Den svartvita redaktionens minnen från vallen
Vallen fyller 100 år och med det vill vi i den svartvita redaktionen dela med oss av några minnen från Vallen! Dela gärna med er av era egna minnen i kommentarerna nedanför!
Vi i den svartvita redaktionen på Svenskafans har många ÖSK-matcher mellan oss och 100-årsjubileumet till ära väljer vi att nedanför, på Benjamin Syrsa-esque vis, dela med oss av några av våra favoritminnen genom åren.
Håll till godo.
Marcus Folkö Müntzing
Mitt första medvetna minne är egentligen rätt färskt. Men det var ett mål som William Atashkadeh gjorde hemma mot typ BP. Jag minns att man då kunde gå runt hela arenan och jag inledde matchen på västra men när lagen bytte sida i halvtid så bytte även jag sida på läktaren och såg andra halvlek på den dåvarande träläktaren som idag är östra.
Mitt andra (och kanske mer elektriskt) minne är från 2007 när ÖSK låg illa till i tabellen.
Vi bytte tränare från Patrick Walker till Urban Hamnar och hans första drag var att plocka in Abgar Barsom, en mittfältare, trots att ”alla” skrek efter en anfallare.
I Abbes första match mötte vi GAIS hemma och man slogs direkt av hans pondus och självklara auktoritet.
Vid ett tillfälle föll en ung och fortfarande helt okänd Wanderson på mittplan och först på plats var Barsom som gav Wanderson en utskällning efter noter och vrålade åt honom att stå upp.
När domaren kom fram till situationen klappade han om Barsom som om att denne gjort honom en tjänst.
I slutet av den matchen stänkte Barsom upp en frispark i krysset och ÖSK vann matchen med 2-1.
Jag satt på typ rad 5 på sektion M och det var precis dit som Barsom sprang och vrål-firade.
Jag var i extas och kunde knappt somna när jag kom hem den kvällen.
David Flatbacke-Karlsson
2006: Uppflyttningen efter segern mot Assyriska.
2010: Säkrad tredjeplats mot IFK Göteborg.
2011: Europa League-matchen mot Sarajevo.
2015: Segern i semifinalen i Svenska cupen mot Elfsborg.
2017: Nahir Besaras magiska första halvlek med tre plus ett mot IFK Göteborg.
2021: Återstarten efter pandemin mot Hammarby.
Elias Tinfors
2001: seger mot Elfsborg med 4-1. Jag satt på Gamla Trä och Kenyanerna (Oyuga och Maruti hade lekstuga med Elfsborg).
2003: seger mot Djurgården med 1-0 och andra allsvenska matchen med den nya norra läktaren. Djurgården hade inför matchen inte släppt in något mål och var obesegrade. Oyuga utvisades felaktigt och Kim Källström buades ut under återstående del av matchen som en följd av det.
2006: året då ÖSK tog sig tillbaka till allsvenskan. Utöver nagelbitaren i samband med sista omgången och hemmamatchen mot Assyriska är ett kärt minne 6-0-segern mot Jönköping.
2007: återkomst till allsvenskan och efter premiären i Gävle väntade hemmamatchen mot Elfsborg. Den nya västra läktaren invigdes inför över 10 000 på plats och ÖSK stod för en bra insats i en match som slutade 1-1.
2010: hemmamatchen mot AIK och momentet då Nordin Gerzic avgjorde matchen med sitt 1-0-mål på frispark i matchens sista minut.
2013: att ÖSK var obesegrade på hemmaplan genom hela superetta-säsongen var en stark bidragande orsak till att sessionen blev ettårig och att allsvenskan återigen väntade.
2014: efter en halvdan första halva av säsongen och ett tränarbyte vaknade ÖSK till ordentligt under höstsäsongen under Axéns ledning. Segrarna mot Elfsborg och Häcken på Eyravallen med 5-1 respektive 5-2 är två kära minnen.
2016: Rinnes straffräddning på Kennedy Bakircioglu’s straff på tilläggstid som innebar seger med 3-2 och som fick Eyravallen att lyfta som aldrig förr.
2018: ett fullsatt Eyravallen och seriefinal mot Hammarby. ÖSK tog rättvist ledningen med 1-0 efter mål av Kennedy Igboananike. Stämningen gick att ta på fram till det att Mohammed Al-Hakim klev in i handlingarna och förstörde matchen och resterande del av säsongen genom att grovt felaktigt visa ut samma Igboananike.
Per Ohlsjö
Det är svårt att välja ett specifikt minne från Vallen, det finns ju så många att välja mellan, men jag har valt ut två minnen.
Specifikt två positiva minnen för de negativa minnena har jag för min psykiska hälsas skull förträngt.
Vilken derbyförlust mot Degerfors? Något sådant kommer jag inte ihåg!
Örebro SK - IFK Norrköping 2017
Vi börjar med ett udda minne men som har en sensmoral som jag vill lära alla er.
ÖSK 2017 var ett riktigt hopkok till skillnad från föregående år.
Damien Plessis, vars fart och svängradie fick pansarkryssaren Potemkin att se ut som en Jet-ski.
Divine Naah? Vem kommer ihåg honom?
Alfred Ajdarevic? Som värvades med den naiva förhoppningen om att han skulle vara lika bra som sin bror.
Victor Sköld var där också.
Men detta hopkok fick en drömstart när Maic Sema, av alla människor, nickade in 1-0 i den andra minuten.
