IF Elfsborg - Örebro SK 1-0: Ingen minns en fegis

I matchen mot Elfsborg hände inte mycket för varken hemmalaget som hade initiativet eller det bortalag som, till synes motvilligt, hade parkerat bussen på egen planhalva. Till slut kunde ÖSK inte hålla ut och Elfsborg satte 1-0 och trots chanser till kvittering på stopptid så var det för lite, för sent och ÖSK har endast sin egen feghet att klandra för sitt uttåg ur svenska cupen.

I vanliga fall brukar det finns en del att rapportera om från ÖSKs matcher men i detta fall kommer jag följa ett annat format.
Varför? För det hände ingenting.

Okej, nu är lyser det igenom att jag förmodligen fortfarande är frustrerad sedan gårdagen, det hände ju trots allt en del.
För Elfsborg.

Hemmalaget hade initiativet från första minuten och tryckte på främst genom vänsterkanten där Rami Kaib hade ett övertag på både Jake Larsson och, den för dagen vikarierande högerbacken, Benjamin Hjertstrand. Trots detta skapade Elfsborg inte så många chanser och det en tog med sig från första halvleken av matchen var följande:

Kommentatorn kallade Oscar Jansson för Rönning.
Det var bra tryck på båda klackarna.
Per Frick var involverad i allt möjligt, nickade utanför på ett bra inlägg och fick ett gult kort för snack i samband med att Elfsborg fick frispark.
Oskarshamn var vidare i cupen i en kvart ungefär tills Brage kvitterade i Borlänge.
ÖSK kom ingenstans förutom en gång när Jake skapade ett ett-mot-ett läge där han kom förbi och bombade över målet.

Mer än så hände inte i första halvlek och andra halvlek fortsatte med ett Elfsborg som tryckte på om än utan att skapa riktigt heta chanser, samtidigt som ÖSK såg mer låst ut än systembolaget på en röd dag.

Men sedan hände något i matchen, talangen Ondrejka gick ut och in kom Marohky Ndione och han satte sig i respekt hos ÖSK direkt när han gick upp i en duell och gjorde att Jansson tappade luften. För ÖSKs del kom deras första skott på mål när Jack Lahne ÄNTLIGEN fick en boll längs marken att jobba med och han tog ett skott långt utifrån som räddades enkelt.

Det dröjde till den sjuttioandra minuten ungefär för ÖSK att skapa ett skott på mål, det borde säga något om hur offensiven såg ut i denna match.

Sedan kom Elfsborgs första stora farlighet när laget nickade i ribban i efterdyningarna av en av deras många hörnor, Ndione var det som var nära att pricka in ledningsmålet för hemmalaget.

Men han skulle förstöra ÖSKs cupspel lite senare så han behövde inte gräma sig alldeles för länge.

Vid denna tidpunkt ungefär hade ÖSK bytt in Dennis Collander och Agon Mehmeti, två spelare som borde ha starta men det är förbannat lätt att vara efterklok och en får hoppas att Axel och Vitor har lärt sig mycket av denna match och de förgående insatserna.

Iallafall, Ndione skulle förstöra ÖSKs cupspel och det gjorde han i den åttioåttonde minuten när han lurade bakom Hjertstrand som stirrade på bollen och när han fick passningen av sin lagkamrat Sivert Nilsen så höll han undan Benji och sköt in den bakom Jansson. Johan Mårtensson, som spelade från start, kunde ha varit mer aggressiv i situationen men samtidigt hade han mycket yta att täcka vilket gjorde att Nilsen hade fler alternativ att hitta i djupled ifall Mårtensson pressade framåt.

1-0 till Elfsborg som sagt och nu var ÖSK tvungna att försöka göra något de inte lyckats med på hela matchen. Anfalla. Men de svartvita skapade ändå en sista chans när både Robin Book och Agon Mehmeti fick chanser på stopptid. Först hade Book ett läge där han kunde slå till på halvvolley men denna gång satt den inte som mot Brage. En minut senare fick Mehmeti en fin passning i djupled efter att han fått bollen av Andreas Skovgaard men Rönning räddade och efter en resultatslös hörna var ÖSK ute ur cupen.

Matchens tre bästa spelare:

#1 Andreas Skovgaard
Utnyttjade sin längd för att mota bort flera inlägg mot straffområdet och var väldigt stabil.

#2 Dennis Collander
Kom in och gav mittfältet energi och borde starta nästa match istället för antingen Amin eller Gerzic.

#3 Agon Mehmeti
Skapade ÖSKs bästa läge i matchen på den korta tid han var inne.

Bäst i Elfsborg: Jacob Ondrejka, Rami Kaib och Marokhy Ndione.

