Axel Kjäll om försäsongen och Falkenberg
Svartvitt fick ett samtal med ÖSKs manager Axel Kjäll där han beskriver sina tankar om försäsongen som nyss passerat, om premiären mot Falkenberg på söndag, om skadorna, om Mehmeti och Wright och om u21-lagets utveckling.
Nu när försäsongen och matcherna fram till premiären på söndag avklarade, vilka är dina tankar och vad tar ni mer er från det som varit in i det som komma skall?
Först och främst så är det spännande att det sätter igång, allt från väder till intresse och att det börjar dra ihop sig. Både i Örebro som stad, men också i Sverige som land.
Tittar vi bakåt på försäsongen så tycker jag att vi har fått ihop en spännande grupp där vi hade ganska många pusselbitar på plats hyffsat tidigt tills vi skulle åka iväg på träningslägret. Sen har det ramlat in två ytterligare spelare efter det, men pusslet var ändå hyffsat klart till Dubai-resan och gjorde att vi kunde börja jobba med gruppen från dag ett.
Dessutom är vi i tränarteamet mer synkade nu än vad vi var vid samma tidpunkt förra året då vi nu jobbat ett år tillsammans och det gör att många av spelarna säkert fått en bättre bild av hur jag och vi vill jobba och vilka delar som vi prioriterar.
På så vis känns försäsongen bra och det är en av de största vinsterna med att ha en hyffsad kontinuitet.
Men sen har vi tappat några ganska erfarna spelare som tillsammans stod för många poäng och spelminuter där vi egentligen tappade en spelare i varje lagdel, som spelade majoriteten av matcherna, till den här säsongen i Brendan Hines-Ike och Viktor Tranberg som delade på säsongen kan man säga och sen Nahir Besara och Kennedy Igboananike vilket gett lite andra förutsättningar då de som kommit in är en delvis lite andra typer av spelare.
De spelare som kommit in är jag väldigt nöjd med att vi fått in i laget och jag tycker att de alla har egenskaper som kan stärka vårt lag på sikt men det har ställt lite utmaningar på oss i tränarteamet att få in dem i vårt spelsätt och hur det påverkar laget som helhet.
Tyvärr har då, framförallt, Martin Broberg och Viktor Prodell haft det lite halvstruligt av olika anledningar där de inte kunnat vara med så mycket som jag hade kunnat önska. Även Daniel Björkman hade en period där han var ute på grund av sjukdom och dessutom har Kevin Wright och Agon Mehmeti kommit in ganska så sent. Det skapar kanske mer av, jag vill inte använda ordet osäkerhet, men andra typer av utmaningar som i sig kan vara spännande.
På en del sätt har årets försäsong varit rätt turbulent, beroende av hur man ser på saker, med resan till Dubai, anlitandet av Birro och omorganisationen som ledde till att Sköldmark slutade och du blev manager. Jag tänker att ÖSK som förening har svarat och gett sin syn på allt detta, men hur har ni i laget påverkats av det?
Jag tror att i en spelartrupp så är man van vi att det stormar ibland och att det händer en del saker men framförallt då i förhållande till resultat på planen. Går det bra eller dåligt så får man antingen credd eller kritik. Det är alla spelartrupper vana vid.
En klubb kanske inte är riktigt lika van vid den typen av frågor eller i den utsträckningen som det varit under de senaste månaderna. Det hör inte till vanligheterna för en styrelse eller för en organisation.
Jag tycker ändå inte att spelartruppen har påverkats jättemycket, möjligen att det senaste med omorganisationen efter det att den sportliga ledningen blev förändrad och där jag får en annan roll och Magnus försvinner har väckt en del frågor om hur det kommer att påverka. Jag upplever inte att det varit en oro i spelartruppen utan mer att vi alla hoppas att det ska bli bra även om det finns en del frågetecken om vem som bli ansvarig för vilka saker och så tänker jag att det kommer att vara en period innan vi helt satt vilka delar av det Magnus gjort som landar på mig, Simon Åström eller någon annan.
Min bedömning är att jag har en bra relation med alla spelare och att det förhoppningsvis kommer att underlätta om de vill ställa frågor om någonting känns oklart.
