Helsingborgs IF - Örebro SK 1-4: Hämnden är alltid hårdare

ÖSK var ute efter hämnd mot Helsingborg efter att ha blivit besegrade av dem i början på sommaren och även om det inte började bra så tog Carlos Strandberg på sig ansvaret för den kallt serverade hämnden och som han serverade den. Tre mål, ett gult och ett byte senare så hade han fullbordat en chockerande snabb vändning på egen hand i vad som blev en match att minnas inte bara för Carlos men även oss fans.

Diego Costa-halvleken
Någon igår, under matchens slutskede, när ÖSK spelade sambafotboll och gick för 5-1 mot ett demoraliserat Helsingborg, så dök en tanke upp i mitt huvud. Hämnden är alltid hårdare än det som föranledde den, lite som när jag var yngre och gjorde något dumt mot min storebror, då slutade det oftast med att jag fick vara på den mottagande änden av en hämnd som var tio gånger värre än det jag gjorde.

Jag la nyponpulver innanför hans tröja vilket ledde till att han slängde ner mig i bagageluckan i en bil, rullade ut bilen i ett vattenfyllt gruvhål och lämnade mig där, typ så.

Ungefär det är vad ÖSK gjorde igår, ÖSK var storebrorsan som inte tänkte tolerera en förnedring på hemmaplan och förnedrade därför Helsingborg tio gånger hårdare på deras hemmaplan. Även om det inte började på det viset som ÖSK hoppades, kanske var det del av deras slutgiltiga plan att ge HeIF falskt hopp genom att låta dem ta kommandot och sedan göra ledningsmålet.

För de rödblåa var mycket piggare i inledningen av matchen och den berömda taktpinnen tillhörde dem, Mohammed Abubakari och Max Svensson var två klart lysande stjärnor i denna match där den förstnämnda höll bra klass matchen igenom och det var just han som skulle ligga bakom ledningsmålet.

HeIF fick en frispark på högerkanten en bra bit från målet och inlägget slogs utav Svensson mot mitten av straffområdet, en bra placerad frispark som hittade Fredrik Liverstams panna och gick in i målet förbi en chanslös Oscar Jansson. Vid reprisen syns det att Michael Almebäck missade bollen när han gick upp i luften och jag tycker inte han bör belastas för mycket för det, något säger mig att detta är en miss som han inte kommer göra om.

Men ingen brydde sig om det i ögonblicket och Helsingborg kunde fira att de hade tagit ledningen med 1-0 i den femtonde minuten.

Men sedan vaknade han upp ur sin sömn, besten, eller Carlos Strandberg som han kallas. Efter att ha gått mållös av planen fem matcher i rad så fick det vara nog. För i den tjugoandra minuten fick vi en straff som kan diskuteras ad infinitum om huruvida handsen var avsiktlig eller inte men det är inte vi forumbaroner, twittertyckare eller soffcoacher som avgör det. Istället pekade domaren Victor Wolf (coolt namn) på straffpunkten efter att den mycket aktive Abubakari petade undan bollen framför fötterna på Broberg rakt upp mot en medspelares arm.

Den efterföljande straffen tänkte först Martin Broberg ta, sedan ville Filip Rogic ta den men Strandberg frågade inte, han bara tog den och satte den enkelt till höger om "storvärvningen" Anders Lindegaard.

Mycket vill däremot ha mer och Strandberg hade helt klart blodad tand efter sitt första mål och var nu sugen på ett spelmål, så pass sugen att han satte ett skott i nätet efter att spelet var avblåst vilket gav honom ett gult kort. Kanske ville han skicka en inte så subtil signal till Lindegaard om vad som skulle komma?

Vem vet, Strandberg var inte så mycket av en spelare denna halvlek som han var ett avlägset rymdfenomen som endast kan observeras via de starkaste teleskopen och som ett rymdfenomen i form av en meteor så slog han ner en gång till kort efter det gula kortet när han fick en passning av Simon Amin som höll Astrit Ajdarevic-klass och en mot en med Andreas Granqvist så tunnlade han landslagskaptenen och satte bollen enkelt till vänster om Lindegaard.

