Krönika: Det är bara SM-guld som gäller
I varje örebroares hjärta har det sedan länge funnits en längtan till att någon gång få hämta hem den åtråvärda bucklan. Hittills har det aldrig skett men sannolikheten till att det äntligen ska bli en realitet ökar alltmer. Kanske är det dags redan i år.
Supportrar, spelare, ledarstab, ja, i princip alla invånare i denna stad har längtat efter ett SM-guld. ÖSK har förvisso aldrig blivit svenska mästare och har således heller aldrig haft en vinnartradition. Men Å andra sidan känns det någonstans inombords att den trenden kommer att brytas. Klubben har sannerligen på senare tid bjudit på en fotboll som har varit en fröjd att skåda och de har visat sig vara starkare än någonsin. Det var länge sedan man såg Örebro Sportklubb vara involverad i guldstriden två säsonger i rad och det är ett tecken som betyder att klubben har arbetat upp sig från att vara en medioker klubb i Allsvenskan till att bli ett topplag. Man är bland annat med och kvalar till Europa Leauge, vilket är på tiden.
Det går framåt
Örebro SK gjorde i fjol sin bästa säsong på väldigt länge. Många tror dock att tredjeplaceringen var en engångshändelse som för det mesta berodde på tur. Andra tror på att klubben verkligen har gått från att just vara ett jumbolag med ekonomiska problem till att vara ett av Sveriges starkaste och mest välspelande lag. Personligen håller jag med det sistnämnda. Svartvitt har de senaste åren utvecklats kolossalt, både på och utanför planen. Laget har på fem år gått från Superettan till allsvensk toppstrid, publiksnittet närmar sig 10.000 per match och ekonomin växer ständigt. Något som är värt att poängtera är att klubben gjorde sitt bästa driftresultat i Allsvenskan i fjol. Detta har lett till att klubben har värvat spelare som har gjort sig välförtjänta av tröjan de bär och som kan föra denna klubb mot framgång.
Att stanna eller lämna
Men i allt gott hittas det dock även något ont. Många spelares tålamod börjar gå till ända, speciellt stjärnorna i klubben. Alejandro Bedoya, John Alvbåge och Nordin Gerzic är alla spelare som vill vinna något, men som samtidigt inte vill gå miste om möjligheterna utomlands. Det har spekulerats en hel del kring Gerzic som varit rubrikernas man i media. Han har i ena intervjun sagt att han vill vinna ett SM-guld med klubben medan han paradoxalt nog i den andra berättat att hans mål inte är att spela i Sverige hela karriären. Detta medför att många spelare i klubben så som Gerzic står inför ett tufft ultimatum, och det enda som kan frälsa dem från deras tvivel är just ett SM-guld. Men inte ens ett guld garanterar att de stannar. Klubbar som når sådan framgång blir oftast sönderköpta av utländska klubbar vilket ur olika perspektiv kan betraktas som något bra och som något dåligt. Ur ett internationellt perspektiv är det bra att spelarna utvecklas samt blir framgångsrika i större ligor och klubbar med högre anseende. Däremot är det inte alla som lyckas och då kan det redan vara för sent att återvända till den klubb man en gång representerat. Det är dessutom dåligt för svensk fotboll generellt att bli av med kompetenta spelare. Med andra ord är det en risk man tar, och det är just det som sätter spelare i prekära situationer där de helt enkelt får välja vare sig man vill göra det ena eller det andra.
Guldet är bara en tidsfråga
Klubben har som ambition att bli svenska mästare innan år 2015. Det är en målsättning som är långt ifrån absurd med tanke på det läge som laget befinner sig i just nu. Det handlar i stort sett om en tidsfråga. Förr eller senare kommer det bli verklighet. Hela Örebro kommer att skåda svartvitklädda spelare lyfta den efterlängtade bucklan en gång för alla. Spelare som har hållit många supportrar vid liv och som har spelat för den enda klubben i Sverige som har representerat stolthet, hjärta och passion.
