-
-

Hammarby IF - Örebro SK 3-0: Jag orkar inte

ÖSK förlorade mot Hammarby med 3-0 och det var ingen frågan om att det var tung match för de svartvita. Det enda en tar med sig från denna match är att detta lag, dess supportrar och skribenter behöver vila ut.

"Jag orkar inte!" ett legendariskt citat som en supporter levererade efter förlusten mot Italien i EM 2016.
Samma sak sa jag (och förmodligen många fler) efter dagens förlust mot Hammarby.
Ett Hammarby utan sina starkaste "-ic" spelare ställdes mot ett ÖSK som visserligen saknade en del spelare men chansen till poängen fanns där tyckte många.

"Det kan väl inte bli värre än senast mot Helsingborg?" sa vi och vaggade in oss själva i en falsk känsla av självsäkerhet men dios mio, mama mia, vad fel vi hade.

Jag tänkte skriva en måttfull, balanserad, nyanserad och (någorlunda) objektiv matchrapport men f*ck it.
Efter ett tag vill man bara slänga professionalismen ut ur fönstret, springa ned och stampa på dess lik för att försäkra sig om att den aldrig reser sig upp, gå tillbaka till skrivbordet och skriva långa haranger som denna.

Vilket jag just gjorde och tänker fortsätta med.

För även om vi hade starkast möjliga backlinje i denna match med Benji, Skovgaard, Almebäck och Granlund så fick de hjälpa Oscar att plocka bollen ur nätet tre gånger i denna match.
Men de ska inte ha skulden för hur ska de kunna få någon vila när våg på våg av anfall kommer mot dem?
Hur ska de få någon vila när de pressas upp i knäna på Oscar?

Detta är anledningen till att vi så ofta fick se ÖSK göra det dem stundtals är bäst på. Bäst i hela världen, vill jag tro.
Nämligen passa bollen mellan backarna för att sedan säga "äh vafan!" och tjonga den långt i hopp om det bästa.
Alltså att den studsar på en mittfältare, går mot målet där den tar på Björndahls spruckna ögonbryn för att sedan se den styras i mål av en Hammarbyförsvarare bakom en målvakt som halkar till.

Men som ni förstår hände detta inte, inte ens en gång.
Allt som oftast tappade vi bollen innan vi ens kom nära straffområdet och Hammarby kunde hota gång på gång men förutom en tidig ribbträff så var det inte katastrof den första halvtimmen.
Det betyder inte att första halvtimmen var bra, den var inte en katastrof helt enkelt då Hammarby tog en halvtimme på sig att näta.

Det första målet kom när Jeppe Andersen i Hammarby på något sätt lyckades få iväg en passning genom straffområdet trots att han var omringad av TRE svartklädda spelare.
För fan, de var så många att jag inte hade blivit förvånad om de hade sparkat ned honom och tagit hans plånbok likt en scen ur någon gangsterfilm som utspelar sig i New York på sjuttiotalet.
Men detta var inte en gangsterfilm där ÖSK rånade Hammarby på tre poäng, snarare än riktigt dålig film som försöker vara seriös, typ "the Room"

Bollen gick förbi Skovgaard och sedan gick den förbi Abdul Khalili som kastade sig fram och den fortsatte förbi Almebäck som bara tittade på hur Ludwigsson petade in 1-0 till Bajen.

Nu var det dags för ÖSK att anfalla och några minuter senare hade Björndahl ett bra skott som målvakten räddade vid den närmsta stolpen men ÖSKs skott på mål-produktion tog inte slut där.
Detta var som sagt inte som matchen mot Helsingborg, faktum är att vi skapade fyra skott på mål men de resterande tre sköt Besara och alla gick rakt på målvakten.
Besara måste lära sig att sikta på hörnen men det är väl självklart?

På kanterna sprang idag Kevin Wright till vänster som yttermittfältare och när han fick bollen hände något iallafall. Robin Book däremot, detta var nog hans sämsta insats i ÖSK-tröjan för INGET hände på hans kant.
Eller jo, vi fick äntligen ett svar på en av våra följetångar denna säsong, varför Albin Granlund inte slår inlägg.

Flera gånger har jag önskat att han ska slå inlägg och igår fick han ett gyllene läge att göra just det!
Och då bevisade han för oss alla varför han spelar tillbaka bollen.
Bollen gick över alla, så som vissa skämt går över folks huvuden.
*Wooosh!*

Dennis Collander gjorde det väl okej men hade, som vanligt, några onödiga bolltapp och Nordin Gerzic fick inte ut mycket av sitt spel heller.
Fler spelarobservationer än så har jag inte i mig.

Istället får en väl hylla Hammarby som fick igång offensiven igen mot ett håglöst ÖSK.
Tro inte att det kommer se ut så här i varje match framöver, Bajen.
Ni mötte ett uselt ÖSK idag.

I början på andra halvleken kom 2-0 på en hörna och den hamnar i kategorin "psykologiska mål" men helt ärligt så är väl alla mål psykologiska?
Kanske borde folk säga att vissa mål är "extra psykologiska" istället för bara "psykologiska" men vad vet jag.

Sedan vet jag inte om 3-0 målet var extra psykologiskt, sett ur ett generellt perspektiv. ÖSK hade redan checkat ut som lag men jag tror att Oscar Jansson skulle vilja säga något annat om kategoriseringen av målet. Därför att han var ändå på Khalilis frispark men lyckades inte hålla den ute ur nätet.

