Krönika: Nu är det kört. Tack och lov!
Uppgivenhet tycks vara framgånsreceptet för året för oss ÖSK-fans. Endast befirade från förhoppningar kan vi nå målet.
Säg efter mig: ”-Nu är det kört!”
Men ge inte upp för det. Det är ju nämligen så att så snart vi fans konstaterar att loppet är kört, tåget har gott, örngotten är strukna osv som ÖSK smäller till med segrar igen. Så snart vi säger att vi kan greja minst en kvalplats, att det är möjligt att gå upp, då förlorar de svart-vita tämligen omgående. Riktigt hur det fungerar rent tekniskt vet jag inte, kanske hänger det ihop med strängteorierna men så verkar det i alla fall fungera. Var närkingst negativ, dölj alla förhoppningar och låt "Nuärdetkört" bli ditt entoniga mantra. Då går ÖSK upp igen, med lite hjälp från Nordbackar, Anderssöner mfl.
*****
Jag saknar en riktigt given anfallare i ÖSK. En som alltid spelar om han inte är skadad, som gör mål och som är den fasta punkten att bygga anfallsspelets sista segment kring. Den spelaren saknar ÖSK eller så har han ännu inte riktigt trätt fram. Costa fyller ut rollen bra i de flesta aspekter men gör för få mål. Det kan jag leva med om den han får till sällskap i sin tur är en pålitlig målskytt men så är det ju inte. I alla fall inte än. Under säsongen har Walker blandat runt mest hela tiden för att hitta rätt spelarkombination på topp. Bredd i truppen är bra men det har inte blivit någon trygghet i anfallsspelet när inte två eller åtminstone en helt given forward finns att tillgå. Vi får se vad som utkristalliserar sig under hösten.
*****
Jon har visat rätt bra effektivitet i de matcher han spelat efter den långa skadefrånvaron och kommer säkert att lyfta sig ytterligare under hösten. Emra är en personlig favorit som utvecklats rejält under säsongen. Numera är han mycket bra när han kommer in och får en 25 minuter på sig och bär alltid med sig extra energi till laget. Om han agerar lika bra vid spel från start återstår att se. Jag hoppas att han fortsätter sin utveckling mot att tekniken är ett redskap i spelet mer än en utanpåliggande show. Munster har stundtals visat att han är den vi hoppats på men är i mina ögon ojämn och försvinner ibland långa stunder ur spelet. Det ser också ut som att han och Jon är lite för lika för att bilda ett komplett anfallspar men det kan förstås vara ett inkörningsfenomen. Det tar sin tid innan ett anfallspar hittar varandra ordentligt, innan man tar rätt löpningar och innan mittfältet lärt känna dem och slår de bollar de behöver och vill ha.
*****
Det var kul att se och höra publiken under senare delen av matchen mot Västerås. Det var livat värre, med örebromått mätt. Att en aktiv stöttande publik hjälper spelarna lite på traven tar jag för givet så det är synd att örebropubliken inte kan tänka sig att låta sådär redan från avspark. De borde i alla fall unisont komma överens om att testa i någon match att hänga med i klappningar och ramsor redan vid ställningen 0-0. Vid ställning 4-0 är hyllningen säkert uppskattat av spelarna men det är ju inte då stödet behövs som mest.
*****
Å andra sidan kanske våra spelare skulle bli ställda och tunnlade i pur förvåning över livet på läktarna. Det är lite av ett risktagande alltså. Ibland verkar inte spelarna vara riktigt i synk med den allt mer livliga publiken i Örebro. Jag gillar när Emra rusar hela vägen till klacken och slår ut med armarna för att liksom ta alla i sin famn för att dela målglädjen. Sådant stärker banden mellan spelarna och publiken. Det handlar inte bara om att spelaren får ta emot publikens jubel utan också om att spelaren släpper in publiken och säger: ”-Ni betyder nåt, er vill jag ha med i firandet”. Ibland kan jag få intrycket att målglädje är en intern affär inom laget när 11 man samlas för 2,5 ryggdunkningar vardera någonstans mellan straffpunkt och mittlinje. Fotboll är sport och show, dra med publiken i showen så blir den mer alert på att stötta under spelet och vice versa. Denna växelverkan har en bit kvar i Örebro men jag tror det kommer.
*****
De yngre spelarna verkar i allmänhet mer villiga och sugna på det här samspelet med publiken. Några av de rutinerade hjältarna som Tomas Andersson är tveklöst inskolade med en tyst arena men jag lovar, Kubanerna skulle älska att få hylla till exempel Tomas mer i närbild. Det behöver för övrigt inte var just mot Kubanerna man vänder sitt firande, vilken sektion som helst uppskattar att bli inbjudna i glädjen. Micke Danielsson var bra på det där. Jag säger inte att spelarna inte ska gratulera varandra, givetvis inte men håll med om att det är roligare att liksom fira ett mål med spelarna än att se ett gäng ryggar mitt på planen.
*****
Vad sjunger spelarna i duschen efter matchen?
Inspirerade av Kubanerna sjunger de givetvis: "Tomas Andersson stjäl alltid tvål"
*****
Jag hoppas att ÖSKs värvningsansvariga inte tittade på halvtidsunderhållningen i onsdags. Där syntes flera som visade "ett bra steg och spänst" samt andra klyschiga kvalitéer som brukar nämnas när svenska klubbar fått span på en ny Walter Gigena. Brukshundsklubbens(?) halvtidsshow var dock underhållande, ÖSK-anpassad (de svarta jyckarna vann sina heat) och bjöd in klacken till ett kul mellanspel (”Heja heja svarta hunden, svarta hunden är den bästa”).
*****
Imorgon är det dags för en holmgång mot Falkenberg. Hade vi talat om den matchen i mars hade samtalet handlat om hur många mål vi skulle ösa in, men nu är verkligheten ifatt oss sedan länge och matchen är bara en i raden av måstematcher. Förhoppningar inför matcher är något jag lagt av med och jag hoppas övriga ÖSK-supportrar gör det samma, det är ju kört nu och hör sen. Ska jag i smyg ändå hoppas lite så är det på ett inhopp av Larsen där han likt en Henke Larsson visar att han inte tappat ett dugg på en lång skadefrånvaro.
*****
Jag hoppas också att Angel Carreño fortsätter på den inslagna vägen med fint passningsspel och jag måste säga att hörnorna han slog såg mycket lovande ut. Variation i hörnslagningen har jag saknat ett tag, det brukar oftast bli samma långa höga boll mot Tomas Andersson och jag tror motståndarna har börjat lista ut mönstret nu... Att få se lite lägre pressade hörnor som är möjliga att nicka på mer än en enda punkt värmer och skapar förhoppningar trots att det ska vara kört.
*****
Så, bäste supporter, ge nu upp ordentligt i god tid innan morgondagens drabbning. Är det bara riktigt kört så tar vi oss tre pinnar närmare Allsvenskan.
