Mästerdetektiven Dick Johnson och fallet ÖSK 2021 del 3: Janssongate
Hur ÖSK kunde ramla ur allsvenskan är ett mysterium som engagerar många men som endast en man kan lösa: Mästerdetektiven Dick Johnson. I denna del möter Dick en anonym tipsare berättar för honom om en älskad spelare vars flytt skakade om en klubb och dess supportrar i grunden.
Kvällen var mörk där jag gick längs gatorna i norra Örebro.
Jag drog åt jackan, kvällen var inte bara mörk, den var kall också.
Här och var kunde man höra musik från lägenheterna, det var inte Charlie Parker men det lät trevligt ändå.
Tanken på gott sällskap, dryck och givande konversationer värmde både tanke och kropp men nej. Jag hade inte tid för det.
Jag hade fortfarande ett uppdrag att slutföra men efter att ha gått igenom Örebro SKs säsong 2020 så hade jag fastnat och nu hade det gått flera dagar utan något framsteg i utredningen.
Det måste ju ha varit något mer till ÖSKs fall ur allsvenskan än hybris från hösten 2020. Jag visste att det fanns mer men jag visste inte vart jag skulle titta härnäst.
Jag stannade upp, tittade mot balkongen där musiken kom ifrån och tänkte för mig själv:
"Kanske ska jag gå upp dit, ta mig ett glas med procent i och få lite inspiration."
"Nej, Dick Johnson! Du är en detektiv, du har ett uppdrag att utföra och det finns ingen tid till sånt..." Sa jag barskt till mig själv på gatan och fortsatte gå.
Jag hade fram till denna tidpunkt varit nykter i flera dagar och det började tära på mig.
Nedkyld, nykter och mer vilsen än tidigare återvände jag till min byggnaden som huserade min lägenhet och mitt kontor.
Bli inte förvirrande, de är samma saker.
Huset jag hade mitt kontor i var slitet, precis som resten av omgivningen och mycket av folket där jag bodde.
En av dem var Uffe, en rotund, flintskallig gammal gubbe som brukade sitta utanför porten på sin rullator. Mestadels själv men ibland med andra gubbar och oftast satt de och snackade men hela tiden hade de någon dryck i handen.
Denna gång var Uffe själv och han var klädd efter säsongen.
Eller ja, han hade på sig en blå mössa med en röd tofs men annars hade han samma grå jacka på sig som vanligt.
"Har du nån öl?" sa han till mig där jag passerade med blicken nedåt.
"Nej, tyvärr Uffe" svarade jag.
"Hörruduru, jag såg dig komma gåendes med flera påsar förut. Några öl måste du väl ha som du kan undanvara." sa han och vred sig och rullatorn mot mig.
Jag stannade upp och sa:
"Det är sant, faktiskt. Men det var ingen öl i påsarna, bara whiskey. Så tyvärr har jag ingen öl att bjuda på." Sedan småskrattade jag lite elakt åt honom och gick in.
"Bah! Pöjkvasker!" ropade han bakom min rygg men han var inte arg, det var så vi talade till varandra.
Ljudet av mina steg studsade mellan vägarna när jag gick uppför trappen mot mitt kontor.
Ljudet av mina egna steg dunsade mot mitt huvud som om jag blev knuffad av en folkmassa.
"Vart är svaren, Dick? Varför har du inte löst fallet än, Dick?"
Ilsken snabbade jag på mina steg och plockade fram nyckeln för att låsa upp dörren till kontoret.
Precis innan jag skulle stoppa in nyckeln såg jag något. Något hade klistrat fast ett brev på min dörr.
Jag tittade runt för att se om avsändaren möjligtvis var kvar men jag såg ingen i den dunkla korridoren.
Jag gick in i kontoret och öppnade brevet.
"Möt mig i parkeringshuset kl 00:00, kom ensam."
Jag tittade upp mot klockan.
23:45.
"Fan!" sa jag till spökena som förmodligen var de enda som lyssnade.
Jag roffade åt mig anteckningsblock, penna och...
Ja, det var nog bäst att jag tog med mig min pistol också.
Min Colt 1911, förhoppningsvis behövde jag inte använda den.
Kall luft är inte skönt att springa i, iallafall inte för mig.
Med händerna på knäna stod jag där i entrén till parkeringshuset och flåsade så att det gjorde ont i mina lungor.
Min kondition har aldrig varit min starka sida.
Till slut orkade jag orka och gick inåt i parkeringshuset.
