Gästkrönika: "Sänkta förväntningar och hoppet"
Hammarbyare, Tottenhamare och Gaisare kan alla framhäva att deras lag minsann aldrig vinner. Nä okej, men ni har i alla fall vunnit någonting, någon gång. ÖSK har verkligen aldrig, någonsin, vunnit på högsta nationella nivå.
Häromveckan pratade jag förhoppningar inför 2012 års säsong med en gammal god vän. Helt riktigt konstaterade han att "man har ju alltid stora förhoppningar så här års". Som alltid är ju denna tid på säsongen den allra bästa för oss som håller på ett lag som aldrig vinner. "Aldrig vinner" är ju förresten ett uttryck som folk slänger sig med alldeles för lättvindigt. Hammarbyare, Tottenhamare och Gaisare kan alla framhäva att deras lag minsann aldrig vinner. Nä okej, men ni har i alla fall vunnit någonting, någon gång. ÖSK har verkligen aldrig, någonsin, vunnit på högsta nationella nivå. Alla fotbollsintresserades låtsats-bästa kompis Erik Niva förklarade nyligen på sin blogg att: "en som tror att det är roligt att vara fotbollssupporter har själv aldrig varit en". Nu är det väl förvisso få som tror att det är kul att vara ÖSK:are, men om någon tror det, då har denne fel. Som svartvit supporter får man helt enkelt leva på något annat än framgång: sänkta förväntningar och hoppet.
I Svenska fans genomgång av de allsvenska lagen inför säsongen tippar SF-redaktionen ÖSK som tia, medan Svartvitts Avenbrand tror på en elfte plats. Det är förmodligen en helt korrekt analys av Marcus. Min insatthet i nyförvärv och formen i truppen är inte tillräckligt bra för att tycka annorlunda. Det är ju dock aningen anmärkningsvärt att en ÖSK:are tror mindre på sitt lag än andra, kan tänkas mer objektiva betraktare. Ur överlevnadsperspektiv är det dock såklart helt nödvändigt. All möjlig frustration och galenskap föds ur krossade förväntningar, och som ÖSK-are är det klokt att ha närkingskt negativa förväntningar.
Men att bara försöka se världen i svart, hålla tillbaka varje uns av ljusning och lägga ribban så lågt att man bara kan misslyckas genom att krypa under, det håller förstås inte. Det är en plåga att stödja ett aldrig vinnande lag och så skall det vara. Men, man ska också tillåta sig att hoppas en aning, på någonting i alla fall.
Om ÖSK ligger på kvalplats efter 15 omgångar, ja då kan man få hoppas på en bättring som gör att vi slipper slåss för allsvensk överlevnad på en leråker i Ängelholm i november. Om vi bara har fem pinnar till Europaplats i september, ja då ska man tillåta sig att hoppas på en bortavinst i Sundsvall och ett kliv närmare en kvalomgångsmatch i någon öststat nästa sommar. Och när Rama gjort tio baljor och dribblat av diverse ytterbackar framåt juni, ja, då kan man väl hoppas att Heerenveen faxar över 20 miljoner till Sjögren så har vi säkrat ekonomin framöver.
Att hålla nere förväntningarna och hitta något att hoppas på. Så överlever man ännu ett år med ÖSK i allsvenskan.