Matchfakta
IF Elfsborg - Örebro SK 1-0 (0-0)
1-0 Marokhy Ndione (Ass. Sivert Nilsen)
Varningar IFE: Frederik Holst, Per Frick, Samuel Holmén
Varningar ÖSK: Kevin Wright, Jake Larsson, Simon Amin

Varför?
Varför håller jag på ÖSK? Är jag en masochist? Nej, inte alls men ändå sitter jag och många andra och genomlider ÖSK vecka in och vecka ut. För det är så det har känts stundtals under denna försäsong, som ett lidande som varar i nittio minuter plus tillägg med en paus på femton minuter för att få lite frisk luft.

Sen kan en även fråga sig varför ÖSK spelade så otroligt fegt igår, att backa hem som vi gjorde igår var som att bjuda in Elfsborg till att sätta ett eventuellt ledningsmål. AIK i sin peak kan försvara sig till ett cupavancemang, ett lag lett av Mourinho hade kunnat göra det också men detta är ÖSK som släppte in tre mål mot Brage förra veckan och vi kan inte förlita oss på vår försvarsförmåga för att ta oss vidare i cupen.

Att vi inte vågade spela med Collander från första början tror jag blev en stor nackdel för ÖSK och Collanders ett år äldre lagkamrat Jack Lahne fick sig ett elddop i denna match och när vi har en spelare som Lahne som är snabb med och utan boll så ska han inte behöva vinna höjddueller. Killen är ju, ursäkta språket, för fan arton år gammal och 1,74 meter lång och ska lyckas vinna nickdueller mot Leo Väisinen och Joseph Okumu!?

Och även om han lyckades få ut något halvdant av dessa dueller så var hans lagkamrater oftast för långt bort då de allt som oftast befunnit sig nere i straffområdet där de lika gärna hade kunnat slå upp tält och grilla korv då de ändå inte tog sig någonstans.

Det är uppenbart att detta lag saknar en tydlig länk centralt mellan anfall och mittfält, Nordin Gerzic brukade vara det men har tappat och Collander tror jag kan bli det bara han får chansen. Men det behövs ändå mer spets och en spelare som Nahir Besara eller Jiloan Hamad skulle verkligen behövas och jag tror att om en av dem kan spela framför ett mittfält med Mårtensson och Collander så tror jag det kan bli riktigt bra.

Men då gäller det att det finns en taktik på plats som drar nytta av dessa egenskaper, att som i nuläget hoppas att vi kan kombinera oss fram på kanterna har inte visat sig vara särskilt lyckat. Vi behöver bli farliga centralt, om lag sätter större fokus på att beskydda sig mot ett, i detta fall hypotetiskt, centralt hot så kommer de ytor som Jake och Wright älskar så mycket att kunna nyttjas mycket mer effektivt.

Som det är nu däremot så behöver lag inte beskydda sig mot oss centralt i banan när vi anfaller utan istället styra ut oss mot kanterna där inte särskilt mycket händer.

Jag säger det igen, det är uppenbart att något behöver göras med vår taktik, ska vi ändra formation igen? Jag älskar 4-3-3 men det gäller verkligen att det är rätt mittfältstrio på plats från start. Amin, Gerzic och Mårtensson är för defensivt och segt för att ge offensiven det understöd som behövs, Collander kan läggas in där i nuläget för att ge lite mer fart framåt men det finns inte fler alternativ än så.

Kanske är 4-4-2 bättre isåfall då vi kan använda både Björndahl och Lahne samt spela med Mårtensson och Amin/Collander centralt men en sak är säker, oavsett formation så måste vi våga anfalla.

För det handlar om att våga slå passningar framåt eller ta en löpning när ytor ges eller löpa i ett läge där en själv kanske inte får bollen men istället öppnar upp för en lagkamrat. Visst, risken är att det blir svängdörrsfotboll som under Axéns tid och då kommer det gnällas lika friskt som nu.

Men det kommer iallafall bli några mål framåt samtidigt som det är roligt att kolla på för den fotboll som spelas just nu kritiseras av sengångare för att vara för seg för deras smak.

Jag ser hellre att detta lag går ut mot Djurgården och öser på framåt och blir straffade istället för att vi backar hem och agerar statister samtidigt som Djurgården tillåts styra och ställa på vår hemmaplan.

Endast lite mer än tre veckor återstår innan det är dags för den hemmapremiär som just nu är höljt i ett pessimistiskt dunkel, sett ur ett svartvitt perspektiv.
Innan dess återstår blott två träningsmatcher för ÖSK, två träningsmatcher kvar för laget att höja förhoppningarna hos supportrarna och vinna deras förtroende igen.

Det kommer krävas mycket för att få detta lag att flyga och i nuläget är detta lag mer likt en pingvin än en den örn som pryder kommunvapnet.