Det var nedsläckt och det var bilar överallt och min enda ljuskälla var månskenet som reflekterades i bilarnas glänsande lackering.
"Att jag glömde min lampa...Oacceptabelt..." muttrade jag tyst för mig själv.
Då slog det mig att denna person jag skulle prata med kanske inte ville prata, han kanske var farlig? Han kanske kommer skjuta mig! Tänkte jag och la handen på min pistol och hukade mig ner vid en av bilarna.
Jag lutade huvudet bakåt, det hade varit en lång dag och tänkte att jag borde lugna ner mig.
Men ändå, risken fanns ju.
Jag reste mig försiktigt bakom bilen och tittade runt.
Vart var han?
"Du behöver inte vara rädd." hörde jag plötsligt en röst säga och jag blev så rädd att jag råkade slå huvudet i bilens sidospegel.
Med växande nyfikenhet och vad jag förmodar skulle bli en bula på huvudet tittade jag runt efter rösten.
Då såg jag en glödande fläck längst bort i parkeringshuset, någon stod och rökte.
Jag kunde inte låta bli att ta in doften. Var det Camel blå han rökte?
Jag gick närmre med fejkad självsäkerhet, han fick inte tro att jag är rädd.
"Du kan stanna där, jag vill helst inte att du ser mitt ansikte."
Var det där en fransk accent på rösten jag hörde?
"Du behöver inte säga ditt namn men jag behöver veta vem du är." sa jag.
"Jag är en man som kan hjälpa dig med din utredning, mer än så behöver du inte veta."
Okej, det är väl bättre än ingenting, tänkte jag för mig själv.
"Vet du vad en klubblegend är? Vad definitionen av det är?" sa han sedan och tog ett djupt bloss av sin cigarett.
"Nej, inte riktigt." Fick jag lov att erkänna.
"En klubblegend är en spelare som varit i samma klubb länge, som pratar gott om klubben i alla lägen utan att för den sakens skull vara naiv. En spelare som ger allt för klubben och är lojal både under och efter sin spelarkarriär till denna klubb." Sa han och jag såg att han var lång, minst 185 centimeter lång.
"Okej men vad har det här med något att göra?" - Svarade jag.
"Vet du vem Oscar Jansson är?" - sa rösten i mörkret.
"Aaa, han är målvakt i Örebro SK." sa jag och svaret kom snabbt.
"Han var målvakt i Örebro SK, men inte längre. Han hade möjligheten att bli klubblegend för Örebro men slängde bort den möjligheten."
"Vad menar du?" Frågade jag och tog fram mitt anteckningsblock. Jag insåg rätt snabbt att det skulle bli svårt att anteckna i mörkret men det var värt ett försök.
Jag hörde hur han tog ett djupt andetag och sedan sa han:
"Oscar Jansson hade varit i klubben sen 2013, då var ÖSK i superettan och Jansson hade kommit hem från en utlandssejour i Tottenham. Hem till sitt Örebro där han var uppvuxen och han tog direkt laget tillbaka till allsvenskan. Han stod i målet i mer än 200 matcher för Örebro och tog laget till en final i svenska cupen och var med och var alltid en urstabil sista utpost. 2020 gjorde han en säsong som var av högsta klass och i match efter match räddade han laget från nederlag. Alla de uddamålsvinster de tog på hösten kan de tacka honom för."
Han tog ett djupt andetag av sin cigarett och sedan fortsatte han:
"Som belöning fick han pris som årets allsvenska målvakt och med ett utgående kontrakt berättade han att han inte skulle förlänga. Men supportrarna älskade honom så, de förstod hans beslut och unnade honom ett äventyr utomlands, i en större klubb. De var villiga att släppa iväg honom för hans ambitioners skull. Tyvärr matchade inte hans agents förmåga hans ambitioner."
"Vad hände? Vart hamnade han?" sa jag och märkte att jag pressade pennan hårt mot anteckningsblocket.
"Han hamnade i Norrköping..." sa rösten tyst.
Jag tappade mitt anteckningsblock och penna på marken, jag hade tappat min haka också om det hade varit möjligt.
Jag plockade upp sakerna och sa:
"Hur är det möjligt? Hur kunde han hamna hos en av Örebros största rivaler? Herregud, han hade väl kunnat hamna i någon dansk mittenklubb iallafall? Eller Rosenberg eller Bodö? Hur kan hans agent ha varit så inkompetent?"
