Inför Örebro SK - Östersunds FK: Fina 4-4-2

ÖSK åkte på en sur förlust senast mot Västerås på bortaplan då man återigen blev överkörda första halvlek. Nu försöker man råda bot på detta genom att byta till 4-4-2 men kommer det ge effekt mot konkurrenten Östersund?

"Keep calm and play 4-4-2"
Kanske pryder dessa visdomsord någon affisch hemma hos Axel Kjäll eller Alexander Axén?

Hur visa dessa ord och hur effektiv 4-4-2 kommer vara denna gång då vi verkar byta till denna klassiska formation får vi se.
Men något måste helt klart göras för ÖSK har så här långt denna säsong sett ut som en övertaggad löpare.
De står där vid starten, taggade som bara den och har tänkt på detta lopp hela veckan.
Sen kommer signalen och då fryser de.

De förstår inte vad som händer, varför står de still?!
Förväntningarna och verkligheten krockar samman och alla rörelseenergi är borta.
Istället ser man motståndarna springa iväg och efter en stunds förvirring kommer ÖSK också iväg.
Ibland har det funkat men ibland har det gått snett och som vi alla vet är "ibland" inte bra nog för ett lag som ska slåss om uppflyttning.

Det är inte bra nog om vi förlorar mot Västerås efter att ha varit helt iskalla första tjugo minuterna och släppt in två mål.
Visserligen kom vi igång, som i (nästan) alla andra matcher i andra halvlek och hade chanser att kvittera men det gick inte vägen den gången.
Det är helt enkelt inte bra nog och därför går vi tillbaka till en formation som gjort oss gott genom åren.

4-4-2.
Svensk fotbolls modersformation, om ett sådant begrepp finns.
Om inte tar jag åt mig all ära för skapandet av det och vill ni själva använda begreppet så måste ni kontakta mina representanter.
Eller inte.

Nämnde Axén hade en bra tid, ibland, med denna formation då Marcus Pode och Alhassan "Crespo" Kamara förgörde motståndet 2014 när vi spela 4-4-2.
Även Peo Ljung hade det bra när vi spelade 4-4-2 då Kalle Holmberg och Shpetim Hasani, med Yasin på kanten, sköt oss upp till allsvenskan 2013.

Kommer Noel Milleskog och Erik Björndahl kunna bilda samma kvalitativa anfallspar?
Jag tror att de kan komplettera varandra väl, Milleskog är snabb och rörlig och Björndahl kan ge honom ytan han behöver och samtidigt forcera in en boll om han är på rätt plats.

Det är inte bara Erik Björndahl som tagit plats i elvan.
Några andra har spelat bort sin.
Hussein Ali och Benjamin Hjertstrand har sett ut att vara precis lika paralyserade som ÖSK var i min löparmetafor några stycken ovanför.
När de väl fått bollen så har den inte gått framåt, den har gått bakåt eller i sidled.
När de haft läge att springa med bollen ner mot kortlinjen så har de stått still.

Därför är det helt rätt att Samuel Dahl, som gjorde ett bra inhopp mot VSK, och DG båda tar varsin plats på kanten.
Utöver detta så har formationsändringen inte lett till särskilt stora ändringar i vilka som spelar.
Jake Larsson felaktiga röda kort skickade honom ur elvan och istället spelar Jiloan Hamad som tia på kanten, något han gjorde i Bajen.
Bakom Jille och Yasin på kanterna har vi Victor Mpindi och David Seger centralt och det gör mig lite nervös.
Kan Seger ha pli på Victor? Eller kan det vara så att petningen i den förra matchen gett effekt och att Mpindi kommer se ut som den där toppmittfältaren vi trodde att vi fick in?

Många frågor, som vanligt och jag hoppas på enbart positiva svar imorgon.
Någon måste ju vara optimist.

På tal om felriktad optimism.
Östersunds FK.

Laget på Ö som vi gjorde sällskap ned i superettan och som står för ett av två Ö-möten kommande vecka då Östers IF kommer på lördag.
De ligger precis som oss på en plats i mitten av tabellen, de på en tiondeplats och vi på en niondeplats.
Ett konstaterande som gör att jag mår lite illa.
Någonstans där ute skrattar Thomas Wilbacher och den andre snubben i Tutto Balutto högt åt detta.

Vad har Östersund haft för problem då?
Utöver allt krångel på sidan av planen som hänger efter dem konstant likt en förbannelse.
"Östersunds FK - Gåvor och förbannelser" En bok av Stephen King, snart i en affär nära dig.
För nog fick de betala ett högt pris för europaäventyret 2017/2018.

Och nu är de här, i superettan, där de haft svårt att göra mål och släppt in lite väl mycket.
Precis som oss då.
För deras målskillnad 5-7 skiljer sig inte så mycket från vår 6-8.

Målskyttet har alltså varit ett problem för ÖFK i år och målen är utspridda på ett antal potentiellt bra spelare.
Målgaranten, Blair Turgott är dock borta så de får hoppas att årets målskyttar som Nebiyou Perry, Chovanie Amatkarijo och Jordan Attah Kadiri kan komma igång.

