Kallt i Örebro
Det sägs att det har blivit riktigt varmt ute och att sommaren äntligen har kommit. Men själv går jag här och huttrar och slår åkarbrasor. Aldrig har jag sett en spelare som varit så viktig för sitt lag som Niklas Skoog. Men nu talar allt för att han försvinner efter Sundsvallsmatchen om en och en halv vecka.
Varken vädjanden från fans eller från en alltmer uppgiven tränare kommer tyvärr att kunna ändra på detta. För det är pengarna som styr fotbollen. Kanske är det just den realiteten som gjort det så märkligt kallt i Örebro.
ÖSK-skutan har fastnat i en ekonomisk issörja av höjda spelarlöner och skattekrav från det som bevisligen är Sveriges mest nitiska lokala skattemyndighet. Vi supportrar har betalat våra dyra biljetter, stoppat våra matvaror i "ÖSK-kassar" och t o m donerat pengar till klubbens "livlina". Allt detta har dock tyvärr bara varit som att sätta en liten utombordare på en oljetanker som sitter som pluggad i isen. Det krävs många, många miljoner för att det skall bli möjligt att segla igen. För att få de pengarna måste något säljas och det enda som någon
vill köpa är - Niklas Skoog.
Styrelsens val: Risk för Superettan eller respass till tvåan. Ingen direkt drömsits. Inför detta år har man ett underskott på 2 miljoner och en budget på -4 miljoner innan spelarförsäljningar. Lägg därtill risk för skattekrav på upp till ytterligare 4 miljoner. Om ett år skall ekonomin vara tillbaka på noll - annars ingen elitlicens och förflyttning till division två. I det läget är "Nya Eyravallen" en klen tröst.
Det andra alternativet är inte heller vidare lockande. Försäljning av Niklas Skoog, en spelare som betyder nästan ofattbart mycket för ÖSK. Hade Niklas spelat i någon av Stockholmsklubbarna hade kvällspressen vid det här laget försökt överträffa varandra i kraven på en landslagsplats för targetplayern, liraren, spelfördelaren, kreatören och målskytten Niklas Skoog. Med Skoog är ÖSK om det vill sig väl ett lag för den övre halvan. Utan - ett lag för bottenträsket. Niklas är den enda riktiga stjärna sportklubben har. Sponsorer och publik sviker ett lag utan stjärnor. Och nu börjar t o m Mats Jingblad tappa sugen.
8-9 miljoner förändrar ingenting på sikt. Med en försäljning av "en 1/10 Zlatan" klarar ÖSK sin elitlicens. Men pengarna ändrar inga förutsättningar i det längre perspektivet. De räcker näppeligen till att förstärka laget nämnvärt. Allt försvinner ner i de djupa hålen som skapats av höga spelarlöner, märkliga turer inom skattejuridiken och en styrelse som av tradition aldrig kunnat ta betalt när de släppt iväg sina guldklimpar vid spelarförsäljningar. Om ett halvår står vi där och undrar vart pengarna tagit vägen och hur många mål före detta ÖSK:are skall göra på oss. Om vi lyckats hanka oss kvar i högsta serien vill säga.
En försäljning av Niklas Skoog till Malmö FF för de summor som figurerat i pressen, cementerar bara bilden av fattig och rik, vinnare och förlorare inom svensk fotboll. Några klubbar har pengar och kan kosta på sig att ha ambitioner om europeiska cuper. Resten utvecklas alltmer till farmarlag åt dessa.
Skall man se nyktert på ÖSK:s situation är tyvärr en försäljning oundviklig. Att sälja Skoog är det enda alternativ som står till buds om örebroarna skall ha en chans att se elitfotboll i framtiden. Frågan är inte om utan - framför allt - till vilket pris.
Mitt råd till styrelsen: Anlita en extern förhandlare. Örebro SK har aldrig vunnit vare sig allsvenskan eller Cupen. Vi har, för det mesta oförtjänt, beskyllts för tråkig fotboll och har en undanskymd plats i media. Jag tror sånt sätter sina spår.
Det finns nån slags försagdhet eller kanske feghet över hur klubben agerar. ÖSK skulle aldrig kunnat ha förhandlat sig till 80-85 miljoner om Zlatan spelat för klubben. Det hade varit helt otänkbart. Vi hade snarare fått en tiondel av summan och en stolt klubbledning hade berättat för pressen att hotet från elitlicensen nu var undanröjt.
Klubben har gång efter gång mer tittat på vad man skulle behöva för att klara sig kortsiktigt än på vilket maxbelopp som man skulle kunna få från motparten. Jag tror inte att storleksordningen på det belopp som nämnts är en tillfällighet. Jag antar att beloppet som ÖSK kräver är precis det som behövs för att klara elitlicensen om kalkylerna håller. Detta är i så fall ett i grunden felaktigt och djupt oprofessionellt förhållningssätt vid prissättning. Ett pris skall aldrig bestämmas av vad man själv skulle vara nöjd med, utan vad en köpare efter flera förhandlingsrundor till sist är villig att betala.
Anlita professionell hjälp.
För att öka möjligheterna att försäljningen av Skoog blir annat än ännu en kortsiktig räddningsplanka föreslår jag att klubbledningen sväljer stoltheten och anlitar en professionell förhandlare utan andra bindningar till klubben än de rent affärsmässiga. Förhandlaren får betalt via procent på försäljningssumman - alltså mer betalt ju högre priset blir. Han behöver inte alls känna för varken spelaren eller för klubben, men han får gärna älska pengar. Först då har jag hopp om att ÖSK:s rea-traditioner bryts - ett måste för att en liten klubb som ÖSK ska kunna överleva på sikt.
Pengarna styr fotbollen. Man skulle vilja handla med hjärtat och behålla lagets stjärna, men de kalla ekonomiska realiteterna måste få styra. Fotbollen har blivit kallare. Jag tycker inte om det - men även ÖSK måste anpassa sig.