"Jag vet inte." sa rösten som hade tänt en ny cigarett, tror jag. Eller stod han fortfarande och rökte samma cigarett? Han fortsatte:
"Jag vet att han hade en familjesituation att ta hänsyn till och att han hade anbud från bland annat Ungern men hur han hamnade i Norrköping vet jag inte. Kanske utgick hans agent ifrån den klubb som var villig att betala honom mest i agentavgift? Vi kommer nog aldrig få veta."
Han stod tyst en stund sedan sa han med en ledsen ton:
"Som du förstår så var detta inte ett populärt beslut hos Örebros supportrar. Deras reaktioner täckte hela spannet från ledsen och uppgiven till ilsken och rasande. Jansson utsattes för tunt förtäckta hot och hela situationen blev en enda deprimerande löksoppa. Pourquoi mon amour?"
Nu började jag förstå varför han berättade om allt detta och frågade:
"Sa han inget till Örebroarna? Försökte han inte förklara sig? Det var ju en pandemi och utlandsflytt kanske inte var så enkelt? Kanske spelade familjen en större roll än supportrarna trodde? Sa han något om detta? Då borde de ju ha förstått beslutet?"
Jag såg hur figuren i mörkret skakade på huvudet och han sa:
"Nej, han sa ingenting alls. Han lämnade Örebroarna med tusen frågetecken och det i sin tur ledde till att tusen högafflar höjdes i hans riktning. Hade han, som du säger, bara gett dem ett svar så hade situationen varit en annan. Men istället utbyttes glädjen efter sjundeplaceringen till frustration och försäsongen hade fått sig en dålig start."
Jag stod där med anteckningsblocket i handen och hoppades att jag hade fått med det mesta men det skulle enbart det halogena ljuset från min skrivbordslampa kunna avgöra.
"Undrar hur klubben i sig kände..." Sa jag och hoppades på ett svar.
"Det kan jag inte svara på, jag var inte där då men jag är rätt säker på att ingen av dem heller tyckte om det. Jag är rätt säker på att många avrådde honom från att göra den flytten eller åtminstone varnade honom om att inte gå dit på grund av reaktionen det skulle få."
"Vad hände sen? Hur ersatte de allsvenskans bästa målvakt?" Frågade jag, ivrig att få veta vad som hände efteråt.
"De ersatte honom med två chansningar och i slutändan gick det inte bra för någon av oss." sa han och släckte sin cigarett under sin fot.
"Vänta, vad menar du med någon av oss? Vem är du egentligen?" Sa jag och började gå närmre för att försöka se vem det var, min nyfikenhet hade satt klorna i mig och drog mig mot mitt mål.
Jag såg hur han höjde sin hand och sedan slängde han något mot marken.
Poff! En ljudlig smäll följdes av att lokalen fylldes med rök och brandlarmet började tjuta i takt med mina öron.
"Min identitet kommer du nog reda ut i sinom tid men vet detta; Jag gav mitt bästa, det var inte nog men jag ska fan försöka göra rätt för mig. Det finns en anledning att Örebro SK åkte ur allsvenskan 2021 och den började synas tidigt och den började längst bak i planen. Adieu, monsieur!" sa han och jag hörde snabba steg som avlägsnade sig.
Jag sprang igenom röken men han hade försvunnit. Det var nog även bra om jag försvann också, brandkåren var nog på väg för att se varför brandlarmet hade gått i parkeringshuset.
Ett tag senare var jag hemma i kontoret och tittade på mina anteckningar.
"Dick Johnson, du är inte bara bra på att känna igen cigaretter på doften du kan även anteckna i mörkret!" sa jag och kysste anteckningsblocket.
Nu hade jag funnit en till anledning till att Örebro ramlade ur allsvenskan. Deras bästa målvakt, en av deras mest älskade spelare och en potentiell klubblegendar lämnade för rivalen utan att någonsin ge en förklaring. Ilskan som uppstod hade lämnat känslomässiga efterskalv som präglat hela vintern för klubben och den glädje som förra säsongen gett hade nu förbytts i en beskt smakande frustration. Och det verkade som att deras försök att ersätta honom misslyckades.
"Hmm, jag måste titta närmre på dessa ersättare och hur de byggde laget inför säsongen därpå." Sa jag och satte dit ytterligare en lapp på anslagstavlan där det stod "Janssongate" och med röd tråd kopplade jag den till "Fallet ÖSK 2021".
Sedan fällde jag ned min säng och la mig för att vila.
Det här skulle bli en lång utredning.
