Behrn Arena, 2019-11-02 13:00

Örebro - Malmö FF
0 - 5

Örebro SK - Malmö FF 0-5: Always look on the bright side of life

Malmö jagade guld, ÖSK jagade äran men i slutändan så stod båda lagen som förlorare efter att hemmalaget förlorat stort och bortalaget sett Norrköping schabbla bort deras pokal och istället får lagen se fram emot nästa år.

Det är över och mörkret har sänkt sig över allsvenskan, att det skulle bli så brutalt var det ingen på Behrn Arena som trodde.
Även fast det började bra för Malmö, efter att Johan Bertilsson skjutit tätt utanför och ett mål rensats på mållinjen så tog Malmö strypgrepp om matchen och dominerade från start till slut. Kevin Wright prickade ribban när det bara stod 1-0 till Malmö men mer än så skapade inte ÖSK i denna match.

Istället pumpade Malmö på för en vinst med god marginal, för att äta upp målskillnaden som behövdes och den första halvleken utvecklade sig till en fest för de himmelsblå på östra läktaren som jag trodde skulle gå sönder av deras vilda hejande, för ett tag så var Malmö FF mästare. Den riktiga Lennart Johansson pokalen, som var i Norrköping, var på väg till Örebro i samband med att Peking gjorde 2-0 och Malmö hade ledningen.

So far, so good...

För Malmö FF men för oss på västra stå var detta tufft bevittna och vetskapen om att de skulle få rusa in på planen och fira sitt eventuella guld på vår arena var deprimerande. Men sedan, någon gång i andra halvlek när de gjorde 5-0 så blev det tyst, lite udda med tanke på att de just gjort 5-0. Men detta berodde på att Djurgården just hade kvitterat, bortskämda Malmö fans som inte firar när de gör mål, bara för att deras guldkonkurrent nästintill säkrat guldet, vilken värld!

Skämt åsido, bilen med den riktiga pokalen fick alltså vända om i Hjortkvarn och åka tillbaka till Norrköping och när slutsignalen gick så fick Malmö nöja sig med det stora silvret och vi fick nöja oss med en niondeplats och det enda nöjet västra stå hade i andra halvlek var att retas med Malmösupportrarna över det uteblivna guldet. Vilket kan tyckas konstigt att fansen orkade sjunga om det trots fem mål i baken men det säger väl något om oss svartvita och hur vana vi är vid motgång.

Så i slutändan blev det en konstig eftermiddag på Behrn arena, det var en match som aldrig blev en match, ett guldfirande som aldrig blev ett guldfirande. Malmö vann inte guldet, ÖSK vann inte matchen, alla förlorade i slutändan och en bitterhet sänkte sig över båda sidorna.

Men, se på det från den ljusa sidan. Malmö ska få spela EUROPA LEAGUE i höst och har goda chanser att ta sig vidare på danskjävlarnas bekostnad och kommer förmodligen spetsa till en trupp som redan är spetsigast i serien. Vi kan se fram emot en silly season som verkar bli händelserik på både in och ut fronten och om denna höst var lam så kan vi iallafall se fram emot en rolig silly season.

Matchfakta
Örebro SK - Malmö FF 0-5 (0-2)
0-1 Rasmus Bengtsson (ass. Eric Larsson)
0-2 Arnor Traustasson (ass. Guillermo Molins)
0-3 Sören Rieks (ass. ingen)
0-4 Marcus Rosenberg (ass. ingen)
0-5 Marcus Rosenberg (ass. Sören Rieks)

Vågar man säga, äntligen? Då menar jag, äntligen är denna bedrövliga höst över och det ÖSK som en gång i tiden brukade sätta eld på allsvenskan när hösten kom är borta. Visserligen var vi tvungna till det för vi inledde så uselt men den detaljen vill jag tro att vissa människor, med nostalgiglasögon på, väljer att glömma bort. I vilket fall så är vi nog alla glada att det är över och att vi säkrade kontraktet tidigare och om vi ska klara oss kvar nästa säsong i serien och fortsatt ha stöd på hemmaplan så måste många saker hända.

