Lagändring - lösningen för Yunus?
Fredagen den 8:e februari lämnades Yunus överklagan in, du kan läsa mer om det i en tidigare artikel. Under hösten 2007 presenterade Justitiedepartementet en promemoria som kan komma att rädda Yunus i Sverige om lagförslaget träder i kraft.
Justitiedepartementet presenterade en promemoria (DS 2007:27) i juli 2007 som rör ett lagförslag, ett lagförslag som skulle kunna rädda Yunus i Sverige. Promemorian ska ses som ett alternativ till de förslag som presenteras i 9.3, 9.4 och 12.2 i utredningen Arbetskraftsinvandring till Sverige – förslag och konsekvenser (SOU 2006:87).
Förslaget innebär kortfattat att en utlänning, vars uppehållstillstånd avslagits genom ett lagakraftvunnet beslut, ska kunna beviljas uppehållstillstånd för arbete utan att den asylsökande behöver lämna landet. Ansökan om uppehållstillstånd pga arbete kan bara beviljas om den asylsökande kan visa att han/hon har en anställning sedan minst sex månader och att anställningen antingen är en tillsvidareanställning eller varar minst ett år fram i tiden från ansökningstillfället, dessutom måste de allmänna förutsättningarna för arbetstillstånd uppfyllas. I förslaget nämns också att för att en ansökan ska beviljas krävs att den ges in till Migrationsverket inom två veckor från det att beslutet om avslag på asylansökan vunnit laga kraft.
I promemorian från Justitiedepartementet står det att Kommittén för Arbetskraftsinvandring (KAKI) föreslår att asylsökande även i fortsättningen ska kunna arbeta i Sverige genom att undantas från skyldigheten att ha arbetstillstånd om handläggningen i ärendet beräknas ta mer än fyra månader. Ett sådant här undantag (AT-UND) ska dock inte beviljas asylsökande som saknar identitetshandlingar om inte han gjort vad som skäligen kan krävas för att kunna fastställa sin identitet.
Huvudregeln när det gäller uppehållstillstånd bör, enligt promemorian, vara att man ansöker om det innan man kommer till Sverige, det samma gäller arbetstillstånd. Av diverse naturliga skäl är detta inte möjligt för asylsökande och därför ska möjligheten för dem finnas att göra det efter deras inresa till Sverige. Motiveringen till varför det bör vara möjligt för asylsökande att söka uppehållstillstånd för arbete efter inresa till Sverige och lagakraftvunnet beslut om avvisning/utvisning är att en asylsökande som under sin prövning arbetar har påbörjat en etablering i Sverige. Genom inträde på arbetsmarknaden stärks även anknytningen till Sverige och det är inte rimligt att någon i en sådan situation ska behöva lämna landet för att ansöka om uppehållstillstånd för arbete.
Ett annat argument är att det blir oerhört kostsamt för den asylsökande och det kan även bli ett ekonomiskt avbräck för arbetsgivaren om en av dennes anställda tvingas lämna Sverige under en längre tid för att söka uppehållstillstånd.
En ansökan om uppehållstillstånd för arbete efter lagakraftvunnet beslut utgör inte ett verkställighetshinder enligt 12 kap 18-19 §§ utlänningslagen men Migrationsverket bör avvakta med verkställigheten av avvisning eller utvisning tills ansökan har prövats, vilket ska ske skyndsamt.
Hur kan det här påverka Yunus?
Först och främst måste lagförslaget givetvis träda i kraft. Regeringen har som ambition att kunna presentera en proposition innan sommaren och målet är att lagförslaget ska träda i kraft den 1 december 2008. Lagförslaget har varit ute på remiss till olika myndigheter och organisationer och Justitiedepartementet har gjort en remissammanställning. För tillfället utarbetar de en remiss till lagrådet, som består av ett antal juridiskt sakkunniga personer. Om inte lagrådet har några större invändningar bör arbetet med propositionen gå förhållandevis snabbt och smidigt.