Så, jag tycker inte att det har påverkat mer än att det tagit fokus från det sportsliga och det är ju på planen vi som trupp vill bli bedömda.
Om vi tittar på Östersunds FK och allt som hänt där, så tror jag att det var Alexander Axén som sa i en podd att det är klart att det ändå påverkar spelarna, men att man säger att det inte gör det för att att skydda sig själv. Nu vill jag inte alls jämföra det som inträffat i ÖFK med oss i ÖSK, men har det som hänt påverkat mer än vad man vill tro?
Det är lite olika delar, men det visar på ett engagemang för klubben på ett annat sätt än vad vi är vana vid. I vanliga fall brukar det, som jag tidigare sa, kopplat till det sportsliga, men här är det många som tagit ställning för saker som ÖSK gjort. Vissa hyllar det kraftigt och andra sågar det kraftigt. Men det visar ändå att örebroarna bryr sig om klubben mer än bara det som händer på planen och det visar verkligen vilket engagemang som det finns runt ÖSK.
Ska vi dela upp det hela så är min bedömning att Dubai och Birro inte påverkade spelatruppen i så stor utsträckning men att omorganisationen kanske gav en del reflektioner och där hoppas och tror jag att de ser den som något positivt.
Under den tiden som jag varit i ÖSK tycker jag att det skett saker som kanske blivit mindre uppmärksammade massmedialt, men som påverkat gruppen mer än det som nu varit.
Utan att kunna dra några konkreta exempel så kan det kanske varit saker som hänt på träning eller kring någon övergång som blev eller inte blev av eller att klubben valt att förlänga med någon, men inte med någon annan. Sådana saker som legat närmare gruppen tror jag haft, över tid, större påverkansgrad än det här.
För mig privat har det varit en process nu där jag har funderat och tänkt över min roll i ÖSK och den period som nu varit har då varit lite annorlunda jämfört med tidigare försäsonger utifrån den process som pågått en tid.
Men sen tycker jag att både jag och spelagruppen är bra på att särskilja på vad som är frågor som rör klubben och frågor som rör direkt truppen och vi får fokusera på det som vi kan påverka och sen är det upp till en styrelse eller en ledning att göra de värderingarna om exempelvis vart vi ska åka på läger nästa år.
Om vi då går in på det sportsliga och de skador som varit i truppen under försäsongen med allt från hjärnskakningar till Oscar Jansson nu i senaste matchen mot Mariehamn. Från supportehåll kan jag uppleva att det finns en oro kring att laget inte hunnit spela ihop sig tillräckligt på grund av alla dessa frånvarande spelare. Vad tänker ni om det?
Att det absolut ligger någonting i det. Det är inget snack om att det säger sig självt.
Vi har en målsättning i att ha så många spelare på planen så mycket som möjligt och där har det, av en mäng olika orsaker, landat in i att vi tyvärr inte haft tillräckligt hög tillgänglighet av etablerade spelare och jag ska inte säga att det oroar mig, men det är klart att det har påverkat våra chanser och möjligheter att spela ihop en tänkt startelva eller att få spelare att spela tillsammans.
Å andra sidan kommer detta att göra att vissa andra spelare nu fått nyttiga matcher och erfarenheter som gör att vi kan använda dem på ett annat sätt under säsongen och att de då är mer redo för det. Det i sig är positivt men hade jag fått välja hade jag självklart haft fler spelare i träning.
De skador som varit har också varit rätt röriga med hjärnskakningar och lite magsjuka och saker som drabbat tätt inpå matcher. På träning har det varit helt okej, men det har tyvärr varit lite för många matcher där vi inte kunnat matcha det lag som vi på förhand planerat för och det har i sin tur lett till att vi tappat en del möjligheter till att skapa relationer mellan olika spelare på planen.
Exempelvis har inte Martin Lorentzson kunnat skapa relationer i backlinjen och i det offensiva har vi fem eller sex spelare som är tänkta vara de som kommer att bidra mest framåt och av dem har inte Victor Prodell och Rodin Deprem längst fram och som tior Michael Omoh, Johan Bertilsson, Filip Rogic och Martin Broberg med Adam Bark som skulle kunna komma in och kriga och Jake Larsson som kan spela både på kant och forward och kanske Simon Amin som kan kliva upp från mittfältet.