Så hade matchen vänt på bara ett par händelserika minuter och mitt i detta fick spelarna en vätskepaus och det var inte bara spelarna som behövde det utan jag tror att alla som kollade på denna match behövde det. Strandberg hade fått Lindegaard att se ut som Jonas Sandqvist och hans tunnel vid det andra målet fick Granqvist att se tio år äldre ut än vad han faktiskt är. Och den som har mycket och som redan fått mer vill givetvis ha ännu mer och Strandberg hade nu inte bara blodade tänder utan även metaforiska blåröda blodfläckar på sina kläder och han ville ha mer.

Vilket han också skulle få. Efter att alla hade druckit lite vatten och HeIF snackat sig igenom vad de skulle göra för att vända matchen så dröjde det inte länge innan deras planer gick i stöpet. Strandberg spelade ut bollen på kanten till Kevin Wright som i sin tur satte bollen i ytan bakom Holgersson till Rogic som i sin tur satte bollen snettinåtbakåt till Strandberg som för andra gången i rad tunnlade Granqvist och satte sitt tredje mål för dagen bakom en chanslös Lindegaard som önskade att han var någon annanstans där och då.

Tre mål på ungefär fyra minuter, nio minuter med vätskepausen inkluderad, och efter målet fick Strandberg linda vaden och under tiden som det hände så var några idioter i Helsingborgsklacken som sjöng "låt han dö." Strandberg tackade hemmaklacken för den fina sången och bortafansen för deras stöd.

I det ögonblicket så hade Strandberg ont i sin vad men helt ärligt så tror jag att de HeIF fansen som kände sig tvungna att sjunga den sången hade mest ont, att se sitt lag bli förnedrat på det viset och på sin hemmaplan dessutom. Tur för Helsingborg då att Strandberg gick av.

Vem vet vad som hade hänt om han hade spelat resten av matchen? Kanske hade han fortsatt att ösa in mål vilket förmodligen hade lett till att sportchefen och kaptenen Granqvist rusat av planen skrikandes likt Alhaji Kamara på Behrn Arena 2014. Vilket i sin tur hade lett till att Henrik Larsson hade lämnat WO och för att sedan bli attackerade utav frustrerade huliganer. Igen.

Verkligheten blev en annan och slakten avtog och istället trodde Helsingborg att de skulle få en utmärkt möjlighet till att ta sig in i matchen igen när Wanderson först sköt ett skott som täcktes utav Jansson och efter lite flipperspel i straffområdet så hamnade bollen hos Abubakari som blev nedriven av Amin, problemet var bara att Abubakari förstärkte situationen och jag hade inte blivit förvånad ifall Helsingborg fick straff i det läget.

Istället viftade han bara med armarna och lät spelet fortgå och en frustrerande halvlek blev på något otroligt sätt ännu mer frustrerande för hemmafansen och all cred till de som stannade kvar efter den första halvleken.

Grädden på moset
Inför andra halvlek så böt Henke Larsson ut Anders Randrup och in kom istället Kendai Benyu som visserligen gav laget ett välbehövligt energitillskott på mittfältet men trots ett litet övertag första kvarten i andra halvlek så var det till slut ÖSK som satte dolken i Helsingborg i den sextionde minuten.

Martin Lorentzson, en av de äldsta i laget, ville nog inte vara sämre än unge Simon Amin och slog en vacker långboll till Agon Mehmeti som satte in bollen i straffområdet till ständigt aktive Jake Larsson som sköt en yttersida som Lindegaard fick en liten touch på men inte nog och efter sitt fjärde insläppta mål i sin hemmadebut så letade var det elakt av kubanerna att inte ge honom en spade så att han kunde gräva sin väg ut ur Olympia.

Istället firade kubanerna med sin "golden boy" och helt plötsligt så var beslutet att åka fyrtiofem mil ner till Helsingborg på en måndag inte ett dåligt beslut överhuvudtaget. Kort efter målet skrek Helsingborg efter straff då bollen tog på Brobergs hand men istället fick Helsingborgs Alhaji Gero ett gult kort som belöning efter hans högljudda protester.

Efter detta hade ÖSK utmärkta lägen att utöka sin ledning först när Mehmeti nickade i insidan av stolpen och kort därefter spelade ÖSK sambafotboll när Broberg klackade till Mehmeti som klackade till Wright som i sin tur sköt hårt och lågt utanför.

