Svartvitt-panelen sammanfattar säsongen 2019: Del 2
En lång säsong är över och med några dagars vila så kan vi ta en titt tillbaka på en säsong fylld av höjder och dalar. Sist ut att sammanfatta säsongen är Hans-Peter Öhman, Kristian Hugmark och Per Ohlsjö
Vilken match från årets säsong var den bästa?
Hans-Peter: Hemmamatchen mot AIK gav mig hopp om en härlig säsong. Oscars målvaktspel, Rogics sinne för sinnessjukt vackra mål och en känsla av att vi kämpade hela vägen in i kaklet var ingredienser i en liten grogg som smakade rätt gott där och då.
Kristian: Sirius borta. Igen. AIK hemma och IFK borta må ha varit större skalper men fyra mål, solsken och bara närkingar på Studenternas, precis som för ett år sedan, är för mig idébilder av vad vi skulle kunna vara varje vecka. Vad vi ska bli varje vecka, när örebroarna till slut kommer att förstå.
Per: Det finns en del att välja på och även fast det var jag som tog fram dessa frågor så väljer jag att gå emot mig själv och välja två matcher som var så bra, enligt mig, att de inte går att välja den ena före den andra. Den första av de två matcherna jag pratar om är IFK Göteborg på bortaplan där vi plockar ner ett IFK på jorden när de hade som mest hybris om en följd av deras start på säsongen och nog kan vi fastslå att det var en passning Nordin slog fram till Rogics avgörande mål, inte ett skott som många vill tro. Den andra matchen är på bortaplan mot Helsingborg som trodde att det skulle vara "smooth sailing" efter att de plockade in Henrik Larsson (igen) men istället så fick vi hämnd för förlusten på hemmaplan, ett hat-trick av tjuren Strandberg och i slutändan total dominans av ett hemmalag vars fans sedermera mobbade bort Henrik från tränarposten (igen.)
Vilken match gav dig mardrömmar efteråt?
Hans-Peter: Det hade varit för lätt att säga MFF Hemma. Eller Djurgården hemma. Eller Hammarby hemma. Alla förluster mot storlagen är direkt diskade.
Sirius hemma var nattsvart. Falkenberg borta var fruktansvärd. Helsingborg hemma känns symptomatisk för hela säsongen. Vinnaren är... Sirius hemma.
Kristian: Sirius hemma. Den totala motsatsen. Och så Helsingborg hemma och Mehmetis bortdömda mål. Någon som minns vem som dömde?
Per: Jag har förträngt de värsta förlusterna från i år så jag får lov att kolla igenom resultaten från säsongen och visst fanns det en del stjärnsmällar att välja på, Djurgården i hemmapremiären, Malmö FF i säsongsavslutningen eller något av bottennappen. Men den värst förlusten var den mot Hammarby på bortaplan, detta som en följd av att Viktor Prodell faktiskt gjorde ett mål, ett snyggt sådant, vilket gav oss ledningen i matchen. Där och då hoppades man på ett mirakel men Hammarby var som en mobbare i andra halvlek och doppade ÖSKs huvud i toaletten gång på gång och därför var det denna förlust som var den värsta.
Vilken spelare var årets utropstecken?
Hans-Peter: Oscar Jansson har räddat oss fler gånger än Batman styrt upp Gotham City. Han är den bäste vi har och jag blir orolig över hur vi ska klara oss utan honom.
Kristian: Jake Jake Jake!
Per: Oscar Jansson visade att han var en av seriens bästa målvakter denna säsong även om han fick släppa en del bollar förbi sig men det är på grund av ett inkompetent försvar framför honom. Han ska med på januariturnén!
Vilken spelare var årets frågetecken?
Hans-Peter: Jag fattar att man har en otacksam roll som anfallare i ÖSK. Men Viktor Prodell har inte lyckats. Han krigar och kämpar, men det vore fint med några mål också.
Bubblare: Yaser Kasim
Kristian: Nummer 9. Viktor Sköld tror jag att han heter. Men en hel del konkurrens av den gode Björkman.
Per: Viktor Prodell, den blå tunnan. Hur kunde det bli så fel? Visst, en spelare som är bra i boxen ska också spela där, vilket han inte fick så ofta då han skulle agera targetspelare och djupledslöpare, två saker han visade sig vara usel på. Så en del av skulden kan läggas på Axel och Daniel men han borde ha presterat bättre än vad han gjorde. Sen finns det dem som försvarar honom med att säga att han jobbade hårt men hårt jobb hos en anfallare är en bonus utöver deras huvudsakliga uppgift som är att göra mål, vilket han inte gjorde särskilt ofta. Det är som att ursäkta att kock gör dålig mat för att han iallafall lägger upp den fint på tallriken...
Vad behöver vi göra inför nästa säsong?
Hans-Peter: Klubben behöver utveckla sina unga talanger. Sälja Jake till Italien för 20+ miljoner och locka till sig en återkommande publik. En publik som kommer även när vi spelar hemma mot Falkenberg.
Enkelt, va?
Kristian: Gå över till 4-2-3-1 där 1:an på slutet inte är den där nummer 9. Gärna Carlos när han tröttnar på Al Hazm. Klatscha till det med ett affischnamn som Hamad. Spela en fotboll som drar publik. Spela in så många tonåringar som möjligt och fortsätta plocka stortalanger från de så kallade topplagens akademier. Där är vi på rätt väg. För även om 2019 var en motorväg fram till vår eviga 9:e plats var det den strategiskt tydligaste säsongen på länge. Sedan behöver Örebroporten kolla på Field of Dreams. En skitfilm men "build it and they will come" är något att ta fasta på avseende södra läktaren och hörnen. Också grymt kul med damlaget, som ger ÖSK helt nya förutsättningar att hitta en bra, långsiktig, storsponsor.
Per: Överge trebackslinjen permanent! Vi ska spela med tre centrala mittfältare samtidigt istället för tre mittbackar. För det gör ingen skillnad för försvaret om vi spelar med tre mittbackar när dessa tre är lika synkade som en dubbad barnfilm. Så inga fler trebackslinjer, tack. Utöver det behöver vi värva in en riktig målgörare inför nästa år och skeppa iväg så många mediokra spelare som vi kan, för betygen på transferfönster brukar beräknas utifrån vad som kommer in men lika stort fokus bör läggas, enligt mig, på de som lämnar. Så om vi kan bli av med Björkman, Prodell och Bertilsson så skulle jag ge två tummar upp.
Vad tycker du om årets säsong? Vilken var årets höjdpunkt? Vem var årets utropstecken? Kom gärna med dina åsikter nere i kommentarerna!
