Krönika: Vilket vägval gör vi nu?
Svartvitts krönikör Marcus Avenbrand hoppas att ÖSK ser allvaret i situationen och börjar om i tvåan.
FÖr någon vecka sedan blev det väldigt uppenbart varåt det lutade. ÖSK:s ordförande Christer Liljenberg sade något kryptiskt att han minsann trodde att ÖSK skulle klara sig men att han "kände en malande oro". Det gav direkt starka indikationer på varåt dagens beslut lutade. Det finns inga gråzoner att gömma sig i och Liljensberg malande oro var förmodligen bara ett förfinat sätt att säga att detta går åt helvete...
"Goodbye to you, my trusted friend
We've known each other since we're nine or ten
Together we climbed hills or trees
Skinned our hearts and skinned our knees"
Jag är dessvärre helt övertygad om att alla överklaganden kommer att sakna betydelse då man överklagar till en instans som ryms under samma paraply som den man redan fått nobben utav. Det är alldeles för mycket korridorsdunkar för att nämnderna hos SvFF, mer eller mindre, indirekt skall köra över sina kollegor genom att fatta ett annat beslut.
"Goodbye my friend, it's hard to die
When all the birds are singing in the sky"
Själv, fullt på det klara med att ÖSK:s allsvenska era är all för denna gång, har jag börjat fundera kring framtiden. Vad är egentligen bäst? Hur skall föreningen fortleva utan att ständigt tvingas umgås med detta ekonomiska obehag? Dålig ekonomi i superettan eller skuldfritt i supertvåan?
Att det nu givetvis väntar en huggsexa om samtliga spelare i ÖSK:s trupp, även de som normalt inte uppbringat något intresse från andra spekulanter, tar jag för givet. Alvbåge försvinner självklart, likaså Larsen, Nordback, Anttonen och Costa. Sedan tidigare har redan Danielson, Gustaf Andersson och Mambo Mumba flytt det sjunkande skeppet och det är bara att inse att det lag ÖSK kunnat ställa upp med i superettan inte blivit direkt överdrivet slagkraftigt.
Givetvis kan den näst högsta serien te sig lockande med intressanta lag såsom AIK, Degerfors, Norrköping, Västerås, Åtvidaberg och Öster men... tyvärr kommer det finansiella oket ligga kvar över föreningen som en extremt tung börda och med tanke på inkomstborfallet i en lägre serie kan det knappast var en gynnsam situation, varken på kort eller längre sikt. ÖSK måste se längre än till Råsunda, Stora Valla, Arosvallen eller Värendsvallen.
"We had joy, we had fun, we had seasons in the sun
But the hills that we climbed
Were just seasons out of time"
I stället måste framtiden ligga i det ungdomliga laget som är nykomling i division två denna säsong. En ekonomiskt välskött förening UTAN skulder där man har såväl sportsliga som finansiella skäl att ha en framtidstro. Tvåan i sig må vara osexig och lagen däri får det inte att vattnas i munnen direkt men nu handlar det om att leva i skuggan ett par år. Växa i det tysta, bygga en spelidé, ge ungdomarna chansen och sedan komma tillbaks i en sådan stark skepnad att självaste Fågel Fenix blivit avundsjuk.
Djurgården och Malmö klarade av ett år i periferin på ett alldeles utmärkt sätt och kom tillbaka starkare än förr. Vet inte om det var den berömnda väckarklockan som ringde och uppmärksammade de styrande att allt inte stod rätt till men hur som helst så tycks det ha fungerat.
"We had joy, we had fun, we had seasons in the sun
But the stars we could reach
Were just starfish on the beach."
Att sitta och peka finger och skylla på än den ena än den andra på att denna prekärt tragiska situation uppkommit gynnar inte någon och det är bara att kallt konstatera att ÖSK levt över sina tillgångar och inte, vilket torde vara givet, rättat munnen efter matsäcken. Siffrorna i det dokument som SvFF publicerat på sin hemsida är tillräckligt skrämmande i sig och talar sitt tydliga språk. Läget är illa. Riktigt illa.
Om ÖSK tror att problemen försvinner enbart via en "vinst" i ett överklagande är man ute på djupt vatten och frågan är hur länge föreningen skall behöva förlita sig till extraordinära åtgärder (ex. Lingplan, konstgräsbidrag, spelarbolag, miljonmän, trixig bokföring etc.) för att reda ut snålblåsten.
Nu känns det ändå som att ÖSK är på rätt väg. Man rättar de facto äntligen munnen efter matsäcken och låter omförhandla alldeles för vidlyftiga kontrakt. Man drar ned på personal. Man ser över alla utgifter och försöker se till att optimera balansen i budgeten där ingen utgift är för liten för att ungdå att tittas över. Tyvärr hittade man denna rätta väg att vandra alldeles för sent efter ett årtionde av dålig ekonomi och vilset irrande på stigar som inte lett framåt utan man har enbart klampat på i denna ond cirkel till synes helt övertygad om att allt bara ska ordna sig per automatik.
Lycka till i allsvenskan Gefle, Häcken och Assyriska. Det skall bli kul att följa er framfart men ett litet råd i all välmening. Satsa inte pengar ni inte har i en iver att överleva i högsta serien. Baksmällan kan nämligen bli riktigt, riktigt tung.
Förresten, ÖSK kommer tillbaka och då j-ar...
Marcus Avenbrand
marcus.avenbrand@svenskafans.com