Max Svensson, som slog inlägget till ledningsmålet för vad som måste ha känts som en halv evighet sedan för alla rödblåa, fick ett utmärkt läge att reducera när han sköt ett skott som styrdes i stolpen till en fri Gero som bara behövde slå in returen men han sköt långt utanför och kort därefter blåste domaren av. Om Jakes mål var grädden på moset för en nästintill felfri insats av ÖSK, så var Geros parodiska miss flugan på toppen utav ett berg utav sopor som stått i solen.

ÖSK fick fira sin seger med fansen och vänta ett tag inne på arenan då rättfärdigt frustrerade supportrar till hemmalaget väntade utanför. Något jag inte tror att Axel Kjäll hade något emot, en sådan kväll så har man inget emot att stanna kvar på arenan där man tystat sin tvivlare, om än bara för ett tag men det är bättre än ingenting alls kan jag tänka mig.

Matchfakta
Helsingborgs IF - Örebro SK 1-4 (1-3)
1-0 Fredrik Liverstam (ass. Max Svensson)
1-1 Carlos Strandberg (straff)
1-2 Carlos Strandberg (ass. Simon Amin)
1-3 Carlos Strandberg (ass. Filip Rogic)
1-4 Jake Larsson (ass. Agon Mehmeti)
Varningar HeIF: Alhaji Gero, Kundai Benyu, Daniel Hafsteinsson
Varningar ÖSK: Carlos Strandberg

Åh denna man, denna ljuvliga man, som vi kallar Carlos Strandberg...
Han förtjänar all beröm, alla hyllningssånger och alla medaljer, ge honom nobelpriset i fysiologi eller en Oscar för bästa manus för det han gjorde i första halvlek var magiskt. Men precis som Fredrik Carlsson i NA skrev så är frågan hur länge vi kommer få njuta utav det här. Inatt var det någon som basunerade ut att Jake hade en "Broberg-klausul" som gör att han kan bryta med ÖSK efter säsongen, något som självaste Simon Åström gick ut och dementerade på Twitter tack och lov. Även vår "golden boy" Jake Larsson bör ha scouter efter sig, han gjorde vissa aktioner med bollen igår runt den nittionde minuten som få spelare kan göra i första. Jag kan såklart rabbla upp fler spelare men det jag vill få sagt är att vi bör njuta medan vi kan.

Samtidigt bör vi sikta på att vara proaktiva på marknaden vilket vi till en viss grad redan har varit i och med värvningen av Yaser Kasim, han kan mycket väl vara ersättaren för Rogic om han lämnar i sommar även om jag känner att Kasim inte är samma typ som Rogic. Hade jag varit sportchef för ÖSK, inte bara i min drömvärld alltså, så hade jag försökt värva Nahom Girmai från Varberg som har öst in poäng från sin mittfältsposition och jag tror att han hade gjort lika bra ifrån sig hos oss om han fick ha samma fria roll som Rogic.

När vi ändå talar om värvningar så är jag otroligt glad över att vi inte åt upp hajpen kring Wanderson utan istället lät Helsingborg ta honom för det jag såg igår höll knappast allsvensk klass, den Wanderson vi fick se för åtta år sedan var lååångt borta igår. Dock ska försvaret i Helsingborg ha lika mycket skäll och jag undrar om inte Andreas Granqvist gled lite längre ifrån landslaget igår efter att Strandberg förnedrat honom två gånger om. Så vad kan Helsingborg göra för att hindra en tredje raka förlust? Först och främst bör Wanderson och Randrup inte spela från start i deras nästa match, spela med några som faktiskt vill något som Benyu till exempel.

ÖSK däremot, ska fortsätta på det inslagna spåret. Samma elva bör starta nästa match hemma mot IFK Göteborg och nu när våra nyckelspelare faktiskt kan spela så ser vi vad vårt ÖSK verkligen går för och kanske kan vi få en magisk höst om vi kan behålla våra stjärnor. Axel Kjäll ska ha beröm för att ha hållit sitt huvud kallt under vad som definitivt inte har varit en lugn säsong där bland annat undertecknad har kritiserat honom hårt men med det material han stundtals haft till sitt förfogande så kan jag förstå om det har varit svårt att få ut något vettigt utav det. Så låt oss hoppas att Broberg, Rogic och resten utav ÖSK kan hålla sig hela och friska under resten av säsongen för då får vi kanske höra Axel leda klacken fler gånger, som han gjorde igår efter matchen.

0 kommentarer

Per Ohlsjö2019-07-30 19:04:00