Men tittar vi då på de offensiva spelarna så har inte dem gjort någon match tillsammans och det kommer självklart att påverka våra prestationer men som vi måste hantera och därför inte får gå runt och tänka för mycket på utan jag känner ändå att vi kommit en bra bit på vägen i vårt grundspel men att vi måste fortsätta det jobbet, i ännu större utsträckning, när spelarna börjar komma tillbaka från skador.
Så, jag förstår oron litegrann men jag hoppas att den inte blir befogad och det jag kan säga är att vi krämat ut varje möjlig minut av både träning och match som vi kunnat för att ändå ligga i fas trots skadorna som varit.
Det enkla vore ju att förneka och säga att allt är bra, är på plats och fungerar till hundra procent, men det har det ju inte gjort men jag är ändå övertygad om att vi kommer att göra en väldigt bra start på Allsvenskan och de spelare som kommer tillbaka kommer då att ge en, sakta men säker, injektion och energi in i laget.
Hur är statusen i laget just nu?
Jag tror att Lorentzson, Rogic, Prodell och Jansson kommer att vara med i truppen mot Falkenberg.
Jag tror inte att Broberg eller Mehmeti kommer att vara med.
Har Viktor Prodell blivit pappa än?
Ja, han har blivit pappa och allt verkar ha gått bra och det gjorde att han missade matchen mot Elfsborg och veckan efter blev han sjuk och missade matchen mot Mariehamn.
På pappret är Agon Mehmeti en spännande värvning, men han har inte spelat sedan förra sommaren och jag förstår att ni visste om det och att det var med i er kalkyl men vad tror du? Hur lång tid behöver han för att vara redo för inhopp och hur långt efter är han?
Jag tror att han kan vara redo för inhopp någon gång i omgång två, tre eller fyra skulle jag gissa. För att starta är det kanske lite längre fram men de förutsättningarna visste vi om innan vi valde att ta in honom.
Hade vi tittat efter en forward som skulle in och starta de första fem omgångarna så hade Mehmeti inte varit aktuell men det är också en spelare med en sådan erfarenhet och kapacitet som vi nu fick möjlighet att ta in utifrån de kända förutsättningarna. Att då kunna ta in och bygga upp Mehmeti till den nivå som både vi och han själv vet att han har i sig.
Förutom sina fotbollskunskaper har också Mehmeti en naturlig kaxighet, samtidigt som han är ödmjuk, som jag triggades av i möten med honom inför att vi tog in honom och med det har han kommit in i omklädningsrummet med fantastisk energi och man ser när vi tränar att hans rörelsemönster är på en väldigt hög nivå och att då få in spelare i vår trupp som står med bröstet ut och har en stor tro på sig själv kommer att vara en nyckel för hela gruppen.
Jag är övertygad om att det kommer att bli bra, men vi behöver ge det lite tid först och jag är villig att ge det den tiden.
Om vi då jämför med Kevin Wright som kommer in med en hel försäsong i ryggen hos Degerfors och ger ett väldigt intressant intryck mot Mariehamn. Det känns som att han kommer in och ger en annan dimension på wingbackpositionen.
Jag kan bara instämma och förra året spelade vi med Daniel Björnquist och Albin Granlund på var sin kant men där Rogic och Sebastian Ring också spelade en hel del där.
När det gäller Dajje och Albin så är jag jättenöjd med deras säsong förra året. Det är två väldigt duktiga fotbollsspelare, men vi har väl känt någonstans på vägen att vi både ur konkurrenssituation och i lagets arbetssätt att vi vill addera lite andra egenskaper och då har vi framförallt tittat på spelare med naturlig vänsterfot eftersom att det ger andra fördelar med att spela med en vänsterfotad spelare till vänster.
Men också skulle den spelaren ha en förmåga att utmana offensivt utan att för den delen tumma för mycket på det defensiva.
Därför känns det jättespännande att Wright är här och han är därtill en spelare i en ålder där vi tror och hoppas att vi kan fortsätta utveckla honom och hjälpa honom att ta nästa steg.