Tre spelare med potential men det finns många många fler i Magnus Powells trupp som har potential.
Powell föredrar att spela ett 4-2-3-1 och senast spelade bekanta namn som Ludvig Fritzon, Simon Kroon och Felix Hörberg på de offensiva positionerna.
Då gick det inte vägen för man mötte ett äckligt stabilt Halmstads BK.
Om ÖSK är stormen så är Halmstad klippan, synd bara att denna storm tappade all kraft när den stötte på HBK på hemmaplan senast.

Det mest kontroversiella som hänt i Halmstad de senaste åren var när Per Olsson råkade hälla lättmjölk i kaffet istället för mellanmjölk.
Det fick långtgående konsekvenser som täckts i många dokumentärer sen dess.

Om det blir en dokumentär om morgondagens möte mellan ÖSK och Östersund återstår att se.
Östersund kanske är mer accepterande inför faktumet att de kanske inte är redo för superettan, iallafall inte för att vinna superettan och måste ta ett år på sig för att växa in i det.
I laget finns många unga spelare, jag skulle tro att de har bland den lägsta snittåldern i serien, som kommer växa med åren och bli något extra.
Vänta, jag tar tillbaka det jag sa om snittåldern, Aly Keita förstör det helt.

Är vi redo för superettan är den stora frågan vi bör ställa oss själva.
Det är okej att inte vara det, bara för att en värvar spelare som gör det bra i allsvenskan betyder inte att de gör det här.
Lagen i superettan öser på som fan den första halvleken istället för att avvakta som man göra i allsvenskan och dessa två synsätt har krockat rejält och lett till ett antal insläppta mål för oss.

Kommer vi vara med om det imorgon också?
Kanske blir någon av dessa tre i Östersund målskyttar då:

#20 Felix Hörberg
En hårt jobbande spelare på sin kant med arbetskapacitet som sitt signum, kan vara elegant ibland.

#8 Kamal Issah
Defensiv mittfältare med erfarenhet av spel i den turkiska ligan.

#9 Jordan Attah Kadiri
Tilltänkt målkung i laget som är utlånad till sin klubb där han slog igenom innan han såldes dyrt till Belgien.

Ofta brukar jag spara snacket om Örebro till slutet av dessa rapporter men jag kunde inte låta bli att gräva ned mig i pratet om 4-4-2.
Jag tror att ett spel med tydligare roller på planen med två defensivt viktade mittfältare i form av Seger och Mpindi kan göra laget gott.
Främst tänker jag på att det kan hjälpa laget att bibehålla en offensiv och defensiv struktur i spelet med och utan boll som gör att vi inte blir överkörda första tjugo.

Det vi får se upp med är att vi fastnar på egen planhalva och tvingas slå långt, denna gång har vi Björndahl där uppe någonstans men av princip bör inte långbollar slås på Behrnabeu.
Därför hoppas jag att vi får se någon som vågar transportera boll från egen planhalva likt Jiloan Hamad gjorde mot VSK förra matchen.
Om vi tänker oss att det är Seger som får den uppgiften denna match måste han få skydd så att om han tappar bollen så har vi spelare redo.

För just rörelse har varit vårt stora problem.
Det är allt som oftast väldigt statiskt i vårt lag och tanken är väl att vi ska passa bollen snabbt och att en spelare ska ta den "sista" löpningen, alltså den rakt in mot mål.
Men för att ens komma till det läget krävs det att spelare löper i andra ytor för att antingen ge bollinnehavaren ytor att jobba med eller för att kunna passa bollen framåt.
När motståndarna då sköljer över bollhållaren som om han hade de sista biljetterna till Queen på Wembley så blir vi alldeles för ofta av med bollen.

Så rör er när ni har bollen och "ta ytan" som de säger för då tvingar du både motståndare och lagkamrater att röra på sig och då händer det grejer.
Då uppstår ytor att lägga bollen på, då tvingar du motståndaren att tänka och i superettan är chansen större att någon tänker fel.
Då kan en stor lucka uppstå bakom en oaktsam ytterback och en spelare av allsvensk kaliber kan då utnyttja denna yta och ta löpningen.

"Don't stop me now!"
Sjöng Queen men inte på Wembley men kanske nynnar våra spelare på den låten imorgon när de förhoppningsvis sköljer över Östersund.
Att skölja över ett lag betyder inte nödvändigtvis att vi gör mål, vår forcering av Halmstad och Västerås gav inget men ju mer vi anfaller, ju mer vi skjuter, desto fler mål kommer vi så småningom göra.
Så om det blir ett målkalas eller chanskavalkad återstår att se men det kan vara ack så viktigt för resten av säsongen att vi får igång ett anfallsspel som håller i nittio minuter.

Det får räcka med att bli överkörda i första halvlek.
Det är vår hemmaplan, visa dem det.

Detta är den förmodade elvan imorgon enligt NA:
Erik Björndahl - Noel Milleskog
Ahmed Yasin - Victor Mpindi - David Seger - Jiloan Hamad
Samuel Dahl - Axel Andrésson - Nasiru Moro - Daniel Gustafsson
William Eskelinen