Först och främst måste vi värva in på de positioner vi tappade, Yaser Kasim var en ersättare för Mårtensson och Collander samt Amin som hade skadeproblem, han var inte en ersättare för Filip Rogic. Den ersättaren kan vara Robin Book eller så är Book en back-up till Broberg. Även Carlos Strandberg måste ersättas med en spelare som kan spotta in mål, många svartvita vrålar efter Erik Björndahl och jag hade gärna sett honom i truppen istället för Prodell men i och med att jag ser det som en omöjlighet att vi blir av med honom så tror jag inte vi får se honom i vårt lag. Dessutom är han en 29-åring som inte har erfarenhet av allsvenskt spel, en chansning helt enkelt och om vi plockar honom så ska det vara som breddspelare och inte vår tänkta målgörare.

Fler värvningar behöver givetvis göras, Oscar Jansson tackade för sig lite extra igår och något säger mig att gårdagens match, där han inte ska ha skulden för den demolering som blev utan istället hyllas för att det inte blev handbollssiffror. Så en ny målvakt kan komma att behövas, David Mitov-Nilsson vore ett alternativ tycker jag och han har visat förut att han kan hålla en hög nivå när han är skadefri. En kreativ mittfältare skulle kunna behövas och Kristian Andersen i Brage vore ett bra alternativ, eller Batanero i Sundsvall men han kanske har erbjudanden från rikare klubbar på bordet.

Sen gör det ingenting om inte spelet förbättrar sig och där har Axel Kjäll och Daniel Bäckström ett stort jobb framför sig, den mentalitet som säger att vi ska passa bakåt eller i sidled måste slipas bort, hjärntvätta spelarna om så behövs. För det gör ingenting om vi har Batanero och flera fina lirare i laget om de endast passar bakåt i planen och inte framåt. Visst, vi säkrade kontraktet trots att vi spelade så överdrivet mycket emellan mittbackarna i år men vi tappade åskådare, det är jag helt säker på.

Men det krävs säkerhet i både spelsystem, mentalitet och spelartrupp för att kunna spela kompromisslöst framåt. Vi har definitivt inte haft det sistnämnda i år, skador och spelare som har sålts men inte ersatts har satt sina spår i hur laget har presterat. Därför var det skönt att se Mårtensson och Amin tillbaka på planen igår och inte nog med att vi behöver förstärka truppen med nya spelare, de gamla måste läka sina skador och förhindra nya från att uppstå.

Roligt var det också att Helmer och Bergmark fick spela, dessa två unga killar fick kanske sin hårdaste läxa igår och då har de ändå fått rätt brutala lektioner tidigare i form av bortamatcherna mot Hammarby och Djurgården. En lär sig på det hårda viset. Sen får vi inte glömma Hussein Ali som fick hoppa in och denna nya våg av unga spelare är något jag aldrig tidigare sett i ÖSK, Axén hade hellre hoppat in och spelat själv än att ge en ung spelare chansen.

Jag skulle kunna lägga detta stycke på att spy galla över vissa spelare som jag inte vill se i ÖSK nästa år men som jag nämnt så gör det ingen skillnad vilka spelare det är vi hur, det är HUR vi spelar med dem på planen. Så det jag framförallt vill se nästa år är ett ÖSK som visar mod, modet att våga stå upp högt på planen mot de lag vi möter, oavsett vilket emblem de har på bröstet. Modet att våga slå en passning framåt och slå ut flera lagdelar än att spela den bakåt. Hur vi ska få tag på detta mod? Det vet jag inte, nyförvärv kan vara ett sätt, hjärntvätt ett annat eller kanske ska spelarna besöka trollkarlen från Oz som det fega lejonet gjorde en gång i tiden. Oavsett hur det går till så vill jag se ett ÖSK som vågar nästa år och indikationerna på det kan komma redan under denna silly season som väntar.

Och hörrni, det kunde ha varit värre, vi kunde ha varit Kalmar som sparkade sin huvudtränare inför den sista avgörande matchen! Eller GIF Sundsvall som inte kom i närheten av succén som förra säsongen var! Eller varför inte J-Södra som tappade kvalplatsen till allsvenskan efter att ha släppt in ett mål i sista sekunden mot bottenlaget BP! Eller någon utav Aftonbladets så kallade experter som trodde att vi skulle mycket lägre än vad vi gjorde, de kan suga på vår niondeplats, ha!
Always look on the bright side of life!