Lagbanner

-
-

Klasskillnad på Behrn Arena
</i>Unge Robin Staaf hade en otacksam roll i sin allsvenska debut men klarade sig godkänt.

Klasskillnad på Behrn Arena

ÖSK hade inte skuggan av en chans när man mötte AIK på Behrn Arena inför nästan 10 000 åskådare. Slutresultatet skrevs till 1-4 och hemmapubliken fick i alla fall jubla en gång då Samuel Wowoah hittade rätt från långt håll.

Jag funderade ett tag på att göra det väldigt enkelt för mig genom att  återpublicera förra årets matchrapport mellan dessa lag. En match som också slutade 1-4. En match där AIK var precis lika överlägsna som i dag. En match där AIK tog ledningen tämligen omgående. En match där ÖSK fick en reducering i slutminuterna då AIK sedan länge slutat spela. Men jag gör som ÖSK, väljer det svårare alternativet, och grottar ned mig rejält i dagens nederlag.

Det har känts riktigt bra på senare tid. Genrepet mot Djurgården var strålande, nyförvärven har imponerat på träning, solen sken och nästan 10 000 åskådare fanns på plats på Behrn Arena för att njuta av dagens tillställning. Men redan två minuter efter avspark, och efter en felpassning av Kihlberg, så hade gästerna tagit ledningen genom Ivan Obolo. AIK hade total kontroll på matchbilden och ÖSK hade svårt att hitta rätt i positionerna och skapa målchanser. Gästerna löste de flesta situationer utomordentligt och ytterligare ett gästmål hängde i luften. Det kom i den 30:e minuten sedan Miran Burgic vid första stolpen elegant nickat in Ivan Obolos inlägg. Bara fyra minuter senare var det ridå ÖSK. Ivan Obolo fick stå totalt omarkerad i straffområdet och dunkade in 3-0 på volley. ÖSK-ledningen valde då att agera genom att ta ut Kristoffer Näfver (båda de senare målen kom efter inlägg från våran vänsterkant) och det var dags för Eric Bassombeng att lämna sina första avtryck i allsvenskan. Nästan direkt stod han för en mycket fin soloprestation på kanten men det låga inspelet resulterade bara i en hörna.

Robin Staaf, godkänd i sin allsvenska debut, fick lämna planen till andra halvlek och nye Kim Olsen ersatte. Dansken såg mycket intressant ut och kommer säkert att göra mycket nytta för sportklubben under säsongen. Åtminstone när hans medspelare lär sig att Kim är en spelare som kan vinna nickdueller och att man löper in i djupet för att ta tillvara på hans skarvningar. ÖSK började andra halvleken piggt, skapade några hörnor och halvchanser men trycket bedarrade och AIK återtog taktpinnen. I den 63:e minuten fick Jorge Anchén drömträff från långt håll. Westman kunde inte stoppa långskottet från att segla in i bortre krysset och, utan att ha alla vårens mål på näthinnan så måste uruguayanens fullträff varit ett av allsvenskans vackraste denna säsong.

Patrik Anttonen ersatte Joakim Green i den 71:e minuten. Den unge högerbacken hade en jobbig debut i högsta serien men samtidigt var det många nya komponenter i laget och Jocke är naturligtvis värd fler chanser från start, men det ligger nära tillhands att tro att Anttonen spelar högerback på söndag i måstematchen mot Ljungskile. AIK gjorde ett par byten på slutet (bland annat fick ÖSK-bekantingen Kevin Walker spela en kvart på sin gamla hemmaarena) och matchen såg ut att självdö där två lag bara inväntade slutsignalen. Sista fem höjde sig dock Sportklubben, väl medvetna om hur viktigt ett mål är för framtiden, och Samuel Wowoah bröt måltorkan som varit sedan slutet av April då han stänkte in en halvvolley efter hörna. Ett mycket vackert mål och även om ovationerna kanske inte blev överväldigande så var det sköt med svartvitt nätrassel igen. Minuten efter målet borde AIK:s Pierre Bengtsson kunde ha fått syna det röda kortet efter en totalt vansinnig tackling på Eric Bassombeng nere vid kortlinjen men domare Stålhammar nöjde sig med en varning. Efter tre stopptidsminuter var pinan över och ÖSK hade återigen klappat igenom hemma mot AIK.

Gnaget vann helt rättvist och ÖSK hade problem att täppa till ytan framför eget försvar. När man enbart spelar med en defensiv mittfältare krävs det att man är aggressiv och inte låter motståndet trä in bollarna till de mötande anfallarna, något ÖSK inte lyckades med. Man förlorade också alldeles för många närkamper i kritiska lägen vilket AIK inte var sena att bestraffa oss för. Rickard Norling, på plats i Hummelsta vid genrepet, hittade blottorna i ÖSK:s spelsystem och det är bara att hoppas att de svarvita gnuggar försvars- och positionsspel de få dagar som är kvar till LSK-matchen.

Nordin Gerzic fick helt riktigt priset som ÖSK:s bäste spelare i matchen. Mittfältaren fick nu spela på sin rätta position och övertygade. Eric Bassombeng firade stora triumfer med sin snabbeht och förtjänar också positiv kritik. Kim Olsen visade också att han kan tillföra en del med sin nickstyrka, spänst och kloka spel. Övriga kan mycket mer och visar det förhoppningsvis mot Ljungskile på söndag i en match som blir otroligt viktig.

Andra halvlek slutade 1-1, visserligen hade AIK dragit ned på tempot så dags, men det är något att ta med sig till HA Bygg Arena. Med Bassombeng och Olsen i anfallstrojkan får man ett snabbt och ett starkt alternativ i anfallsspelet. Detta i kombination med finurlige Porokara lovar trots allt gott. Det går inte att kasta in handduken efter denna match, vi mötte trots allt ett mycket starkat AIK. Nu laddas batterierna under ett par dagar och sedan tas nya tag i Bohuslän på söndag. Då skall vi vinna, det både tror och hoppas jag.

Spelarpoäng:
5p Nordin Gerzic
4p Eric Bassombeng
3p Kim Olsen
2p Bertin Zé
1p Robin Staaf

Matchfakta: ÖSK-AIK 1-4 (0-3)
0-1 (2) Ivan Obolo
0-2 (30) Miran Burgic
0-3 (34) Ivan Obolo
0-4 (63) Jorge Anchén
1-4 (85) Samuel Wowoah

Varning ÖSK: Magnus Wikström
Varning AIK: Pierre Bengtsson
Domare: Daniel Stålhammar, Landskrona
Publik: 9701

ÖSK (4-3-3): Peter Westman - Joakim Gren (Patrik Anttonen, 71), Bertin Zé, Magnus Wikström. Samuel Wowoah - Fredrik Nordback, Magnus Kihlberg, Nordin Gerzic - Roni Porokara, Robin Staaf (Kim Olsen, 46), Kristoffer Näfver (Eric Bassombeng, 40)

Marcus AvenbrandMarcusAvenbrand2008-07-03 23:15:00
Author

Fler artiklar om Örebro

Fem punkter från vallen #3