Med svartvitt för ögonen: Intressanta ord från Elfsborgs klubbchef
Elfsborg har länge varit ett topplag och en organisation att ta efter för övriga klubbar utanför storstäderna. Man har en god ekonomi som bl.a. genom spelarförsäljningar möjliggjort kvalitativa nyförvärv. Inför den kommande säsongen har man bl.a. värvat hem David Elm från självaste Fulham och Lasse Nilsson från holländska Vitesse. I intervju med fotbollsmagasinet Offside förklarar klubbchefen Stefan Andreasson varför man aldrig tappat en spelare som Bosmanfall.
"Vi har satt en lönepolicy utifrån hur många matcher du spelar. Skriver vi fyraårskontrakt och du sedan presterar bättre än kontraktet antyder, så skriver vi ett nytt med högre lön. Det kostar lite mer men vi får tillbaka det längre fram"
Och förklarar vidare:
"Emir är ett bra exempel, han hade ett kontrakt baserat på att han inte var inne i startelvan. När det var tre år kvar på det blev han ordinarie, och då skrev vi ett nytt kontrakt direkt på fem år. Spelarna vågar skriva långa kontrakt med oss eftersom vi alltid är resonabla vid utlandsflyttar och löneförhandlingar. Allt börjar med relationen till spelaren."
Även om Elfsborg har en bättre utgångspunkt ekonomiskt än ÖSK finns det säkert mycket bra att lära sig av boråsarna. Andreasson förstår att ett vinnande lag tappar spelare men menar att man måste våga ta betalt:
"Jag har en egen tes som bygger på procent av omsättningen hos den köpande klubben. För en forward ska de betala tio procent av sin omsättning. Är det en mittfältare blir det sju, en försvarare fem och en målvakt tre procent. Sedan får man värdera vilken status spelaren får. Är det en förstavalsforward blir det 100 procent av de tio procenten. Är han tänkt som tvåa blir det 75 procent och är det en avbytare blir det 50 procent. Det funkade bra med Emir Bajrami. Twente omsatte 350 miljoner. Vi fick 35 miljoner - det blir tio procent. Det är nog bäst betalt någonsin i Sverige för en mittfältare"
Intressant...
