Fotbollsförbundet och demokratin
SvFF vägrar att svara på sakfrågor. Istället ger de uttryck för en skrämmande demokratisyn. I förlängningen blir förbundets medlemmar rättslösa.
Skälet till att Appelationsnämnden underkände ÖSK: s kontrollbalansräkning är ju att de inte gjort någon reservation för eventuella förluster vid spelarförsäljningar. ÖSK menar i sitt öppna brev att de dels följt SvFF: s riktlinjer och tagit upp truppens värde (utan reservationer) på samma sätt som andra klubbar.
För att svara på brevet och vinna debatten skulle SvFF nu kunna visa upp de riktlinjer som finns för hur en spelartrupp skall tas upp i en balansräkning. Det gör de förstås inte. Skälet är att detta ju bara skulle visa att Örebro SK, i likhet med andra Allsvenska kollegor, har gjort rätt.
Så vad gör de? Istället för att svara på kärnfrågan, värdering av spelartruppen, eller på de andra frågor som klubben ställer, väljer de att berätta:
-Att Örebro SK har varit med och valt personerna som sitter i styrelser och nämner.
-Att klubben varit med i den demokratiska process som utmynnat i att Elitlicensen införts.
-Att Örebro SK sedan licensen vid varje kontrolltillfälle varit ett fall för Licensnämnden.
-Att klubben inte haft någon avvikande uppfattning om val av ledamöter i Licens- och Appellationsnämnden.
Allt detta är känt sedan gammalt och har förstås aldrig bestridits av ÖSK. Argumentation är inte bara svag utan vittnar också om en demokratisyn som gör mig rädd å fotbollens vägnar.
Det faktum att man i en demokratisk process valt representanter, ändrar väl inte det faktum att man bör strida för sin sak om man upplever att man blivit förfördelad? Besluten en nämnd fattar blir väl inte bättre (eller sämre) för att den blivit tillsatt demokratiskt? Att ÖSK har varit med och valt representanter, varit med om att införa Elitlicensen och varit ett fall för Licensnämnden tidigare, har inte ett uns med sakfrågan att göra.
Om den demokratisyn som SvFF ger uttryck för fick råda i samhället i övrigt, skulle all politisk debatt ligga död mellan valen vart fjärde år. Politiker, fackpampar och idrottsförbund skulle kunna fiffla, sko sig på sina medlemmar, fatta godtyckliga beslut och göra i stort sett vad som helst - de har ju blivit valda demokratiskt. Den som är missnöjd får man vänta till nästa val.
Det viktigaste i hela frågeställningen är dock fortfarande följande:
Har ÖSK följt SvFF: s riktlinjer? Ja.
Fattar SvFF beslut enligt sina egna riktlinjer?Nej
Finns det då någon rättssäkerhet för SvFF: s medlemmar?Nej
Kommer ÖSK att fortsätta kämpa för sin rätt?Ja, självklart.
Jag hoppas förstås att affären bedöms vara av sådan art att Riksidrottsförbundet tar upp frågan. Som sista möjlighet finns sedan civilrätten. Även om jag hoppas att frågan inte behöver drivas så långt, är min, om än högst lekmannamässiga, bedömning att ÖSK bör ha goda chanser i ett civilrättsligt mål. I grunden handlar det ju om ett förbund som följer sina egna riktlinjer. Det är just för lägen som detta som den civilrättsliga vägen finns som ett skydd för rättssäkerheten.