Ponera att lagförslaget träder i kraft den 1 december 2008, kan det påverka Yunus något? Svaret får bli ”ja” men med många om. Först måste Migrationsdomstolen antingen inhibera Migrationsverkets beslut eller besluta om en ny prövning gentemot Somalia. Då lagändringen träder i kraft och Yunus ärende fortfarande behandlas kan det bli aktuellt att han beviljas uppehållstillstånd med stöd av det som i dagsläget ännu bara är ett lagförslag. Det kan dock komma att bli en tolkningsfråga då ett av kraven för den asylsökande är att denne haft en anställning sedan minst sex månader och att detta helst ska kunna styrkas med t.ex. lönebesked. Yunus skrev på ett kontrakt med ÖSK under sensommaren 2006 men har som bekant inte haft tillstånd att arbeta.
Kontraktet mellan ÖSK och Yunus bör även kunna styrkas med uppgifter i media och det befintliga avtalet mellan ÖSK och IK Franke. Yunus har alltså inte haft tillstånd att arbeta men har likväl tränat med ÖSK och deltagit i träningsmatcher. Detta, kan man tycka, bör stärka Yunus anknytning till Sverige och likställas med det arbete som avses som krav för att beviljas uppehållstillstånd för arbete.
Om Migrationsdomstolen beslutar om ny prövning för Yunus men gentemot Somalia är sannolikheten förmodligen ganska stor att Migrationsverket bedömmer att beslut inte kan tas inom fyra månader. Kravet för AT-UND är därmed uppfyllt, i befintlig lagstiftning finns inget krav om att den asylsökande måste ha styrkt sin identitet eller skäligen gjort vad som kan krävas för att kunna styrka identiteten. Det är i och för sig möjligt att detta tas upp i praxis men det är inget jag tänker fördjupa mig i.
Förbundets reglemente nämner inget om AT-UND och undertecknad har försökt få tag i Krister Malmgren för att kontrollera om man får spela fotboll med ett AT-UND, men mina försök har inte givit resultat.
Migrationsverkets remissvar
Föga förvånande är Migrationsverket kritiskt till delar av det förslag som Justitiedepartementet presenterade. Migrationsverket tillstyrker dock förslagen som rör AT-UND och menar att förslaget om styrkt identitet kan motverka de problem som i dagsläget finns med identitetshandlingar som inte visas upp i asylprocessen. De noterar även att kravet på styrkt identitet kan minska antalet asylsökande som beviljas AT-UND just för att många undanhåller identitetshandlingar. Migrationsverket föreslår därför att även övriga bestämmelser som tar upp AT-UND i 5 kap 4 § utlänningsförordningen ska ses över och vill även att ett AT-UND endast ska gälla fram tills det finns ett lagakraftvunnet beslut om avvisning/utvisning.
Migrationsverket avstyrker förslaget om att asylsökande med lagakraftvunnet avslag på en asylansökan ska få möjlighet att beviljas uppehållstillstånd för arbete. ”Migrationsverket avstyrker förslaget eftersom det innebär alltför stora avsteg från viktiga principer och dess effekter och verkningar är svåra att överblicka… Förslaget innebär att en bred möjlighet öppnas för en enskild asylsökande att utnyttja ”arbetsspåret” inom ramen för en asylansökan. Detta kan leda till bristande respekt för asylrätten och motverkar också den separation mellan asyl och arbetskraftsinvandring som hela förslagspaketet i sig torde vara ett uttryck för. Förslaget innebär vidare ett avsteg från principen om att tillstånd skall vara ordnat före inresan. Det kan locka till sig personer som på vinst och förlust åker till Sverige och söker asyl när det verkliga motivet är att arbeta. Förslaget kan alltså leda till en ökning av antalet asylsökande i landet. Ökningens omfattning är svår att uttala sig om men den kan vara betydande. Det medför i så fall längre handläggningstider samt ökade kostnader för mottagningssystemet… Den bör till en början begränsas till speciella undantagsfall där det är av stor vikt att det inte uppstår avbrott i det pågående arbetet. Det skall vara fråga om personer vars arbete innebär att ett avbrott i anställningen medför icke rimliga förluster i produktion, tid eller kompetens och där den anställde svårligen kan ersättas av andra.”