De resterande minuterna var det närmre 4-0 än 3-1 och som den masochist jag är så kollade jag, och förhoppningsvis alla andra, klart matchen.

Bäst i ÖSK:
1. Oscar Jansson
Kunde ha blivit mycket mer än 3-0

2. Kevin Wright
Hade han fått fler bollar att jobba med bara.

3. Connor McDavid
Vilken hockeyspelare! Oj, skulle ha listat en tredje ÖSKare men jag kom inte på någon.

Matchfakta
Hammarby IF - Örebro SK
1-0 Gustav Ludwigsson (ass. Jeppe Andersen)
2-0 Mads Fenger (ass. Abdul Khalili)
3-0 Abdul Khalili (frispark)
Varningar Bajen: Tim Söderström
Varningar ÖSK: Dennis Collander, Albin Granlund, Benjamin Hjertstrand

Herregud, jag har sett gåfotboll som har sett mer spännande ut än det ÖSK presterade och frustrationen vi alla känner just nu och förmodligen ett par dagar framöver är rättfärdigad.

När ÖSK är som bäst är det ett lag som kontrollerar matchbilden och neutraliserar motståndarna, vi har sett det i vinsterna denna säsong och när vi är som sämst så står våra mittbackar för cirka 90% av passningarna i laget.
Det vi såg idag var ÖSK när dem är som sämst och det är ett ÖSK vi inte har sett på länge för även om Helsingborg "dominerade" förra matchen så var det inte alls lika illa som detta.

Jag tror att det vi såg idag var kulmen av ett slitsamt spelschema där ÖSK har spelat tre matcher på åtta dagar utan att rotera värst mycket i startelvan.
Det tar till slut ut sin rätt och den tog ut sin rätt och mer därtill idag.

Så jag förstår frustrationen och besvikelsen som så många känner just nu men det jag inte förstår är varför folk inte omvandlar denna frustration och besvikelse till något konstruktivt.
Det finns så många supportrar till denna klubb med starka viljor och med vettiga idéer men de gör inget annat än att skriva på twitter, svenskafans och facebook.
Det jag vill säga till er är:
GÖR NÅGOT.

Det är en sak att skriva vad som borde göras, vem som borde sparkas och hur vi ska spela men det är en annan sak att faktiskt försöka omvandla ord och idéer till något verkligt.
Så istället för att sitta och skruva dig i din datastol eller vad du nu sitter på så kan du kontakta föreningen eller skapa ett initiativ med supportrarna runtomkring.

Släng upp en banderoll på västra stå under den kommande veckan där det står:
"Släpp handbromsen, Axel"

Eller skriv till en styrelsemedlem för att försöka få dem att pressa resten av ledningen att kräva mer av tränarstaben.

Det finns så mycket vi kan göra men vi väljer att låta bli för det är mer bekvämt att skriva saker online.

När vi ändå frågar oss varför inga riktiga initiativ tas så kan vi lika gärna fråga oss varför vi kollar på fotboll?

Rent generellt handlar väl all underhållning, sportslig som ickesportslig, om att distrahera sig själv i nittio minuter plus tillägg från en stundtals svår vardag. För mig som arbetlös och blivande student som ska flytta är fotbollen en distraktion från en vardag som börjar bli tuff men vad gör en då när distraktionen är lika tuff om inte tuffare? Vad har en då?

I såna ögonblick ångrar man att man skrev på det osynliga kontraktet som binder en till sporten och till sitt lag, då ångrar jag att jag skrev på det osynliga kontraktet den där regniga dagen när vi spöade Häcken med 3-0. Det enda man vill göra då är att riva kontraktet men det går inte. Inte för att det inte går att genomföra, jag och alla andra ÖSKare kan riva upp kontraktet och börja hålla på Hammarby som vilken annan dalmas som helst (förlåt).

Vi kan vända kappan efter vinden och lämna våra platser och vårt lag när det går som tyngst och vi kan göra det utan att ha gjort något för att försöka vända på det.
Vi är trots allt inte tvungna till det, det är fritt fram att tycka saker online och låta bli att interagera direkt med klubben för att försöka få till en förändring.

Men i slutändan kan vi inte riva kontraktet för vi vet att vi innerst inne inte vill och när vi återigen skummar igenom detta kontrakt för att hitta en väg ut ser vi den allra sista meningen på kontraktet som lyder:
"Är du här för vinsterna så ska du även vara här för förlusterna."

Och vi svartvita har varit med om så många förluster, förluster där vi spelade bra och förluster som denna där vi spelade uselt.
Dessutom har vi inte något sm-guld, cupenguld eller någon vinnartradition att luta oss tillbaka på men vi vet alla att när det där jävla guldet kommer, då kommer vi fira mer än alla andra.
För vi har hållit fast vid vårt kontrakt hela vägen, vi har hållit fast vid vårt lag när det har blåst som värst och vi kan säga att vi har krälat genom skiten tillsammans för att äntligen stå på toppen.

Jag må ha övergivit professionalismen i denna matchrapport men jag kommer aldrig överge detta lag.
För vi kommer vinna igen och jag kommer förmodligen skriva en bättre matchrapport efter matchen mot Falkenberg.
För Ivan och alla de andra som tittar på från sin plats där uppe vet att vi kommer ta ut vår frustration på Falkenberg på lördag.

Kommer du fortfarande vara svartvit då?