket medförde att Ola Larsson flyttades in i mitten och Douglas Andersson klev in på högerbacken. Fem minuter senare kunde dock ÖSK utöka sin ledning efter ett mönsteranfall. Niklas Skoog slog en underbar genomskärare i djupled för Micke Steen som spelade in bollen framför mål där "Pålle" oattackerad (var fanns markeringen Douglas?) kunde stänka in sitt andra för dagen och därmed fastställa halvtidsresultatet.
För att åstadkomma någon slags förändring i den dittills odugliga TFF-offensiven valde Ole Mørk att plocka in Christian Andersson till höger på mitten istället för den totalt osynlige Mattias Kronvall, ett bra byte skulle det sedermera visa sig.
ÖSK skulle dock öka på sin ledning till 3-0 då Tomas Andersson elegant slog in sin straff i nättaket efter att "Boniek" gått omkull i straffområdet. En vad det verkade från läktarplats något billig avblåsning som med all sannolikhet inte gjorts ifall matchen spelats på Vångavallen.
Det blev dock startskottet för TFF som omgående höll på att reducera när Tommi Grönlund fick på en bra pärla från långt håll vilken "Ankan" tvingades släppa retur på, en retur Peter Abelsson var mycket nära att peta in men Anders hann få kontroll på kulan och istället blev ÖSKarna uppretade på, vad de tyckte, Abelssons onödigt tuffa satsning.
Patrik Svensson blev bara fem minuter senare omkullriven i fritt läge av "Ankan" och den efterföljande straffen var lika solklar som säkert inslagen av Jonas Nilsson och trots att Anders gick åt rätt håll var han inte riktigt nära att rädda.
ÖSK hade sedan ett par fina lägen att defenitivt punktera matchen där "Bonieks" nick centimetrar utanför på Pålles precisa inlägg etsat sig fast på näthinnan. Istället blev det inbytte skåningen Johan Andersson som blev målskytt då han, efter en långboll och diverse studsar i straffområdet, elegant placerade bollen utom räckhåll för en uppgiven ÖSK-målis.
Nu övergick Trelleborg, precis som det flesta lag som ligger under med uddamålet och kvarten kvar att spela, till att slå långa bollar i parti och minut mot Mika Kottila, en taktik som visade sig vara effektiv då man fick mängder av fasta situationer sedan ÖSKs mittlås använt "Kotten" som stege. Gästerna fick också några lägen att kvittera och bästa chansen hade Johan Andersson som i matchens näst sista spark fick fritt skottfält från straffområdeslinjen men bollen gick mitt på mål och därmed tog ÖSK, trots allt, sin andra raka trepoängare.
Som helhet var ÖSKs seger rättvis men man måste fråga sig varför Trelleborg inte valde att spela tjongfotboll redan från start. När man väl satte igång och slå långbollar var ju matchen redan förlorad, det kändes så iallafall, men man var trots allt nära att ordna oavgjort. Bäst hos gästerna oförutsägbare Patrik Svensson. Hos ÖSK var givetvis tvåmålsskytten Johan Paulsson tongivande men även "Peggen" skall ha ett extra omnämnande för sitt uppoffrande spel.