Migrationsverket är, som tidigare sagt, kritiska till att asylsökande ska ha möjligt att ansöka om uppehållstillstånd efter lagakraftvunnet beslut om avvisning och att detta kan ske i Sverige. Uppenbarligen delar inte de Justitiedepartementets åsikter om det orimliga i att tvinga asylsökande till deras hemländer för att kunna ansöka om uppehållstillstånd därifrån utan de skriver istället följande:
”Verket menar att den hemresan knappast kan komma så olägligt eller anses så besvärlig. Det troliga är snarare att vederbörande behöver åka hem för att ordna upp alla praktiska angelägenheter som säkert uppstår om han eller hon hittar ett nytt arbete i Sverige. Migrationsverket ifrågasätter således behovet av en ordning där arbetstillstånd beviljas efter inresan och det gäller såväl viseringspliktiga som viseringsfria.”
Remissammanställning:
Lagförslaget var ute på remiss under hösten 2007 och olika myndigheter och organisationer gavs tillfälle att yttra sig. Nedan följer en sammanställning med yttranden från olika instanser med de vanligaste invändningarna.
Kammarrätten avstyrker förslaget med motiveringen att en strävan inom asylprocessen alltid har varit att handläggningstiderna ska vara så korta som möjligt och att de sökande ska få ett definitivt besked så fort som möjligt. Kammarrätten menar att förslaget kan innebära att asylprocessen förlängs på ett oönskat sätt. Även Länsrätten i Göteborg avstyrker förslaget med en liknande motivering, de anser att en av intentionerna när den nu gällande utlänningslagen trädde i kraft vara att man skulle få ett tydligt slut på asylprocessen. Enligt dem ”förfelas således huvudtankarna med den nya lagen” om en sökande kan dröja sig kvar i landet efter att asylprocessen är avslutad för att söka uppehållstillstånd för arbete. Vidare fortsätter de och menar att man frångår en viktig princip om att uppehållstillstånd ska ansökas i hemlandet. De menar att det finns en risk att folk som vill komma till Sverige för att arbeta kan kringgå reglerna genom att söka asyl innan de ansöker om uppehållstillstånd för arbete.
Rikspolisstyrelsen är inne på samma linje men tycker att man inte ska få en ansökan om uppehållstillstånd för arbete prövad i Sverige utan att man lämnar landet om det inte föreligger starka humanistiska skäl. De vill också framhålla att en viktig utgångspunkt i lagstiftningen bör vara att personer som vistas eller arbetar i Sverige olagligt inte ska erhålla några fördelar av detta när det gäller arbets- och uppehållstillstånd.
Forskningsrådet för arbetslivet och socialvetenskap (FAS) stödjer förslaget om att asylsökande ska ha rätt att arbeta även i fortsättningen och skriver att personer som har varaktigt arbete ska ha möjlighet att söka uppehållstillstånd på de grunderna även om asylansökan har avslagits.
Juridiska fakulteten vid Lunds universitet och Arbetsgivarverket tillstyrker förslagen utan någon vidare motivering. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) skriver att det ur ett arbetskraftförsörjningsperspektiv är ett rimligt förslag men att det ur ett arbetsmarknadsperspektiv är mer rimligt med ett framåtblickande kriterium för anställningen.
Även Södertälje kommun fick tillfälle att yttra sig och de tillstyrker förslaget men menar att en förutsättning är att en prövning av ”detta” uppehållstillstånd ska göras på samma sätt och uppfylla samma krav som en ansökan som lämnats in i utlandet med motiveringen att det sparar både pengar och tid. Gislaveds kommun tillstyrker förslaget och de menar att invandrare integreras snabbt i samhället tack vare möjligheten till förvärvsarbete. Även Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tillstyrker förslaget men utan vidare motivering.
Stödet för lagförslaget är ganska stort bland remissinstanserna och kanske speglar remissammanställningen åsikterna bland riksdagsledamöterna?
Yunus har även, via sitt ombud, överklagat nedsättningen av dagersättningen från Migrationsverket. När detta avgörs är inte känt i dagsläget. Jag vill också passa på att påminna er om att skriva under namninsamlingen för Yunus om ni av någon anledning inte har gjort det än. Den hittar ni här.