Han har tagit ett visst steg i Degerfors och både han och vi känner att för att han ska kunna ta nästa steg behövde han komma upp på en högre nivå och nu hamnade han hos oss och då är vår gemensamma ambition att han ska kunna ta ett kliv till och utifrån de egenskaper han besitter och den ålder han är i och nu har alla möjligheter att göra det här när han nu får möjlighet att spela mot de bästa spelarna på de största arenorna i Sverige.
Det är, någonstans, den här strategin vi vill ha. Att hitta spelare som vi ser en potential i för att antingen sälja vidare men också för att ha potential att komma in i ÖSKs A-lag och göra ÖSK bättre på sikt.
Det har varit en del snack om ungdomsakademin och u21-laget som förra året var mer eller mindre slagpåse, men som i år inlett serien strålande. Vad har hänt?
Jag tror att det är två delar i det då ÖSK för några år sedan började ett mer långsiktigt arbete med akademin för att fostra bättre fotbollsspelare och för varje år så har de som är äldst nu kommit in i ÖSKs akademi tidigare än vad de gjorde innan. Så, nu är det bättre skolade och det ger också ett resultat att fler bra spelare söker sig till ÖSK från andra klubbar eftersom att de vill spela med de bästa.
Den andra delen är att vi lyft upp unga spelare i A-truppen. I år är det Helmer Andersson och Adam Bark vilket ger en tro på att man som ung spelare kan gå hela vägen till A-laget i ÖSK.
Men nu handlar det om för Adam och Helmer, att likt Arvid Brorsson, ta sig in och få spela Allsvenska matcher.
Ovanpå det har vi tittat på att rekrytera in yngre spelare utifrån, utan att tumma på akademin, men då ska det vara spelare som vi tror extremt mycket på och där har vi två tydliga exempel i Dennis Collander och Jake Larsson.
Vi ska heller inte glömma bort Rodin Deprem som tog klivet upp från akademin förra året, debuterade i Allsvenskan och har fått stort förtroende nu under försäsongen och gjort det väldigt bra.
Oavsett så måste det gå stegvis och finnas kontinuitet i arbetet med akademin och u21 och det ger i förlängningen fler duktiga fotbollsspelare till A-laget som är fostrade i de egna leden.
Så, det känns spännande och tränarna i akademin gör ett jättebra jobb och det ska bli intressant hur vi kan fortsätta det jobbet över tid.
Nu är det Allsvensk premiär på söndag, borta mot nykomlingen Falkenberg. Vad behöver vi tänka på och vad behöver vi se upp med?
Av tradition brukar nykomlingar i premiärer vara tuffa matcher, framförallt när de få spela på hemmaplan. Vi kommer dessutom att spela på ett underlag (läs: gräs) som vi inte tränat så mycket på, vilket är en utmaning i sig. Det är ingen ursäkt, men en utmaning.
Vi kommer behöva göra en väldigt bra arbetsinsats eftersom att Falkenberg är ett lag som jobbar hårt och springa mycket både offensivt och defensivt och som dessutom har en hel del kvalitet.
För oss kommer det krävas en ödmjukhet och ett stenhårt jobb för uppgiften.
Vi hade en premiär bort mot Sundsvall förra året där vi mötte en lag som spelar en viss typ av fotboll som behöll bollen och passade väldigt mycket, nu möter vi ett annat typ av lag som är duktiga på att kontra och springa mycket och då behöver vi hantera det.
En premiär innebär också mycket hype, med all rätt, men vi behöver också se det som en match av många och att det kommer en ny match redan hemma mot Djurgården i nästa omgång och det behöver vi hålla i huvudet så att vi inte skapar extra stress och press för den kommer att finnas där ändå i en form av ovana innan man kommer in i Allsvenskan.
Jag kommer att prata en hel del om det, att släppa ner axlarna och fokusera och kanske också njuta av att göra en bra prestation och då hoppas jag att vi kan vara ett lag, som i vårt anfallsspel, är lite rakare och med lite mer snabba bollar in bakom deras backlinje och att vi försvarar oss med att växla mellan att ligga lägre ner i plan och hantera Falkenbergs anfallsspel och låta dem göra misstag men också att vi, i perioder, ligga högre upp i planen och pressa dem till misstag.
Svartvitt önskar all lycka till i premiären!
