Klappruttet ÖSK chanslösa mot Gais
ÖSK fick en fotbollslektion på Gamla Ullevi när Gais mycket välförtjänt vann med 3-0. Siffror som, det smärtar att erkänna det, är smickrande för Sportklubben.
Det tog blott tio minuter för Gais att spräcka målnollan på Gamla Ullevi. ÖSK:s mittförsvar kom helt fel och Pär Ericsson kunde enkelt skalla in bollen över John Alvbåge. Tyvärr fungerade målet inte som någon väckarklocka för de svartvita som utgjorde en sorgligt blek figur på en öde arena. Det formstarka hemmalaget öste på framåt och det är lite märkligt att man inte gjorde något ytterligare mål innan halvtidsvilan.
Vad som irriterade extra mycket var att Gaisarna inte behövde anstränga sig för att skapa målchanser, det såg nämligen de generösa ÖSK-spelarna(?) till att göra åt dem med slarviga passningar, tappade bollar och obefintligt närkampsspel. Ett stolpskott, två frilägen och flera ytterligare halvchanser noterade vi på målkontot för hemmalaget innan paus. De svartvita hade ett harmlöst skott av Roni Porokara och tre, uselt slagna, hörnor att stoltsera med.
Tyvärr blev det inte mycket bättring i andra halvlek. Visserligen hade ÖSK mer boll och höll bollen inom laget mer än fem sekunder emellanåt men det fullkomligen lyste av uppgivenhet och ointresse från bortaspelarna. Alejandro Bedoya ersatte Marcus Astvald men det bytet gav inte mycket till effekt då Magnus Kihlberg tappade bollen utanför eget straffområde och Wanderson kunde dunka in 2-0. Strax därefter fick Roni Porokara vår bästa chans i matchen då han kom ensam med Dime Jankulovski efter en fin djupledsboll av Kihlberg. Finnen stressade dock i väg avslutet och fick bara en hörna som belöning. Två ytterligare offensiva byten, Staaf och Adriano in i stället för Holgersson och Gerzic, gav inte heller det någon utdelning.
Wanderson kunde i stället, oerhört vackert, göra 3-0 och punktera matchen definitivt. Bara att lyfta på hatten för det målet och den spelaren. Helt klart skall Gais brasse spela i en bättre liga och i dag gjorde han lite som som han ville med det, normalt, så starka ÖSK-försvaret.
Slutsignalen kom som en befrielse och äntligen kan vi lägga 2000-talets (nåja) sämsta ÖSK-insats åt handlingarna. Vet inte riktigt vad jag skall sätta för rubrik för att illustrera hur dåligt det här var men kollektiv härdsmälta får duga. INGEN spelare förtjänar ett godkänt betyg efter den här insatsen. Det var verkligen bedrövligt och jag undrar hur tusan det här gick till. Visst, Gais gjorde det bra. Men med det här spelet hade vi förlorat mot Kräcklinge.
Att Samuel Wowoah är oerhört viktig för vårt offensiva spel kan det inte råda några tvivel om längre. Härnäst väntar Malmö FF, lika formstarka som Gais, på Behrn Arena. Som tur är spelas den på vår underbara plastmatta. Det är bara att glömma detta fortare än kvickt för oss supportrar. Spelarna skall dock tvingas genomlida matchen på DVD innan varje träning i veckan. Det måste vara ett värre straff än tusen armhävningar eller marathonlöpande.
Spelarpoäng (tyvärr måste vi konsekvent dela ut fem även denna gång):
5p Alejandro Bedoya
4p Adriano
3p Robin Staaf
2p John Alvbåge
1p Fredrik Nordback
Matchfakta Gais-ÖSK 3-0 (1-0):
1-0 (10) Pär Ericsson
2-0 (65) Wanderson
3-0 (83) Wanderson
Varningar ÖSK: Fredrik Nordback, Kim Olsen, Alejandro Bedoya, Michael Almebäck
Domare: Åke Andreasson
Publik: 3879
ÖSK: John Alvbåge - Tommy Wirtanen, Michael Almebäck, Magnus Wikström, Glenn Holgersson (Adriano, 70) - Fredrik Nordback, Magnus Kihlberg, Nordin Gerzic (Robin Staaf, 70) - Marcus Astvald (Alejandro Bedoya, 54), Kim Olsen, Roin Porokara
