Krönika: Förlorare? Vi?
På fredag sätts äntligen punkt för tidernas kanske märkligaste historia kring fotbollsallsvenskan. Dessvärre tror jag inte att resultatet blir vad många örebroare hoppas. Ändå har jag svårt att känna mig alltför nedslagen.
Jag är inte en obotlig pessimist. Inte heller misstror jag ÖSK:s syn på saken. Mitt antagande bygger på ett enkelt faktum: I en märklig härva där ingen tycks veta säkert och experter säger emot varandra, är det alltid lättare att låta ett tidigare fattat beslut stå kvar.
Förhoppningsvis har jag fel. Men skulle mitt dystra tips slå in behöver man inte lyfta blicken särskilt högt för att inse att ÖSK trots allt vunnit många segrar sedan i höstas.
Diskussionen handlar ju faktiskt om Allsvenskan eller Superettan. Minns hur laget i höstas reste sig på nio och genom en fantastisk insats såg till att hålla nedflyttningsspöket borta. Utan deras kämpaglöd hade det kunnat bli derbyn mot ÖSK Ungdom i år.
Dessutom har klubbens rykte märkligt nog förbättrats ju längre historien har pågått. När licensnämnden offentliggjorde sitt historiska beslut var ÖSK "the bad guys". Fotbollförbundet gjorde bara sin plikt och den som vågade påstå något annat var antingen paranoid, konspirationsteoretiker eller naiv gnällbältespatriot. Förmodligen allt på en gång.
Efter Appellationsnämndens fastställande var det samma visa. Men så kom vändningen. Riksidrottsnämnden bestämde sig för att ta upp frågan och Fotbollförbundet fann sig plötsligt inträngt i ett hörn. Ursinnigt gick man till attack. Först en närmast desperat tjugotvåsidig inlaga som av bara farten odugligförklarade de egna Licens- och Appellationsnämnderna. Därefter anlitande man en brottsmålsadvokat á 4000:- i timmen inför förhandlingarna i Riksidrottsnämnden.
Det var fler än Lasse Anrell som genomskådade ulven bakom fårakläderna. ÖSK förvandlades från skurkar till offer. Inte i allas ögon, men i mångas. Fotbollförbundet visade klart och tydligt att man inte drog sig för att skjuta sina egna medlemmar i sank.
För så måste det ju vara. Eller har det gått Lagrell & Co helt förbi att ÖSK under tiden har kommit till rätta med de ekonomiska svårigheter som nu hotar att skicka ut dem ur högsta serien? Och därigenom uppfyllt målsättningarna (vilket ju ändå måste vara det viktigaste) i den handlingsplan som förbundet underkände i somras.
Om herrarna i Solna hade noterat detta hade de rimligen insett att det enklaste för alla parter hade varit att stryka ett streck över historien.
"Vi inser att regelverket har varit både otydligt och otillräckligt. Dessutom har Örebro SK gjort en berömvärd insats när de löst sin besvärliga ekonomiska situation. Eftersom de redan uppfyller kraven för elitlicensen för 2005 och regelverket nu ska skärpas, låter vi detta bli en läxa för oss alla. Nästa gång kommer reglerna vara så glasklara att möjligheten att överklaga bara blir en formalitet. Naturligtvis ska Assyriska få spela i allsvenskan 2005, de ska inte behöva bli ett offer för en utdragen process."
Det, om något, hade både löst problemet och återupprättat förbundets anseende. Att våga erkänna sina misstag och visa handlingskraft är två dygder i vårt samhälle.
Men så blir det naturligtvis inte. Förbundet kommer att löpa linan ut och sannolikt utropa sig till segrare på fredag. Kanske inte offentligt, men garanterat bakom lyckta dörrar.
Därmed inte sagt att jag är emot elitlicensen som princip. Vad jag vänder mig mot är hur affären har hanterats. Finns det regler ska de vara begripliga. Ett så avgörande beslut som att flytta ner en förening en division får absolut inte kunna uppfattas som godtyckligt och baserat på tyckande och en "allmän känsla".
Samtidigt är det lätt att skylla allt på Fotbollförbundet. Vi får inte glömma att det faktiskt är ÖSK självt som har försatt sig i den här situationen. Under många år har man blundat för den bistra ekonomiska verkligheten. Ledningen låtsades som om allt var frid och fröjd och många utanför klubben insåg därför inte hur illa läget faktiskt var.
Det var först när nedflyttningen basunerades ut som det stod klart att ord som "konkurs" och "indragen elitlicens" var mer än tomma ord. Klubben hade redan börjat sitt beundransvärda upphämtningsarbete och nu vaknade även kommunen. ÖSK räddades i sista stund genom den geniala ekonomiska rekonstruktionen som innebär att Örebro kommun både får äta kakan och ha den kvar.
Självklart hoppas jag på allsvenskt spel i år. Men viktigast har varit att få rätsida på ekonomin. Annars hade det ändå blivit Superettan förr eller senare - i bästa fall. Antingen via beslut i licensnämnden - förmodligen redan i höst - eller genom en nedflyttning på sportsliga grunder, orsakad av påtvingade spelarförsäljningar och uteblivna värvningar.
I ett sådant läge hade konkursen förmodligen varit ett faktum. Nu finns i stället möjlighet att bygga något nytt inför framtiden. Med stora delar av den allsvenska spelartruppen i behåll är utsikterna goda att vi inte behöver vänta alltför länge innan Örebro SK åter är ett stabilt allsvenskt lag. Och den här gången med en sund ekonomi. Det är skillnad, det!
Det är en seger betydligt viktigare än kommande fredags beslut i Riksidrottsnämnden. Visst känns Boden, Falkenberg och Ljungskile inte lika hett som Halmstad, Hammarby och IFK Göteborg. Men huvudsaken är att vi även i fortsättningen får möjlighet att se vårt älskade ÖSK på "Vallen".förlåt, Behrn Arena.
Och om valet står mellan att läsa den femtioelfte artikeln om ÖSK på ruinens brant, eller att sitta tillsammans med 10 000 åskådare och njuta av när mina svartvita hjältar slår tillbaka Degerfors, då vet i alla fall jag vad jag väljer.