Sedan kom Peking tillbaka när rackarn själv, Kalle Holmberg, gjorde 1-1 till västras förtret och Maic Sema replikerade kort därefter.
Sedan gjorde Sebastian Andersson 2-2 och det var resultatet in i paus.
Jag, som så många andra, gick till kioskerna för att köpa en grillad chorizo.
Jag må vara vegetarian men ibland när jag stänger ögonen och tänker tillbaka på doften av grillat kött så undrar jag inte om det är dags att äta kött igen.
Då var jag, som ni kan förstå, inte en vegetarian så jag stod glatt i kön och väntade.
Och väntade...
Och väntade...
Andra halvlek hade hunnit börja när jag fortfarande stod i kö och då hördes ett vrål från västra stå.
"ÖSK gjorde 3-2!" ropade någon i kön som kunde se vad som pågick.
"Attans!" tänkte jag men som den girigbuk jag var stod jag kvar i kön.
Några minuter senare hördes återigen ett vrål!
De behövde inte berätta för mig.
Jag visste att ÖSK hade gjort 4-2.
Ett drömmål skulle det visa sig vara då Johan Mårtensson karatesparkade fram bollen till Nahir Besara som på halvvolley sköt in målet.
Jag missade dessa mål och mamma Semas dans för att jag insisterade på att stå kvar i kön för en grillad chorizo.
Nåväl, vad är läxan?
Jo, när andra halvlek eller matchen i sig drar igång; STÅ INTE KVAR I KÖN!
På Behrn arena och vilken annan arena som helst så kan det smälla just när som helst.
Korven, mazarinen och ölen kan vänta och är totalt värdelösa i jämförelse med minnena av att ha sett det egna laget göra mål.
Örebro SK - Hammarby 2016
ÖSK har genom åren mött Stockholmslagen många gånger och när ett Stockholmslag kommer på besök vallfärdar folk österifrån (tillsammans med andra vilsna själar från andra håll i länet, inklusive mitt Hällefors) för att fylla bortastå.
Oftast leder det till en mäktig ljudkuliss och tyvärr segrar för bortalaget (om det inte handlar om AIK) men 2016 tog vi en av dessa sköna, om än få, segrar mot ett lag från 08-området.
År 2016 hade ÖSK ett bra lag, ett riktigt bra lag.
En Astrit Ajdarevic i högform, Daniel Gustavsson som sköt in allt i mål, Kalle Holmberg och Alhassan "Crespo" Kamara längst fram.
Åh, ett sånt fint lag!
I den åttonde omgången skulle vi möta Hammarby hemma och vi låg på en fjärdeplats efter en blandad inledning på serien.
Bajen, som då tränades av Nanne Bergstrand, kom till spel med en härlig mix till elva som bestod av idel norrmän, islänningar och en brasse längst fram.
Vore ju inte ett Nanne Bergstrand-lag utan åtminstone EN brasse.
Denna brasse, Alex kallad, gav Bajen ledningen i den sextonde minuten och log ett tandställningsprytt leende som endast en målskytt kan man fram.
ÖSK skulle komma tillbaka och gjorde 1-1 genom Daniel Nordmark, assisterad av supportervärvningen Logi Valgardsson.
Men Bajen tog återigen ledningen efter ett självmål av Michael Almebäck.
Meeeen ÖSK fick en straff som Astrit Ajdarevic iskallt konverterade framför Hammarbyklacken.
2-2 i halvtid på ett knökfullt, men inte slutsålt, Behrn Arena.
Läsk, öl, kaffe och annat tilltugg förgördes i paus för att orka med denna holmgång i andra halvlek.
ÖSK täppte till läckaget bakåt och hade god kontroll över andra halvlek och skulle få ett 3-2 mål efter en hörna.
Åh, Astrit Ajdarevics hörnor er en egen artikel men mannen sköt för att mörda när han slog sina frisparkar och hörnor.
En liten touch på dessa vådaskott är allt som krävs för att göra mål och just det fick Brendan Hines-Ike till när han gjorde 3-2.
Bajen forcerade mot sin hemmaklack och samme Hines-Ike som gjorde målet skulle också vara inblandad i straffsituationen som bortalaget fick i 93e.
"Helvete, det var den segern" tänkte de flesta.
Mot kulturbäraren Kennedy Bakirciouglu stod Jacob Rinne, Laxås stolthet, och han stod pall.
Med det kanske högsta jublet jag kanske hört gick Rinne åt rätt håll och räddade en straff i nittiotredje minuten mot Bajen.
Jag minns allt detta för att jag var där.
Jag såg, hörde och upplevde allt detta för att jag var där den där dagen.
Jag har upplevt mycket mer sedan dess men jag undrar om det där är mitt bästa minne från Behrn.
Rättelse, det är mitt bästa minne, hittills.
För vi ska skapa fler minnen på denna arena.
Uti hundrade år.
ÖSK möter på lördag kl 15.00 Västerås i ett hett rivalmöte och firar samtidigt Eyravallens 100-årsdag.
Det är GRATIS att gå på matchen och du kan tinga biljetter i länken nedanför:
https://oskfotboll.ebiljett.nu/
Men kom ihåg att enbart tinga biljetter du faktiskt kommer använda!
I nuläget har 9723 biljetter tingats men varenda en av dem ska tingas!
Tillsammans firar vi 100-årsdagen på bästa sätt!
På ett fullsatt Behrn Arena!
På ett fullsatt Eyravallen!
